Det man inte erkänner kan man inte förändra.....

Ok.
Hårt och svårt.

Inom teologin kallas det när man inte erkänner sin brist, för att man rättfärdiggör sig själv.

Således fastnar man i det som Luther benämner: människans inkrökthet i sig själv.
Man klarar inte av vissa saker själv. Punkt.

Jo, ja vet.
Nu har jag länge nog försökt skylla på än det ena, än det andra.

Har jag liv finns det möjlighet att förändra och förbättra mig själv.

Visserligen kan jag sätta på mig "offerkoftan", men den hjälper inget, snarare tvärtom.

Dags att gå till handling. Dags att ge sig själv chansen.
image327

JAG ÄR FET.
Ok, nu är det skrivet. Var det så svårt......

Oavsett vad anledningen är, så är det dags att visa på sanningen.

Och nu vet alla det som de redan har sett.
Men de har möjligjort detta genom att inte på ett kärleksfullt sätt säga detta till mig.

Sedan kan detta beror på många orsaker: att man inte vågar såra, att man inte bryr sig, att man inte vet hur man säger detta, att man inte vill bli ovän - för att man vill vara kompis till vilket pris som helst.

Och även om de sagt det, så har jag förklarat bort det. Rättfärdiggjort mig själv med en massa floskler.

FRAM FÖR FLER MOTMÄNNISKOR!!!!

  • När suget sätter in, bestämmer inte jag längre.
  • En ruta på en chokladkaka är inte tillräckligt..........

En ruta är för mycket och halva kakan för lite.
Förstår du?


Så vad skall jag göra, förutom att erkänna att jag ibland, inte alltid, är "torsk" på socker, men det är illa nog att jag ibland tappar kontrollen, det är inte jag som bestämmer längre.
Skulle ju inte rättfärdiggöra mig själv, därav denna bikt.

Sanningen gör oss fria står det i "handboken för Livet", dvs. Bibeln.
Sant!

Idag väger jag 81,2 kg. Min idealvikt är 70 kg.
Det är ok med 75 kg.

Nu har jag medgett första steget. Kapitulerat. Platt fall.

Steg 1 av de 12-stegen:
  • Vi medgav att vi var maktlösa inför effekterna av beroende, och att vi inte kunde hantera våra liv.
Man kan inte förändra, det man inte erkänner.
Nu har jag tagit ett steg.

Det krävs bara ett steg i taget. Tack och lov.
Behöver bara bekymra mig för en dag i taget.....
En dag i taget.

Nu har jag gjort min del, nu överlåter jag resten åt Gud.

Stötta mig gärna med kommentarer, så jag förstår att jag inte är ensam i min kamp.
Klarar inte min kamp själv.

Ingen är skapad för att vara en ensam ö, man bara gör sig till en genom att gömma sina tikortakommanden. Men ingen är perfekt. Tack och lov, inte heller jag.

Kommentarer
Postat av: Åsa

Hejsan!
Kan inte läsa hela din blogg. Din bild ligger över texten.......
Du är inte ensam. Vem behöver inte gå ned ett par kilon.......Ska bara hitta viljan och orken att ta tag i det.
Tack och lov är inte jag heller perfekt. Det skulle nog vara jobbigt att vara det.

2007-11-11 @ 15:10:57
Postat av: Mikael

Hej Åsa!

-Viljan och orken.... Jo,jo, men den finns där bara när man är mätt och belåten.

Ärligt talat vem vill inte ha idealvikt. Och jag har verktygen. Så vem lurar man. Egentligen.

Handlar det inte om att rymma från sina känslor och det snabbt. Eller...

Skulle vara kul att läsa hur du tänker....

2007-11-12 @ 10:52:18
Postat av: Tessan Bjerle

Tja!
Fet? Njae, mullig? Ja! Det beror på vem du jämför med.
Däremot är det mer allvarligt i kampen mot sockret.
Jag är torsk på choklad. Och kakor :-D
Jag bestämmer att nu är det ok att äta, och sen inte. Disciplin? Kanske. Men det finns hjälp. Jag skriver upp allt jag väger och det funkar.
Är m i viktoll.se (aftonbladet). Funkar som viktväktarna. Det går inte att lura sig själv.
Har gått ned snart 5 kg. Men det har tagit dubbelt så lång tid eftersom jag tillåtit choklad och någon bulle någon gång. Men det funkar!
Ha det gött! Förresten torkad frukt och nötter är ett gott :-) tipps.
/TEssan

2007-11-13 @ 13:46:23
Postat av: Lasse Lindberg

Hmm ..Micke blir det flottfläckar på golvet då du går utan strumpor? Nä jag tror inte det är så att du är fet utan mer av samma sort som mej det är en brist vi båda har.. Vi är inte tillräckligt långa.. Vi lider av underlängd. Tror du att man kan få en personlig tränare å kostrådgivare en som verkligen ser till att man får tid till motion å sen får tid till att stå vid spisen och laga all den där nyttiga maten som man ska ha. Varför får inte du å jag vara med i tvprogrammet du är vad du äter eller kanske hellre Robbinson där man får leva på en öde ö å klara sig på vad ön kan erbjuda. Ja jag skulle nog både för hälsan och självförtroendet gå ner i vikt men men det var ju som sagt inte så lätt nä. Ok jag ska försöka att stötta dej om du gör detsamma med mej..
Ha det så bra så hörs å ses vi väl som förhoppningsvis lättare killar till både kropp, knopp å själ.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback