Jo, ang. energi...

Höst, full rulle, minst sagt. Puh. Kul. Jo.

Men känner mig fångad i känslan av att det som produceras är det som räknas, inte att vara. Carpe diem, men det borde vara i pluralis, så många bollar som skall förvaltas. Kul, förvisso, men inte att känna sig otillräcklig vad jag än gör.

image255Freud, Jung och Coping-processer inom studierna i beteendevetenskap (som om livet kunde fångas in i en modell). Bibelsyn genom filosofiskt perspektiv, där argumenten verkar vara viktigare än substansen och Kärnan.
Uppsats med fotnoter och där formen är lika viktig som argumentationen, resultatet kan ändock vara korkat, men följer det strukturen är den korrekt. Märklig värld.

Den akademiska världen är bra snurrig och föder nog en hel del högmod hos vissa. Vet var mina rötter är. Och de är djupt rotade i myllan. Behövs dock vattnas dagligen genom Skriften och det inre som den fyller på hos mig.

Företaget mitt börjar också få in en hel del order. Och i allt detta skall jag styra skutan mot hamn till utsatt tid med fylld last.

Axeln min värker och jag är trött. Men Färden måste fortgå, det finns nästan inget annat val.

Taube sjöng vist: "Så länge skutan kan gå, så länge hjärtat kan slå... "
När jag tänker på Dagge Strömberg, Ingeborg, Bengt, Lasse Hallberg och Bengan från gemenskapen, får jag förnyad kraft. Jag är kvar och de har gått hem.

Så länge hjärtat kan slå....

Kommentarer
Postat av: Åsa

Var rädd om dig. Väggen är alldeles för hård då man går in i den och det tar alldeles för lång tid att komma tillbaka. Men allt detta vet du säkert redan.....

2007-09-20 @ 18:18:22
Postat av: Mikael själv

JO, allt för väl. Det tog många år att komma tillbaks.
Men det går för en tid, det är det jag har som mål. för att sedan opereras och ta det lugnt efter jul, om jag får som jag vill. Men inte längre..
Hur är det själv? Är allt bra? Trivs du där nere eller längtar du inte "hem" ibland. Hälsa alla det allra bästa.
Frid från den STORA verkligheten önskas av mig,

2007-09-20 @ 18:26:44
Postat av: Åsa

Jag kämpar på. Jag trivs här nere och jag längtar inte "hem" konstigt nog. När jag åker "hem" så längtar jag ganska snart ned till lugnet. Jag kan längta till att bara få sitta på min trappa med en kopp kaffe och bara njuta av lugnet, utsikten och fåglarna. Jag har nog blivit en riktig bonde ;)
Det jag kan sakna är mina vänner, men vi träffas så ofta vi kan.
Jag hoppas att din operation kommer att hjälpa dig. Själv har jag efter mycket vånda bokat tid hos en naprapat.

2007-09-20 @ 20:40:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback