Hör du hemma någonstans andligt....
Idag är det kap. 17 "Att höra hemma" (av 40) i boken"Leva med mål och mening" av Rick Warren. Warrens tipssida: Purpose driven life
(Ovan bok inspirerar mig för dagens blogg, läs den, då detta inte är taget ur boken, bara vissa citat)
Bibeln säger: "Ni är medlemmar av Guds egen familj, medborgare i i Guds rike, och tillsammans med alla andra kristna är ni barn i i Guds hus" (Ef. 2:19b)
Du är således inte ensam längre, men du måste sträva efter ett medlemskap, inte att bara vara gudstjänstbesökare, som slinker in i kyrkan och i bästa fall är med på kaffet.
Att vara med, innebär relationer, där dina gåvor skall och kan göra skillnad för andra. Det är inget hus du skall tillhöra, utan en kropp, Kristi kropp. Här kan du upptäcka din uppgift i livet och berika andra, och dig själv, även andligt. Våga växa.
Kyrkans gåva till dig, för här kan du få:
Passar inte de människor som är där dig?
Gud vill att du skall älska verkliga människor, inte idealmänniskor, skriver Warren.
Det finns ingen idealkyrka.
Du blir kristen genom att överlåta dig till Kristus och gå i hans fotspår och låta dig formas av Jesu tankesätt genom att läsa Bibeln. Men du behöver också få näring och kraft genom att överlåta dig till en grupp troende, så ge dig själv chansen att bli församlingsmedlem.
Sålunda är du kallad att höra hemma, inte bara tro. Ta steget, även om det känns läskigt, gå och fråga i den kyrka som du känner för, är mitt livs viktigaste råd. Besök och fråga vad de gör och berätta vem du är och vad just du kan tänka dig bidra med (våga ta plats, köp inte att du skall bära stolar, utan berätta ärligt för en präst vem du är, din ev. brustenhet och dina fina tillgångar och vad du tror att du kan tillföra). Kom ihåg! Du är skapad för gemenskap.
Våga kliv ur din mentala båt, även om det blåser lite, så finns det någon tar hand om dig, har jag märkt.
Jag själv då? Besökte flera kyrkor i början av min andliga sökande bana, höll mig lite i skymundan, dessvärre. Då var det svårt att få veta något och bli inbjuden. Nu är jag med litet lagom i en del olika gemenskaper som jag hittade, måste vara rädd om mig, det skall vara harmoni, får inte bränna ut mig.
Kan med facit i hand säga att där jag är med idag tillför mig enormt, det finns något osynligt som drar, även om alla inte är som jag, så kanske det är detta som ger mig något. Var först tvungen att släppa garden. "Ske Din vilja..."
(Ovan bok inspirerar mig för dagens blogg, läs den, då detta inte är taget ur boken, bara vissa citat)
Bibeln säger: "Ni är medlemmar av Guds egen familj, medborgare i i Guds rike, och tillsammans med alla andra kristna är ni barn i i Guds hus" (Ef. 2:19b)
Du är således inte ensam längre, men du måste sträva efter ett medlemskap, inte att bara vara gudstjänstbesökare, som slinker in i kyrkan och i bästa fall är med på kaffet.
Att vara med, innebär relationer, där dina gåvor skall och kan göra skillnad för andra. Det är inget hus du skall tillhöra, utan en kropp, Kristi kropp. Här kan du upptäcka din uppgift i livet och berika andra, och dig själv, även andligt. Våga växa.
Kyrkans gåva till dig, för här kan du få:
- mål och mening med livet
- människor att leva med
- principer att leva efter
- uppgifter att utföra och kraft att leva på
Passar inte de människor som är där dig?
Gud vill att du skall älska verkliga människor, inte idealmänniskor, skriver Warren.
Det finns ingen idealkyrka.
Du blir kristen genom att överlåta dig till Kristus och gå i hans fotspår och låta dig formas av Jesu tankesätt genom att läsa Bibeln. Men du behöver också få näring och kraft genom att överlåta dig till en grupp troende, så ge dig själv chansen att bli församlingsmedlem.
Sålunda är du kallad att höra hemma, inte bara tro. Ta steget, även om det känns läskigt, gå och fråga i den kyrka som du känner för, är mitt livs viktigaste råd. Besök och fråga vad de gör och berätta vem du är och vad just du kan tänka dig bidra med (våga ta plats, köp inte att du skall bära stolar, utan berätta ärligt för en präst vem du är, din ev. brustenhet och dina fina tillgångar och vad du tror att du kan tillföra). Kom ihåg! Du är skapad för gemenskap.
Våga kliv ur din mentala båt, även om det blåser lite, så finns det någon tar hand om dig, har jag märkt.
Jag själv då? Besökte flera kyrkor i början av min andliga sökande bana, höll mig lite i skymundan, dessvärre. Då var det svårt att få veta något och bli inbjuden. Nu är jag med litet lagom i en del olika gemenskaper som jag hittade, måste vara rädd om mig, det skall vara harmoni, får inte bränna ut mig.
Kan med facit i hand säga att där jag är med idag tillför mig enormt, det finns något osynligt som drar, även om alla inte är som jag, så kanske det är detta som ger mig något. Var först tvungen att släppa garden. "Ske Din vilja..."
Vad är din erfarenhet, vad är din oro för att delta (eller undanflykt att inte våga vara med. Ärligt)
Kommentarer
Postat av: Åsa
Hej Mikael. Vill bara önska dig och din familj en riktigt trevlig helg. Vår helg kommer att innebära en hel del arbete här hemma. Men på söndag får vi besök av en god vän, vilket jag ser fram emot. Jag hoppas han kommer ned helskinnad.....(Förra sommaren körde han omkull med sin MC på vägen hit.)
Postat av: Mikael Bedrup
Trevlig helg själv!
Mycket glädje i ert arbete i helgen önskas.
Tänk förr i tiden ansågs det allmänt vara värdefullt, menings- och lustfyllt att arbeta, numera något nödvändigt ont för många, en transportsträcka till fri tid. Dvs. att inte göra något alls, hmmmm....
Att inte göra något alls, är inte det att vara död hi,hi...
Stor Frid och simma lugnt (som barnprogrammet sade) önskas Er alla.
Trackback