En dag med trasighet som förenar...

I svagheten finns styrkan...

Hamnade på organisationen
HELA MÄNNISKANs rådslag i Stockholm igår. Devisen är "social omsorg på kristen grund".

Intressant. Människor med goda intentioner som gör ett fantastiskt arbete.

Frågan som dröjer sig kvar hos mig är. Vad är syftet med deras arbete? Att ge husrum, att skänka hopp, att väcka viljan att tillfriskna hos de utsatta eller är det att skänka tröst, som exempel.

Vem är utsatt? Man talar om klienter...

Som hemlös, tandlös missbrukare - kan man känna sig som en klient? Är inte risken med ett sådant språkbruk att man klappar på huvudet med ett ovanifrån perspektiv, ett synsnsätt som tillåter en avgränsning, med ett "dem och vi-tänkande". Murar som hindrar förening i det som ytterst förenar oss alla, dig och mig, brustenheten. Alla bär på detta.

Ingen är perfekt, Inte ens, du, kompis.

None
Middag hemma igår kväll. Många var samlade runt bordet.

Till synes var det framgångens ansikte som nog utifrån en betraktares ögon kunde ses.
Men vi alla där visste, att det som förenade oss var just brustenheten.

Många av oss hade för en tid sedan varit där. I botten.

Någon sträckte ut sin hand, vi tog emot den, greppade och följde Vägen.

Jesus Kristus sade: "Följ mig...".

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback