Jäntelag orsakar biskopsstrid och mötet som exploderade....
- Den ena var det en gullig liten luciakör som sjöng, tror även Staffan var en stalledräng förekom (varför i en kyrka...).
2:a advent....... Minst sagt märkligt.
- Den andra var en Sinnesrogudstjänst. Fullt med folk, många från 12-stegs rörelserna och en hel andra syndare.
Ungefär som de samtal som Schenning, biskopskandidaten kritiseras för.
Gissa om de gav något. Vilken kraft, som visade på omvändelsens enorma betydelse.
Bandet spelade fantastiskt, sju stycken, musik som berörde. Även psalmer i modernt arrangemang för moderna instrument som vi alla kunde känna oss bekväma med.
4:e steget i de 12-stegen var kvällens tema:
- Vi erkände inför Gud, oss själva och en medmänniska alla våra fel och brister och innebörden av dem.
Prästen gjorde ett personligt utlägg, att detta berörde också honom. TROvärdigt.
Två delningar, två life-storys, två kvinnor, två incestoffer som barn. Nu mogna kvinnor, snygga på utsidan, där nu insidan börjats pussla ihop....
Fruktansvärt naket, men i en miljö där kärleken exploderade.
Så mycket brustenhet, där kraften till vändningen med Gud manifesterar över egot och som fullständigt exploderat och möjliggjort vändning.
Alla kunde känna igen sig i sin egen sorg, i sin egen personliga bottennivå, men också i sin glädje och tacksamhet att leva, här och nu. Och att vara just där igår. Med andra som vågar dela brustenheten.
Bättre påfyllning finns inte. Finns inte.
När kyrkan är som bäst att våga förmedla Guds enorma omtänksamhet om var och en av oss.
Gud verkar genom oss. Vi behöver varandra. Ingen är och skall vara en egen ö.
Sådana här möten förvandlar. Låt kyrkan brisera i glädjerika möten.
På onsdag är det utfrågning i Västerås av biskopskandidaterna.
Har framhållit Schenning. Nu vaknar media också.
Ingen vågar förändra mer än vad ledarna tillåter. Därför är alla ledarval oerhört viktiga för kyrkans framtid.
Ingen organisation blir bättre än sina ledare har jag alltid hävdat sedan jag började jobba med företag för över 31 år sedan. Och jag har sett många olika typer av ledare. Några riktigt bra.
Tror av erferenhet på en för kyrkan: Schenning.
Aftonbladet idag så har Helle Kleins artikel rubriken:
Pingvinberget består i både kyrka och akademi
- Hon går till angrepp på Svenska Akademin som bara utsett en kvinnlig Nobelpristagare i år, Doris Lesing, samt även mot kyrkans kritik mot Schenning och tar upp de patriarkala nätverken som hindrar kvinnor och därigenom att visa på hela mänsklighetens hela bredd.
Hon skriver bl.a:
Hon (Christina Schenning, min anm.) har bjudit in till öppet hus för att få veta vilka samtal som förs om samhälle och kyrka inom Västerås stift. För detta kritiseras hon nu hårt av framförallt männen i stiftet.
Traditionen bjuder att en biskop inväntar kallelsen och absolut inte utåt tillstår att han eller hon vill ha makt. Så har det slutna maktsystemet kunnat upprätthållas i århundraden. Männen har ändå sina nätverk och behöver inte hålla öppet hus.
Självklart finns det en balans mellan kallelseprocess och personvalskampanj.
Jag tror inte ett ögonblick att Christina Schenning har haft kampanjmöten. Få torde vilja ha ett biskopsval som liknar det amerikanska presidentvalet.
Att föra öppna samtal om kyrkans framtid och om trons uttryck i vår tid handlar snarare om att stå för ett dialogiskt ledarskap. Faktum är att det är just det som behövs om vår episkopala kyrka ska kunna vara folkligt förankrad framöver.
Schenning gör helt rätt i att gå sin egen väg.
Pingvinberget i både akademi och kyrka behöver luckras upp.
I Sveriges radio (lyssna på den här) uttalar sig Schenning och säger bl.a:
Det är en oskriven regel att de personer som ställer upp i ett biskopsval inte håller någon typ av valmöten.
Det har nu kommit fram att Christina Schenning har samlat folk till möten i Malung, där hon kommer ifrån.
Det är olämpligt, säger bland annat Lars Rydje, Borlänge, som är vice ordförande i Stiftsstyrelsen. Vi ska hålla på våra regler.
Jag har hållit möten och pratat om Gud, samhället och kyrkan, berättar Christina Schenning. Det tycker jag är viktigt och min uppgift.
Hon förstår inte den oskrivna regel som Lars Rydje hänvisar till.
Jag bryter inte på något vis mot svensk lag.
Jag tänker fortsätta att prata med människor och handlar det om att bryta mot jantelagen eller jäntelagen, som ska få flickor tysta, så kommer jag att göra allt för att bryta mot dom.
Hejsan. Tänkte bara säga hej och säga att jag läser din blogg även om jag inte skrivit något på länge. Jag läser och begrunnar.
Hej Åsa!
Kul. Kom inte in på din blogg idag, då jag tänkte skriva några rader på din och skirver du på min.
Som sagt - Jag misstror slumpen!
Hoppas allt är bra. Hälsa de där hemma.
Frid.