Mikael Bedrups Goda Tankar!

Vill här nedan försöka peka på några mycket viktiga punkter för framtidens kyrka om den skall vara användbar och bli attraktivare!

Vad menas först med sekularisering?

Sekularisering (av latin sæcularis, som hör till seklet) är den process varigenom en stat eller ett samhälle gör sig fri från alla religioner och leder till att samhället och staten är neutrala i trosfrågor. Sverige anses som ett i hög grad sekulariserat samhälle, trots att en mycket stor majoritet fortfarande tillhör Svenska kyrkan, det samfund som tidigare var en del av staten.

 

De tidigare rådande teserna har varit:

1) Tesen om sekularisering, som utgår från att samhällen utan någon form av religiös tro och religiösa organisationer växer fram som en följd av ett vetenskapligt synsätt på tillvaron.

 

2) Tesen om att de som tror på övernaturliga, dolda väsen och krafter och som är villiga att offra något för sin tro präglas av irrationalitet, kunskapsbrist eller av psykiska störningar.

 

Det nya sättet enl. Rational Choice Theory är att några av religionssociologins nya företräder hellre vill utgå från en interaktiv modell för att beskriva sekulariseringens grundande, detta med tre definitioner: religion, religiösa företag (religious firms) och religiös ekonomi.

Denna religiösa ekonomi liknar en traditionell kommersiell ekonomi, med liknande synsätt: om kunder samt olika företag som med sina produkter vill erbjuda och tillfredsställa sin marknad.

De som styr hur deras teori gällande religiös ekonomi bäst fungerar är i vilken mån den är reglerad av samhället. Är den oreglerad finns förutsättningar för en religiös pluralism och vice versa. Det nya sättet är en modell med analys av religiösa ekonomier, istället för individuell religiositet, sålunda är angreppssättet att studera de religiösa företagens vitalitet, än att som tidigare analysera skillnader ifråga om efterfrågan på religion.

Detta synsätt anser jag är adekvat, då en monopolistisk situation ofta kan innebära en stagnation på många plan, allt från frånvaro av kundanpassning som bottnar i ointresse eller behov av att läsa av samhället, dess kultur, dess sociala struktur och läge och vilja att aktivt söka nya kunder.

Är kyrkan statsfinansierad, dvs. en reglerad marknad i något avseende, kan detta innebära att man inte känner sig lika tvingad av att anpassa sig till sin marknad, eftersom ekonomin då kan tillåta att man inte behöver jobba efter ekonomiska marknadsprinciper, såsom att målstyra verksamheten och efter teorier som t.ex. return on investment och slipper sålunda indirekt att vara lönsamma, vilket hindrar utveckling i längden eftersom man kan ägna sig åt ett utbud med produkter som inte efterfrågas nämnvärt och därmed kan detta innebära stagnation för den religiösa utvecklingen, som i sin tur då kan bidra till sekulariseringsprocessen.

 

Visserligen finns det kompetenta aktörer som kan tillfredställa kunderna på en reglerad marknad, ett lysande ex. är Allhelgonakyrkan i Stockholm.

Marknadstänket genomsyrar allas verklighet i vardagen, dessa sätt att tänka och vara påverkar säkerligen ens sätt att välja och tänka om religion och samfund. Därför anser jag att Rational Choice Theory är en viktig början för en modern religionssociologis utveckling eftersom den är inkorporerad i ett modernt tänkande hos individerna, framförallt i dem redan sekulariserade länderna och i synnerhet de protestantiska, som kan ses som mer individualiserade.

Individerna här är vana att tänka och handla efter att generellt maximera sin nytta, sina fördelar, sålunda kommer detta säkerligen i någon mån innebära att man överför detta även inom religionens sfär för egen del, vilket då i dess avvägning kommer att även omfatta även religiöst humankapital.

 

En öppen fri marknad, utan dominerande samfund kan bäst omfatta denna teori och det vedertagna börjar ju på många håll framförallt i västvärlden bli en frånvaro av en officiell och dominerande kyrka.

Andligheten har aldrig varit större i vårt land sägs det från flera håll, trots detta växer generellt inte de kyrkliga samfunden, bristen av konkurrens kan förklara saken. Man bär dock veta att det kan ta flera generationer att bli attraktiv.

 

Prästen Olle Carlsson i nämnda Allhelgonakyrka, som alltid är fullsatt säger om vad kyrkan gör med de skaror som kommer i nyss utkomna nr. 48 av Kyrkans tidning:

Vi i Allhelgona har inte resurser att ta emot den enorma tillströmningen - och är kyrkan intresserad av dem? Vill vi ha människor i kyrkan? Svaret är inte självklart säger Olle Carlsson.

Med detta citat visar Olle på Rational Choice Theory, där människor har hittat hans kyrka, medan andra kyrkor i närheten och i landet ekar skrämmande tomma. De flesta som går i Allhelgona bidrar, även om de bara är där, för man ser man dem inte som free riders (dvs. de som åker snålskjuts på andras insatser).

Därför blir de ofta över tid mer aktiva i olika grupper. En inklusivistisk människosyn komparerad med ett attraktivt utbud som läser marknaden och dess kunder visar här på att nämna teori fungerar.

Om man vill ha fullt i sina kyrkor, krävs det att man jobbar på ett annat sätt, här alldeles uppenbart bevisat.

Men man förändrar inte i tillräckligt stor utsträckning i kyrko-sverige för att bli attraktiv, trots ekande salar. Kanske beror detta pga. ens egen bekvämlighet, detta möjligtvis bl.a. pga. statsanslag som utarmat kreativiteten och brist på insikt om ett marknadstänk.

Svårigheten ligger bl.a. i att anpassa kyrkan och fortfarande vara i världen, men inte leva av den, dvs. att låta Gud och Kristus vara centralt och inte gå mot Guds intentioner, så att man inte blir enbart en ytterliga social aktör och mötesplats, utan en kyrka som berör, inspirerar, helar och bygger upp människan och dennes relation till Gud, så hon kan låta Guds avsikt med hennes liv bli tydligt och därigenom blir kyrkan en möjliggörare för individen att genom denna kunna få mening för sitt eget liv och andras, så att man kan båda älska sig själv och andra.

Jag tror det finns en hel del som har både mod, energi och kunskap att kunna och våga förändra, förbättra och samtidigt förvalta all fantastisk kunskap som finns inom våra kyrkor.

Detta på ett konstruktivt och intelligent sätt så att kyrkan kan bli en tillgång som kan skapa mening, mål, gemenskap och glädje för alltfler. Hoppas jag är en av dem.

 

Tror även att Christina Schenning,

en av biskopskandidaterna för Västerås Stift är en av dessa.

Himmelriket är nära... Om man vill och vågar....