När är man missbrukare och vad kännetecknar detta?

 

När är man missbrukare och vad kännetecknar en beroendepersonlighet?

 


Guds blomma


 


 

 

Jag har år 2005 på Uppsala Universitet tillsammans med några studiekamrater skrivit följande PM.

 

Efter att studerat många olika källor anser vi att nedan beskrivning av en missbrukare, i fortsättning kallad beroendepersonlighet, då det bättre beskriver förhållningssättet av en person och dennes relation till det denne överkonsumerar, vilket får negativa konsekvenser för individen ifråga. USA som ligger långt fram gällande både forskning och medvetande om beroenden bland gemene man räknar man med att 9 % av befolkningen har varit på ett AA-möte[1]. Vi menar att alla kända former av beroende bottnar i en enda sjukdom, som vi valt att kalla Addiction. Detta amerikanska uttryck översätts ofta med "beroende" men har en vidare betydelse som det svenska ordet inte täcker. I Sverige är addiction ett för närvarande relativt okänt begrepp trots tillståndets/sjukdomens ytterst allvarliga konsekvenser för individ och samhälle. Nedan beskrivning gjord av Bitten Jonsson, som driver det enda behandlingshemmet för sockerberoende i Sverige, är den som bäst och mest komplett beskriver sjukdomen, hon har studerat sjukdomen i USA, är själv nykter alkoholist och sockerberoende[2].



  • Addiction kan ta sig en rad olika uttryck. Vi delar upp dem i två undergrupper:

 

Intagsrelaterad addiction omfattar tvångsmässigt intag av t ex socker, alkohol, nikotin, koffein, smärtstillande mediciner och/eller sömnmedel.

Processrelaterad addiction omfattar en besatthet långt utöver det normala vid till exempel bantning, arbete ("arbetsnarkomani") träning, sex, spel, internetsurfande, risktagning, shopping, våld, kriminalitet eller förvridna relationer där man kväver istället för utvecklar varandra.

 

 

  • En addictionsjuk person kännetecknas av följande fem kriterier:

Kontrollförlust, periodisk eller kontinuerlig. 
Exempel
: När han väl börjat dricka slutar han inte förrän spriten är slut. På samma sätt äter den sockerberoende skräpmat och blir sjuk, men kan ändå inte sluta.

Tankebesatthet på drogen och/eller aktiviteten. 
Exempel
: Spelaren som inte kan sluta tänka på nästa speltillfälle, vilka hästar han skall satsa på och hur han skall få pengar till insatserna. Besatt av mat, kropp, vikt.

 

  • Negativa konsekvenser på fyra huvudområden:

Fysiskt: Utöver de fysiska problem som själva drogen kan orsaka drabbas alla addictionsjuka förr eller senare av bland annat hjärnstress, bioobalans, sömnstörningar, humör-svängningar, matsmältningsproblem, diffus värk med mera.

Psykiskt: Addiction leder till depressioner, nedstämdhet, koncentrationsstörningar, kronisk trötthet (stress) och ibland till och med panikångest och självmordstankar.

Socialt: Patienten isolerar sig, förlorar sitt kontaktnät, har inte längre roligt åt det man förut tyckte om att göra, drogen fyller alla ens behov, inget annat blir gjort.

Andligt: Uppgivenhet, hopplöshet. Man förlorar livsglädjen och ser ingen mening med sitt liv.

"Addiktivt tänkande": Den addictionsjuke utvecklar alltid ett förvridet synsätt som går ut på att man intalar sig att det man gör är fullt friskt och normalt, även när konsekvenserna blir absurda. 
Exempel
: Att morgonen efter en orgie i kakor och glass tro att idag skall jag sluta äta godis, röka osv och starta ett nytt liv.

Förnekelse: Den sjuke förtränger alla de obehagliga konsekvenser hans/hennes missbruk har orsakat och försöker övertyga sig själv och omgivningen om att man inte har några större problem och att man i så fall kan fixa det själv. Oftast är han/hon mycket övertygande.

Forskarna tvistar om vad som orsakar beroende. Vi tror att det alltid handlar om en kombination av arv, miljö, medel och kultur. Vissa individer ärver en medfödd känslighet, som i många sammanhang är en tillgång men också gör henne extra sårbar. En addiktiv uppväxtmiljö (t ex en missbrukande förälder) eller en samhällskultur som tillåter eller uppmuntrar drogandet ökar risken att drabbas. Modern psykoneurologisk forskning visar att varje människa har sin unika balans av dopamin- och serotoninnivåer. Variationer i dessa och flera andra signalsubstanser styr hur vi mår, och när den känsliga balansen rubbas får addictionsjukdomen sin chans att ta grepp om oss. Vi hävdar att vårt moderna samhälle har skapat en livsstil som ökar risken att utveckla addiction, vilket också är precis vad som har skett.

 

För det första lär vi oss från barndomen att inte acceptera hur vi mår utan att manipulera måendet. Ett gråtande barn får en kaka, en trött vuxen dricker kaffe, en ensam person drar sig undan för att inte visa sin sårbarhet. Är du glad så tig, så att inte någon annan retar sig på din lycka. Ta en grogg så blir du uppsluppen och glad. Är du då känslig så är du på väg mot ett beroende. Här kommer socker in som den första och grundläggande drogen. Socker stressar kroppen och vänjer den vid att manipulera måendet med konstgjorda medel. Den ger också en "baksmälla" som leder till att kroppen kräver mer för att undvika obehaget. Allt mer av den mat vi äter idag är också raffinerad och innehåller dolt socker.

 

För det andra lever vi i en kultur av "quick fix", snabba lösningar.
Snabba pengar, snabba bilar, stress och jäkt. Skaffa snabb lindring av huvudvärken, håll dig igång med antidepressiva medel eller antibiotika så du kan hålla tempot uppe fast du inte mår bra. Även här kommer sockret in som uppiggande, dämpande och smärtlindrande

Forskningen har visat att den som röker löper större risk att bli alkoholist än den som inte gör det. Även andra exempel på så kallad sensitisering av hjärnan finns belagda. Allt fler misstänker att raffinerade kolhydrater som socker och vitt vetemjöl samt fett – åtminstone hos särskilt känsliga individer – på samma sätt påverkar hjärnans belöningssystem och gör det mer benäget att ta till andra konstgjorda metoder för att manipulera sitt mående. Vi vet idag en hel del om hur en addiction uppstår genom att hjärnans belöningssystem råkar i obalans. Framför allt är det en ökad utsöndring av signalsubstansen dopamin som gör att vi känner glädje och mening och orkar vara aktiva. När detta skett på konstgjord väg söker vi samma sensation igen, samtidigt som hjärnan "skruvar ner mottagningen" för att kompensera sig för överdosen av dopamin. Den intressanta frågan för en addictionpatient är: vad är det som får balansvågen att tippa över, och hur gör jag för att undvika hamna där igen.

 

  • Hur tillfrisknar man (man blir aldrig frisk)?

 

Livsstilen måste läggas om från grunden, och man måste titta på såväl det fysiska, psykiska, sociala och andliga området. För att förändra attityder, värderingar kring addicton krävs bland annat informationsspridning, attitydförändringar, utbildning av bl.a. professionella vårdgivare, välfungerande vårdkedja med väldefinierat behandlingsansvar, forskning, internationellt samarbete, förbättrade behandlingsmetoder, metoder för utvärdering och kvalitetssäkring samt översyn av gällande lagstiftning och myndighetsansvar.  Dagens livsstil skapar kemiska förändringar i vår kropp, som i sin tur ökar förekomsten av beroendesjukdomar.

 

  • ANDLIGHET - GUD: Hur talar man om Gud?

 

”Många tror att AA är religiöst. Men AA har ingen anknytning till någon religion. AA måste fungera såväl för den som har en religion, vilken den vara månde, liksom för den som inte vill ha någon. Tack vare att AA inte är religiöst så fungerar AA i 150 länder.

Alkoholism är själsligt, moraliskt, och socialt utarmande och därför behöver vi bygga upp oss i ”anden” igen (själslig utveckling). Det är vad AA:s tolvstegsprogram handlar om. AA:s program är andligt i den meningen, men har ingenting med någon religion (troslära) att göra. AA uppmanar medlemmen att söka tro på en kraft större än han själv, men har ingen uppfattning om hur den kraften ser ut. Det är varje AA-medlems privata angelägenhet. För många nykomlingar fungerar AA-gruppen i början som en högre kraft. ”

(AA Sverige, www.aa.se, 2005)

 

 

I AA-litteraturen talas om den grundläggande betydelsen av att komma till tro på en högre makt, starkare än mig själv. Denna kraft benämns som Gud, men även begrepp som ”den högre makten” eller ”världsalltets ande” används. Tolvstegsprogrammet beskrivs som ett andligt handlingsprogram där läran och uppfattningarna om Gud underordnas erfarenheten av Gud. Den bild som framträder är en ständigt närvarande Gud som helar och upprättar människor oavsett hur dessa väljer att beskriva Gud. Definitionerna, formuleringarna och tankarna om Gud spelar mindre roll, det som räknas är ett öppet sinnelag och en ärlig ödmjukhet. Att komma till denna öppenhet är dock nödvändigt för att Gud ska kunna handla i människans liv. I AA-litteraturen talas också om problemen, fördomarna och de negativt verkande uppfattningarna människor bär på i förhållande till Gud. Dessa hindrar Gud att verka i människors liv, och man menar att detta kan vara fallet likväl för en ateist som för en djupt religiös människa, om denne i praktiken sätter sin självtillit i första rummet och försöker ”spela Gud”.


 

I AA:s tredje steg beskrivs Gud: ”Vi beslöt att lägga vår vilja i händerna på Gud, sådan vi uppfattade Honom”. (De tolv stegen och de tolv traditionerna, Anonyma alkoholister 1992.) Detta är en återkommande definition och det betonas att AA:s medlemmar går många olika vägar i sökandet efter en tro. En tillnyktrande människa är fri att söka, pröva, förkasta och söka vidare på vägen mot en tro. Att många människor av olika anledningar har svårt att tro på en Gud, ses som ett hinder men inte som någor konstigt eller avvikande - snarare som en erfarenhet många av AA:s medlemmar delar. Här erbjuds också en lösning att först skaffa sig ett ”substitut”, en ersättning; man kan till en början låta gruppen eller själva AA vara ens högre makt. Även ett sådant minimum av tro är tillräckligt, menar man. Genom att arbeta med stegen och delta i gemenskapen vidgas och fördjupas tron, livet förändras och de flesta börjar tala om Gud.


 

AA säger också att erfarenheten tyder på att det är omöjligt att riktigt förklara eller förstå den kraften som kallas Gud, men att vår egen uppfattning, hur begränsad den än må vara, räcker för att få kontakt med honom. I sitt sökande behöver inte en människa ta hänsyn till någon annans uppfattning om Gud och man hävdar att Gud inte ställer allt för hårda villkor för de som söker honom. Grunden är tron, eller villigheten att tro, på en kraft större än min egen.

Stora boken, Anonyma Alkoholister, 2001 säger: ”För oss är andens rike vidsträckt, rymligt, allomfattande, aldrig utestängande eller avvisande mot dem som på allvar söker. Vi tror det är öppet för alla människor.”

 

 

 

  • Mina referenser är som följer:

 

"De tolv stegen de tolv traditionerna", Anonyma Alkoholister, 1992

"Kom till tro", Anonyma Alkoholister, 1991

"Som Bill ser det", Anonyma Alkoholister, 1991

"Stora Boken", Anonyma Akoholister, 2001

 



[1] Helmersson Bergmark, Karin, ”Anonyma alkoholister i Sverige 1995”, Akademitryck, Edsbruk 1995

[2] http://www.bittensaddiction.com


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback