Hur går det?

Onsdagmorgon och så skulle det vara soligt väder?...

Man bör inte förlita sig enbart på vetenskapen, för i så fall skulle det vara sol här idag...

Började igår att blogga om min kamp mot att förbättra min hälsa gällande vikt. Hur gick det då igår? Jo tack. Har man bestämt sig går det bra. Det gäller att omprogrammera sina tankar, ställa in sig på att lyckas eller visualisera sig som idrottsmän brukar säga.

Tyvärr var det fyra hårda smörgåsar sent på kvällen. Lovade ju att vara ärlig. även här. Men jag var så förbaskat hungrig. Således bör jag lära mig att ha ett mellanmål tidigare idag. Meningen är att man skall lära sig av misstagen och det hjälper ju inte att jag gnäller över felstegen. Nu är det en ny dag med nya möjligheter. Inget socker eller onödigt blev det igår (förtutom två hårda mackor för mycket), så det är på det hela taget ok.

Frukost idag: Gröt och en fullkornmacka med lite smör.

Läser på dagarna en del. Skulle vilja åka mc, men stålarna i kassan sinar, så jag får vara restrektiv med mitt åkande, vilket är bra för miljön onekligen. Inget ont som har något gott med sig.

Dr. Bob och de andra föregångarna är den bok som jag nu befinner mig inne i. Handlar om den första tiden inom AA. Numera säger man att AA är ett andligt program och inte ett religiöst, men de första åren använde man sig av Jakobsbrevet och framförallt läsning av Bergspredikan (Matteusevangeliet kap. 5-7) samt böner vid träffarna. Den Heliga skrift spelade en mycket stor roll för Gemenskapen och dess bildande. Vilket jag också trott. Detta borde kyrkorna studera mera för att se om man kunde applicera något från AAs tidiga tid in i sin egna verksamhet.


Några bibelord för dagen:
"Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. Ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria" (Joh 8:31-32).

Mitt utlägg av ovan: Fria? Är det inte så att allt som inte är sant, fångar en och krymper alla möten. Blicken sänks. Sanningen? Hörde någon som sade: man känner igen sanningen när man hör den. Är inte det träffande.

Men trots detta så undviker var och en av oss sanningen ibland. Ingen är perfekt. Men vågar man berätta som det är, så blir allt så mycket enklare. 

En anhörig sade till mig: Berätta som det är, så är det enklare att komma ihåg vad du har sagt. Jag levde efter detta, men insåg att inte heller vedebörande var särskilt perfekt och det är inte det som är det centrala har jag idag förstått, utan att man har viljan, att försöka vara så ärlig som man kan. För livet blir så mycket enklare då. Inget krymper en och ens "ryggsäck" blir så mycket lättare om man inte fyller den med onödigt. Som t.ex onödigt mycket mat... och ljug.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback