Mikael Bedrups Goda Tankar!

• Mest inspirerande människa ( fr.Oprah Winfrey), som varit död och påkörd två gånger och rest sig från sin totalförlamning (se länk!!!!): Ett liv utan eftertanke är värdelöst: Jim MacLaren
• In kommer nr 17 med Tumba på ryggen. (från hockey-VM i Sverige 1963): Bengt Bedrup
  

• BIBELN

• Bibeln öppnar sig endast för den som öppnar den ofta.

• Bibeln är Guds sjökort till dig att navigera efter. Den håller dig från havets botten, visar dig var hamnen ligger och hur du når den utan att fastna på klippor och skär: Henry Ward Beecher (1813-1887)
  

• Bibeln lär oss det bästa sättet att leva, det ädlaste sättet att lida och det behagligaste sättet att dö: John Flavel

• RELIGION OCH TRO

• Den religion som är rädd för vetenskapen vanärar Gud och begår självmord: Ralph Waldo Emerson (1803-1882)

• Den tror inte, som inte lever efter sin tro: Thomas Fuller (1608-1661)

• Försök inte att förstå så att du kan tro, utan tro så att du kan förstå: Augustinus (354-430)

• Gud spelar inte tärning: Albert Einstein (1879-1955)

• Herren är raffinierad men inte elak: Albert Einstein (1879-1955)

• Idag har jag så mycket att göra, att jag måste ägna tre timmar åt bön.

• If Jesus Christ came back today and saw what was being done in his name, he´d never stop throwing up: Woody Allen (1935-)

• Jag fick ett tips att man kunde hitta sig själv i kyrkan. Det funkade! När jag kom dit fanns jag där!

• Man kan göra mycket lite med tro, men man kan ingenting göra utan tro: Samuel Butler (1875- 1902)

• Människan föredrar att tro på vad hon föredrar att anse för sant: Francis Bacon (1561-1626)

•  Människan har skapat Gud till sin avbild, längre räckte inte hennes fantasi: Tage Danielsson (1928-1985)

• Naturen lär oss älska våra vänner men religionen lär oss älska våra fiender: Thomas Fuller (1608-1661)

• När du ber så låt hellre ditt hjärta vara utan ord än dina ord utan ditt hjärta.

• När missionärerna kom till Afrika hade de med sig Bibeln. Vi hade jorden. De sade: Låtom oss bedja, och vi slöt våra ögon. När vi öppnade dem var det vi som hade Bibeln och de som hade jorden: Desmund Tutu

• När vetenskapen slutligen kikar upp över bergets krön, kommer den att upptäcka att religionen har suttit där hela tiden.

• Om jag ska tro på något som jag inte ser, då föredrar jag under framför baciller: George Bernhard Shaw (1856-1950)

• Religiös tro riktar sig mot det som är ovan oss, men det måste komma från det som är inom oss: Josia Royce (1855-1916)

• Science without religion is lame, religion without science is blind: Albert Einstein (1879-1955)

• KRISTENDOM:

• De senaste rönen säger att Jesus föddes år 7 f.Kr. Tala om att vara före sin tid.

• En del saker måste man tro på för att få se.

• Hela världen är en rad av underverk, men vi är så vana vid dem att vi kallar dem vardagsting.

• Jag tror på kristendomen så som jag tror på att solen går upp: Inte bara för att jag ser den, utan för att jag ser allting annat.: C.S. Lewis (1898-1963)

• Jag var hungrig och du gav mig mat. Jag var törstig och du släckte min törst. Jag var en främling och du bjöd in mig. Jag var naken och du gav mig kläder. Jag var sjuk och du besökte mig. Jag var i fängelse och du kom till mig: Bibeln

• Jesus, precis som alla bra fiskare, fångar fisken först; sedan rengör han den: Mark Twain (1835-1910)

• Människorna skulle vara förlorade om deras böner alltid blev hörda: Drottning Kristina (1626-1689)

• Säga vad man vill om de tio budorden. Det går inte att komma ifrån ett behagligt faktum: de är bara tio: Henry Louis Mencken (1880-1956)

Du kan beställa de flesta via Internet ex. via www.adlibris.se. Maila eller kommentera nedan, med åsikter eller tips, så att denna sida kan bli värdefull för andra. Med Ord som befriar!

BÖCKER

• UPPBYGGELSE

Dag Hammarskjöld, Vägmärken

Dietrich Bonhoeffer, Efterföljelse

Elisabeth Sandlund, Drabbad av det oväntade

C.S. Lewis, Klassiker ( 7 böcker i ett band)

• SJÄLAVÅRD
  

Viktor E Frankl, Livet måste ha mening

Tomas Sjödin, Reservkraft

Bo Giertz, Stengrunden

• FAKTA

Bengt Holmberg, Människa och mer – Jesus i forskningens ljus

Stefan Gustavsson, Kristen på goda grunder

Mikael Tellbe, Med framtiden i ryggen – En guide till Paulus brev och budskap

Per Beskow, Fynd och fusk

Greger Andersson, m.fl, Berättarna – En guide till Gamla testamentets historiska böcker

Greger Andersson m.fl, Poeterna – En guide till Gamla testamentets poetiska böcker

• ANDLIGA ÖVNINGAR

Ignatius av Loyola, Andliga övningar

LarsOlov Eriksson, Lev i livets rytm

Tomas a Kempis, Om Kristi efterföljelse

• ÖVRIGA

• DIKTER

Tomas Tranströmer, Samlade dikter 1954-1996

• BIBEL

Bibeln

Knut Tveiterud, Minutbibeln

• Jag har under flera år hävdat att beroende kan ha flera ”ansikten”, men kommer av liknande sjukdom. Den kan ta sig olika uttryck såsom; arbets-, sex-, alkohol-, narkotika och socker och matmissbruk. Nedan har jag hittat hos Bitten Jonsson och hennes hemsida: www.bittensaddiction.com. Vad tycker Du? Har Du någon erfarenhet? Kommentera denna gärna!!!

  ---

Forskare har under många år talat om socker som ett gift för kroppen. Andra hävdar att det inte är så farligt. Kan båda ha rätt? Ja, absolut! Det beror på vad – och vem! – de tittar på. För vissa människor är socker mycket farligt och för andra inte fullt så farligt. Stora mängder är inte nyttigt för någon, men många kan nyttja sötsaker måttligt utan negativa konsekvenser.

 

 

 

Detta är viktigt att inse. På samma sätt är det ju med alkohol: stora mängder är inte bra för någon, men många kan dricka måttligt och med övervägande positiva effekter. Andra måste avstå helt för att inte duka under.

 

• Vi har nämligen lika unik kroppskemi som vi har unika fingeravtryck. Den enes föda är den andres gift, sade en stor tänkare för länge sedan. Det vi äter påverkar hela vårt mående, men på olika sätt för olika människor.

 

Somliga blir "höga" av kaffe. Somliga kan inte äta mer än två rutor choklad utan att må illa, andra klarar helt enkelt inte att sluta när de väl börjat. Detta har ingenting med karaktär att göra.

 

• Däremot kan vi påverka hur våra gener uttrycker sig en hel del genom den livsstil vi väljer. Grundförutsättningarna i form av den egna, ärvda biokemin spelar dock den största rollen. Flera forskare hävdar att vi kan påverka 70% av genernas sätt att uttrycka sig.

 

Några parallella exempel: Om du är född med en känslighet för hjärt-kärl-sjukdomar så kan du genom din livsstil utlösa dessa sjukdomar i sin värsta form. Men om du vet om riskerna och lever sunt (t ex mindre stress) kan du minimera riskerna att ta skada i kärl och hjärta. Ett annat exempel är åldersdiabetes (diabetes typ II), som är en välfärdssjukdom utlöst av felaktiga kostvanor. Om du vet att du har sjukdomen i släkten kan du skaffa dig kunskap om hur du bör leva för att undvika att utlösa sjukdomen, eller att leva ett bra liv fast du har den.

 

• På samma sätt är det med sockerkänslighet. Idag vet vi att vissa av oss får en oönskad reaktion i kroppen vid intag av socker i alla former. Det raffinerade sockret går snabbt ut i blodet och utlöser en motreaktion i form av för hög insulinnivå. Reaktionen är snabb och stark och orsakar svängningar i balansen av kroppens signalsubstanser. Det är som att hälla jetbränsle i en traktor: den mår inte bra.

 

Vad är då socker? Jo, förutom strösocker och sockerbitar så gäller det t ex honung, fruktsocker, mjölksocker, farin och råsocker. Även andra raffinerade produkter som vitt vetemjöl, vitt ris etc omvandlas av kroppen till socker och ger samma effekt. Det handlar om ämnen som ger ett snabbt ökat blodsocker (se fliken "biokemisk bakgrund").

• Självdiagnostest UNCOPE *

Screening frågor för sockermissbruk och sockerberoende, OBS tänk på att du kan ersätta "sötsaker" med bröd, mackor, kaffebröd, pasta, flingor och dylikt.

1. Har Du, under senaste året, någonsin ätit mer "sötsaker" än du tänkt dig och/eller fortsatt använda "sötsaker" när du inte tänkt dig det?
2. Har Du, under senaste året. försummat några av dina vardagliga åtaganden på grund av att du ätit för mycket "sötsaker"?
3. Har Du, under senaste året, känt att du vill eller behöver ändra ditt sätt att äta eller handskas med "sötsaker"?
4. Har någon, under senaste året, t ex familj eller vänner, klagat på hur mycket eller när du äter "sötsaker"?
5. Har Du, under senaste året, någonsin varit helt upptagen av tankar på när du skall få äta eller köpa "sötsaker"?
6. Har du, under senaste året, någonsin använt "sötsaker" för att lindra känslomässigt obehag såsom nedstämdhet, ilska eller tristess?

Med fyra eller flera positiva svar finns en stor risk att du utvecklat ett missbruk eller beroende och då är en kartläggning viktig. Kontakta oss eller någon som är ADDIS©-behörig/ Socker . Se www.4mkonsult.se

*U N C O P E

U= Unplanned use
Har Du under det senaste året någonsin druckit mer alkohol eller använt mer droger än Du tänkt Dig?

N= Neglect
Har Du någonsin försummat några av Dina plikter p.g.a. alkohol eller drogbruk?

C= Cut Down
Har Du under senaste året känt att du vill eller behöver skära ner på Ditt drickande eller drogbruk?

O= Objections
Har någon, t. ex. familj, vänner, arbetskamrater, klagat på Ditt drickande eller drogbruk?

P= Preoccupation
Har Du någonsin varit helt upptagen av tankar på när Du skall få dricka eller använda droger igen?

E= Emotional discomfort
Har Du någonsin använt alkohol eller droger för att lindra känslomässigt obehag såsom nedstämdhet, ilska eller tristess

Med två eller flera positiva svar är sensitiviteten* för beroende i en klinisk population för alkohol, kokain och marijuana 93 resp. 94 resp. 82%. Specificiteten* är 97 resp. 99 resp. 97%.
Sensitivitet = Den säkerhet med vilket ett instrument utpekar det som det ska utpeka, dvs om ett test utpekar 90 av 100 alkoholister är sensitiviteten 90 procent
Specificitet = Den säkerhet med vilket ett instrument inte utpekar det som det inte ska utpeka, dvs om ett test identifierar 10 av 100 icke-alkoholister som alkoholister är specificiteten 90 procent. De övriga 10 procenten utgör så kallade ”falska positiva”.

• Källor:

1. Brown, R.L., Leonard., T., Saunders, L.A., & Papasouliotis, O. (1997). A two-item screening test for alcohol and other drug problems. Journal of Family Practice, 44, (2), 151-160
2. Hoffmann, N.G. & Harrisson, P.A. (1995). SUDDS-IV; Substance Use Disorders Diagnostic Schedule . St. Paul, MN: New Standards, Inc.
3. Hoffmann, N.G. (1995). TAAD: Triage Assessment for Addictive Disorders . St. Paul, MN: New Standards, Inc.

Efter att studerat många olika källor anser vi att nedan beskrivning av en missbrukare, i fortsättning kallad beroendepersonlighet, då det bättre beskriver förhållningssättet av en person och dennes relation till det denne överkonsumerar, vilket får negativa konsekvenser för individen ifråga. USA som ligger långt fram gällande både forskning och medvetande om beroenden bland gemene man räknar man med att 9 % av befolkningen har varit på ett AA-möte[1]. Vi menar att alla kända former av beroende bottnar i en enda sjukdom, som vi valt att kalla Addiction. Detta amerikanska uttryck översätts ofta med "beroende" men har en vidare betydelse som det svenska ordet inte täcker. I Sverige är addiction ett för närvarande relativt okänt begrepp trots tillståndets/sjukdomens ytterst allvarliga konsekvenser för individ och samhälle. Nedan beskrivning gjord av Bitten Jonsson, som driver det enda behandlingshemmet för sockerberoende i Sverige, är den som bäst och mest komplett beskriver sjukdomen, hon har studerat sjukdomen i USA, är själv nykter alkoholist och sockerberoende[2].

• Addiction kan ta sig en rad olika uttryck. Vi delar upp dem i två undergrupper:

Intagsrelaterad addiction omfattar tvångsmässigt intag av t ex socker, alkohol, nikotin, koffein, smärtstillande mediciner och/eller sömnmedel.

Processrelaterad addiction omfattar en besatthet långt utöver det normala vid till exempel bantning, arbete ("arbetsnarkomani") träning, sex, spel, internetsurfande, risktagning, shopping, våld, kriminalitet eller förvridna relationer där man kväver istället för utvecklar varandra.

• En addictionsjuk person kännetecknas av följande fem kriterier:

Kontrollförlust, periodisk eller kontinuerlig. 
Exempel: När han väl börjat dricka slutar han inte förrän spriten är slut. På samma sätt äter den sockerberoende skräpmat och blir sjuk, men kan ändå inte sluta.

Tankebesatthet på drogen och/eller aktiviteten. 
Exempel: Spelaren som inte kan sluta tänka på nästa speltillfälle, vilka hästar han skall satsa på och hur han skall få pengar till insatserna. Besatt av mat, kropp, vikt.

• Negativa konsekvenser på fyra huvudområden:

Fysiskt: Utöver de fysiska problem som själva drogen kan orsaka drabbas alla addictionsjuka förr eller senare av bland annat hjärnstress, bioobalans, sömnstörningar, humör-svängningar, matsmältningsproblem, diffus värk med mera.

Psykiskt: Addiction leder till depressioner, nedstämdhet, koncentrationsstörningar, kronisk trötthet (stress) och ibland till och med panikångest och självmordstankar.

Socialt: Patienten isolerar sig, förlorar sitt kontaktnät, har inte längre roligt åt det man förut tyckte om att göra, drogen fyller alla ens behov, inget annat blir gjort.

Andligt: Uppgivenhet, hopplöshet. Man förlorar livsglädjen och ser ingen mening med sitt liv.

"Addiktivt tänkande": Den addictionsjuke utvecklar alltid ett förvridet synsätt som går ut på att man intalar sig att det man gör är fullt friskt och normalt, även när konsekvenserna blir absurda. 
Exempel: Att morgonen efter en orgie i kakor och glass tro att idag skall jag sluta äta godis, röka osv och starta ett nytt liv.

Förnekelse: Den sjuke förtränger alla de obehagliga konsekvenser hans/hennes missbruk har orsakat och försöker övertyga sig själv och omgivningen om att man inte har några större problem och att man i så fall kan fixa det själv. Oftast är han/hon mycket övertygande.

Forskarna tvistar om vad som orsakar beroende. Vi tror att det alltid handlar om en kombination av arv, miljö, medel och kultur. Vissa individer ärver en medfödd känslighet, som i många sammanhang är en tillgång men också gör henne extra sårbar. En addiktiv uppväxtmiljö (t ex en missbrukande förälder) eller en samhällskultur som tillåter eller uppmuntrar drogandet ökar risken att drabbas. Modern psykoneurologisk forskning visar att varje människa har sin unika balans av dopamin- och serotoninnivåer. Variationer i dessa och flera andra signalsubstanser styr hur vi mår, och när den känsliga balansen rubbas får addictionsjukdomen sin chans att ta grepp om oss. Vi hävdar att vårt moderna samhälle har skapat en livsstil som ökar risken att utveckla addiction, vilket också är precis vad som har skett.

För det första lär vi oss från barndomen att inte acceptera hur vi mår utan att manipulera måendet. Ett gråtande barn får en kaka, en trött vuxen dricker kaffe, en ensam person drar sig undan för att inte visa sin sårbarhet. Är du glad så tig, så att inte någon annan retar sig på din lycka. Ta en grogg så blir du uppsluppen och glad. Är du då känslig så är du på väg mot ett beroende. Här kommer socker in som den första och grundläggande drogen. Socker stressar kroppen och vänjer den vid att manipulera måendet med konstgjorda medel. Den ger också en "baksmälla" som leder till att kroppen kräver mer för att undvika obehaget. Allt mer av den mat vi äter idag är också raffinerad och innehåller dolt socker.

För det andra lever vi i en kultur av "quick fix", snabba lösningar.
Snabba pengar, snabba bilar, stress och jäkt. Skaffa snabb lindring av huvudvärken, håll dig igång med antidepressiva medel eller antibiotika så du kan hålla tempot uppe fast du inte mår bra. Även här kommer sockret in som uppiggande, dämpande och smärtlindrande

Forskningen har visat att den som röker löper större risk att bli alkoholist än den som inte gör det. Även andra exempel på så kallad sensitisering av hjärnan finns belagda. Allt fler misstänker att raffinerade kolhydrater som socker och vitt vetemjöl samt fett – åtminstone hos särskilt känsliga individer – på samma sätt påverkar hjärnans belöningssystem och gör det mer benäget att ta till andra konstgjorda metoder för att manipulera sitt mående. Vi vet idag en hel del om hur en addiction uppstår genom att hjärnans belöningssystem råkar i obalans. Framför allt är det en ökad utsöndring av signalsubstansen dopamin som gör att vi känner glädje och mening och orkar vara aktiva. När detta skett på konstgjord väg söker vi samma sensation igen, samtidigt som hjärnan "skruvar ner mottagningen" för att kompensera sig för överdosen av dopamin. Den intressanta frågan för en addictionpatient är: vad är det som får balansvågen att tippa över, och hur gör jag för att undvika hamna där igen.

• Hur tillfrisknar man (man blir aldrig frisk)?

Livsstilen måste läggas om från grunden, och man måste titta på såväl det fysiska, psykiska, sociala och andliga området. För att förändra attityder, värderingar kring addicton krävs bland annat informationsspridning, attitydförändringar, utbildning av bl.a. professionella vårdgivare, välfungerande vårdkedja med väldefinierat behandlingsansvar, forskning, internationellt samarbete, förbättrade behandlingsmetoder, metoder för utvärdering och kvalitetssäkring samt översyn av gällande lagstiftning och myndighetsansvar.  Dagens livsstil skapar kemiska förändringar i vår kropp, som i sin tur ökar förekomsten av beroendesjukdomar.

• ANDLIGHET - GUD: Hur talar man om Gud?

”Många tror att AA är religiöst. Men AA har ingen anknytning till någon religion. AA måste fungera såväl för den som har en religion, vilken den vara månde, liksom för den som inte vill ha någon. Tack vare att AA inte är religiöst så fungerar AA i 150 länder.

Alkoholism är själsligt, moraliskt, och socialt utarmande och därför behöver vi bygga upp oss i ”anden” igen (själslig utveckling). Det är vad AA:s tolvstegsprogram handlar om. AA:s program är andligt i den meningen, men har ingenting med någon religion (troslära) att göra. AA uppmanar medlemmen att söka tro på en kraft större än han själv, men har ingen uppfattning om hur den kraften ser ut. Det är varje AA-medlems privata angelägenhet. För många nykomlingar fungerar AA-gruppen i början som en högre kraft. ”

(AA Sverige, www.aa.se, 2005)

I AA-litteraturen talas om den grundläggande betydelsen av att komma till tro på en högre makt, starkare än mig själv. Denna kraft benämns som Gud, men även begrepp som ”den högre makten” eller ”världsalltets ande” används. Tolvstegsprogrammet beskrivs som ett andligt handlingsprogram där läran och uppfattningarna om Gud underordnas erfarenheten av Gud. Den bild som framträder är en ständigt närvarande Gud som helar och upprättar människor oavsett hur dessa väljer att beskriva Gud. Definitionerna, formuleringarna och tankarna om Gud spelar mindre roll, det som räknas är ett öppet sinnelag och en ärlig ödmjukhet. Att komma till denna öppenhet är dock nödvändigt för att Gud ska kunna handla i människans liv. I AA-litteraturen talas också om problemen, fördomarna och de negativt verkande uppfattningarna människor bär på i förhållande till Gud. Dessa hindrar Gud att verka i människors liv, och man menar att detta kan vara fallet likväl för en ateist som för en djupt religiös människa, om denne i praktiken sätter sin självtillit i första rummet och försöker ”spela Gud”.

I AA:s tredje steg beskrivs Gud: ”Vi beslöt att lägga vår vilja i händerna på Gud, sådan vi uppfattade Honom”. (De tolv stegen och de tolv traditionerna, Anonyma alkoholister 1992.) Detta är en återkommande definition och det betonas att AA:s medlemmar går många olika vägar i sökandet efter en tro. En tillnyktrande människa är fri att söka, pröva, förkasta och söka vidare på vägen mot en tro. Att många människor av olika anledningar har svårt att tro på en Gud, ses som ett hinder men inte som någor konstigt eller avvikande - snarare som en erfarenhet många av AA:s medlemmar delar. Här erbjuds också en lösning att först skaffa sig ett ”substitut”, en ersättning; man kan till en början låta gruppen eller själva AA vara ens högre makt. Även ett sådant minimum av tro är tillräckligt, menar man. Genom att arbeta med stegen och delta i gemenskapen vidgas och fördjupas tron, livet förändras och de flesta börjar tala om Gud.

AA säger också att erfarenheten tyder på att det är omöjligt att riktigt förklara eller förstå den kraften som kallas Gud, men att vår egen uppfattning, hur begränsad den än må vara, räcker för att få kontakt med honom. I sitt sökande behöver inte en människa ta hänsyn till någon annans uppfattning om Gud och man hävdar att Gud inte ställer allt för hårda villkor för de som söker honom. Grunden är tron, eller villigheten att tro, på en kraft större än min egen.

Stora boken, Anonyma Alkoholister, 2001 säger: ”För oss är andens rike vidsträckt, rymligt, allomfattande, aldrig utestängande eller avvisande mot dem som på allvar söker. Vi tror det är öppet för alla människor.”

• Mina referenser är som följer:

"De tolv stegen de tolv traditionerna", Anonyma Alkoholister, 1992

"Kom till tro", Anonyma Alkoholister, 1991

"Som Bill ser det", Anonyma Alkoholister, 1991

"Stora Boken", Anonyma Akoholister, 2001

Referenser: 2005-05-18 Källa Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=106853, http://www.alcoholics-anonymous.org
, http://www.aa.se
Böcker: Harry Månsus, Den kosmiska katedralen, Libris: 1996, Karin Helmersson Bergmark, Anonyma alkoholister i Sverige, Akademitryck. 1995

Gruppdeltagare: Mikael Bedrup, Jens Gustavsson, Thomas Fredby, Mats-Olof Larsson

2.     Kalams kosmologiska gudsbevis: Här argumenteras Guds existens, eller kanske snarare universums ändamålsenliga uppkomst, på följande sätt:
*Allt som börjar existera har en orsak till sin existens
*Universum började existera
*Alltså har universum en orsak till sin existens

3.     Gud ger bästa förklaringen till varför universum existerar istället för ingenting: Har du någonsin frågat dig själv varifrån universum kommer, varför saker överhuvudtaget existerar, istället för ingenting? Ateister brukar säga att universum är oändligt, och det är allt. Men det är ohållbart. Tänk på det en minut. Om universum inte hade någon början, då betyder det att antalet förgångna händelser är omätliga. Men matematiker godtar att idén om oändligt 'antal' leder till självmotsägelse. Till exempel, vad är oändligt minus oändligt ? Matematiskt får du ett självmotsägande svar. Detta visar att oändlighet är bara en idé i sinnet, och inte något som existerar i verkligheten.

De astrofysiska bevisen indikerar att universum började existera i en kataklysmisk explosion kallad Big Bang för länge sen. Fysisk tid och rum skapades vid det tillfället, såväl som materia och energi i universum. Fred Hoyle, Cambridge-astronom, påpekar att 'Big Bang teorin' kräver att universum uppstod ur ingenting. Därför att, när du går tillbaks i tiden, nås en punkt där universum "skrumpnar ihop till ingenting" enligt Hoyle. Vad 'Big Bang modellen' kräver är att universum började existera och uppstod av ingenting.

Anthony Kenny, Oxford University sade "En anhängare av 'Big Bang teorin', om denne är ateist, måste då tro att universum uppstod på grund av ingenting från ingenting. Men det är svårt att svälja! För av ingenting kommer ingenting. Så varför existerar universum? Var kommer det ifrån? Det måste ha funnits en orsak som förde universum till existens. Från själva händelsernas ursprung, denna orsak måste vara en outgrundlig, oföränderlig, tidlös varelse som skapat universum. Är det inte märkligt att 'Big Bang teorin' bekräftar vad troende teister alltid trott att "I begynnelsen skapade Gud universum" ?

Enkelt förklarat, vad är mest troligt? Att den som tror på Gud har rätt, eller att universum plötsligt bara existerade, oplanerat, ut ur ingenting?

• TELEOLOGISKA ARGUMENT

1.     Det teleologiska argumentet efter "telos" som betyder mål. Denna teori kallas på engelska för "argument from design" och har att göra med universums tveklösa ändamålsenlighet. Att allt (inklusive människan) har kommit till av en slump verkar orimligt. Om man är ute och går i öknen och plötsligt finner ett stort slott, utgår man ju från att någon har skapat slottet och inte att det har uppstått "av sig själv". Ändå är det just så de som inte tror på Gud måste resonera.

2.     Det analoga teleologiska gudsbeviset: Man liknar här naturen med en klocka. Klockans komplexitet, uppbyggd av hjul och fjädrar osv. tyder på att klockan har haft en intelligent tillverkare som utformat den efter en ritning för ett ändamål. På samma sätt kan man se på naturens komplexitet och sluta sig till att också den fordrar en intelligent målmedveten skapare.

3.     Det induktiva teleologiska gudsbeviset: Även här ser man en avsiktlig ordning i skapelsen. (Precis samma tanke om ordning finns i evolutionstankens naturliga urval fram till medvetet liv.) Det man tittar på här är hur man bäst ska kunna förklara alla de förutsättningar som har kunnat göra medvetet liv möjligt. Små detaljer om Big bangs expansionshastighet, om gravitationskraften, om elektronens elektriska laddning, om universums ålder för att kunna skapa livets mest grundläggande byggsten - kolet. 

Små detaljer som antagligen är överkurs för de flesta av oss, men som ändå är extremt begränsade fysiska villkor, nödvändiga för livets uppkomst. Även om man på naturlig väg kan beskriva en utveckling som gör livet möjligt, menar man här att den bästa förklaringen till alla dessa förutsättningar innebär mer än bara naturliga orsaker, dvs. en medveten skapare.

• Gud ger den bästa förklaringen till den komplexa ordningen i universum.

Under de senaste trettio åren, har vetenskapsmän upptäckt att existensen av intelligent liv beror på en komplex och finkänslig balans där förutsättningarna gavs i själva Big Bang.
Vi vet nu att livsförhindrande universum är vida mer troligt än livstillåtande universum som vårt. Det är bara att titta på planeterna i vårt solsystem, där får vi leta efter liv.
Här följer några astronomiska siffror. Antalet sekunder i universums historia är 10¹⁸ alltså 10 följt av 18 nollor. Antalet atom partiklar i hela universum är cirka 10⁸⁰, alltså 10 följt av 80 nollor. Med dessa siffror i minnet, betrakta följande. Donald Page, en av Amerikas framstående kosmologer, har kalkylerat fram oddsen för vårt universums existens på en chans av 10^10(123), alltså 10 följt av 1230 nollor, ett tal som är så ofattbart, och att kalla det astronomiskt vore en vild underskattning ! Robert Jastrow, ledaren för NASAs Goddard Institute for Space Studies, har kallat detta för det mest kraftfulla beviset för Guds existens "som någonsin kommit från vetenskapen."

Återigen, den kristna teisten har alltid menat att det finns en intelligent skapare av kosmos och det verkar mer troligt än ateistens tolkning av slump.

• MORALISKA ARGUMENT

1. Det moraliska argumentet: Alla diskussioner om rätt och fel, ont och gott, förutsätter att det finns en måttstock bortom människan. Människan kan inte vara upphov till moralen eftersom den i sådana fall skulle bli helt beroende av individen eller av samhället. Vi skulle då aldrig kunna rättfärdiga moraliska utsagor om andra människor ("Det var taskigt gjort!") eller om andra kulturer/samhällen ("Kvinnlig omskärelse är fel!"). Med vilken rätt försöker vi påtvinga andra människor/samhällen vår moraliska uppfattning om vi inte tror att moralen är universell? I detta ljus ter sig den kristna trons uppfattning rimlig i det att den säger att Gud utgör denna yttersta moraliska norm.

2.     Det moraliska gudsbeviset: Våra moraliska diskussioner och uppträdande förutsätter att det finns en objektiv moralisk lag. En mänsklig handling är antingen rätt eller fel. Detta är en nödvändighet för att vi ska kunna bedöma, bestraffa, och kritisera felaktiga handlingar. Moralisk relativism som ger människan rätt att bedöma själv vad som är rätt för honom. Om det inte finns någon objektiv moralisk sanning kan man alltså aldrig förkasta t ex en nazistisk handling. Detta resonemang bygger sedan vidare på att det därför krävs något övermänskligt för att konstruera en sådan lag, eftersom människans förmåga till detta är övermäktig. Detta resonemang tyder alltså på en gudomlig existens.

• Gud ger den bästa förklaringen till existensen av objektiva moraliska värden.

Om Gud inte finns kan inte objektiva moraliska värden existera. Många teister och ateister är eniga på denna punkt. Till exempel J.L. Mackie, Oxford University, en av de mest inflytelserika ateisterna i vår tid, erkände "Om...det finns...objektiva värden, gör de existensen av en gud mer sannolik än de skulle varit utan dem". Således har vi ett hållbart argument om moral som talar för Guds existens.
Men för att kunna förneka Guds existens, förnekade Mackie då att objektiva värden existerar. Han skrev "Det är enkelt att förklara det moraliska förnuftet som en naturlig produkt av biologisk och social evolution." Frågan är inte "Måste vi tro på Gud för att leva moraliska liv ?" Jag påstår inte att vi måste det. Frågan gäller inte heller "Kan vi känna objektiva moraliska värden utan att tro på Gud ?" Det kan nog människan känna. Utan frågan är snarare "Om Gud inte existerar, kan objektiva moraliska värderingar existera ?" Precis som Mackie antog, kan nog inte moralen som människan ger upphov till vara objektiv utan Gud. Hur som helst, om Gud inte finns, vad är människan då ? En tillfällig biprodukt från naturen som nyligen dök upp på en oändligt liten fläck av stoft kallad planeten Jorden, vilse i ett främmande och ogästvänligt universum, och som är dömd att förgås individuellt och kollektivt inom en kort tid.

Från ateistens synvinkel, som t.ex. handlingen våldtäkt, den verkar inte vara socialt fördelaktig när den blivit tabu under människans utvecklings förlopp. Men det bevisar inte att våldtäkt verkligen är fel.
Från ateistens synsätt, om det går att undkomma de sociala konsekvenserna, då är det väl inget fel med våldtäkt. Utan Gud finns inget som är absolut rätt och fel som kan påverka vårt samvete.

Men faktum är att objektiva moraliska värderingar verkligen existerar, och det vet vi. Det finns inte mer anledning att förneka objektiva moraliska värden än det är att förneka den objektiva reella fysiska världen. Handlingar som våldtäkt, tortyr och barnmisshandel är inte bara sociala oacceptabla vanor. Det är moraliskt avskyvärt. Även ateisten Michael Ruse själv erkänner "Den som säger att det är moraliskt acceptabelt att våldta små barn har lika fel som den som påstår att två plus två är fem."

Det bevisar att objektiva värden existerar, och om objektiva värden inte kan existera utan Gud, då blir en logisk oundviklig följd att Gud existerar.

• Det ontologiska gudsbeviset: Här ser man Gud som ett väsen som är långt större än vi ens kan tänka. Eftersom vårt medvetande skulle begränsa Gud, måste därför Gud finnas eftersom vi faktiskt kan tänka oss detta väsen. Gud är alltså större än vilket inget kan tänkas. Det är också ett faktum att en Gud som faktiskt existerar är större än en Gud som bara finns i medvetandet eller i teorin. Eftersom man menar att Gud är "större" innebär också det att existens är nödvändigt för att uppfylla detta kriterie.

• Det dualistiska gudsbeviset: Detta försök att "bevisa" Guds existens bygger egentligen på att man visar att det rakt motsatta, dvs. ondskans reella närvaro, existerar. Eftersom det finns så mycket ondska, så många söndertrasade levnadsöden, relationer osv. i världen, tyder detta på att det finns en ond makt som verkar. För många människor som kanske har svårt att tro på en övernaturlig Gud kan ändå se det övernaturliga i ondskan. Eftersom det finns en övernaturlig ondska borde det också finnas en övernaturlig godhet eller Gud för att balansera detta.

• Argument utifrån designen: En katolik och en ateist arbetade tillsammans i en flygplansfabrik. Katoliken sade: "Är det inte något storslaget, att vårt nya flygplan kom till genom en tillfällighet?" Ateisten protesterade: "Vad menar du, tillfällighet? Det finns många års forskning, design, beräkningar och yrkesskicklighet nedlagda i det här flygplanet." Katoliken sade: "Genom vilken logik kan du då dra slutsatsen, att universum, som är mycket mer avancerad, är en tillfällighet?" Intelligensen hos designen pekar på intelligens hos den som gett designen - nämligen Gud. (Teologiskt argument)

• Argument utifrån beroendet: Allting som existerar måste antingen ha kommit till av sig självt eller av någonting annat. Eftersom alla de ting vi ser i naturen inte är ting som orsakat sig själva, måste det ytterst finnas ett varande, som endast är beroende av sig självt. (Kosmologiskt argument)

• Argument utifrån samvetet: Var och en som använder förnuftet erkänner, att det finns en universell moralisk lag. Det är bra att göra vissa ting, t ex att ge mat åt de fattiga, och dåligt att göra andra ting, t ex att döda den oskyldige. Denna moraliska lag erkänner vi, men den har inte skapat sig själv. Den pekar på en skapare till den moraliska lagen, känd som Laggivaren. Det fanns en man som var ateist, och hans huvudsakliga skäl emot Guds existens var, att världen var så ond och orättvis. Men senare insåg han, att hans känsla för rättvisa var baserad på en universell princip. Om han erkände ett fel, så måste det finnas något som var rätt. Om han argumenterade, att all verklighet saknade mottaglighet för känslointryck, måste han erkänna ett stycke, att hans moraliska ideal var mottagligt för känslointryck. Varför kunde detta stycke, hans känsla för rätt, vara mottaglig för sinnesintryck, medan den övriga världen inte var det? Om livet inte hade någon mening, då skulle han aldrig ha upptäckt det. Vi kan endast känna igen mörkret, eftersom vi känner till ljuset. (Moraliskt argument)

• Pascals vad: Detta är spelarens argument för Gud. Om det endast fanns två lottsedlar kvar i lotteriet, varav den ena säkert var en vinstlott, och du hade möjlighet att köpa en, skulle det då inte vara en klok investering att ge ut en dollar för att vinna en miljon med 50-50 % sannolikhet. Är det inte bättre att riskera att förlora en dollar? Vi är alla befallda att slå vad i fråga om Gud existerar eller inte. Om vi väljer att inte tro på Gud, måste vi slå vad utifrån mindre sannolikhet. Om Gud inte existerar, kommer vi aldrig att veta, att vi gjort ett misstag. Om Gud existerar, och vi handlar emot honom, kommer vi att gå miste om evig salighet. Vad vi än måste ge upp för vår tro på Gud, så vet vi i alla fall, att det är någon tillfällig sak. Vi kommer att förlora dessa ting för evigt på vilket sätt som helst. Men om vi sätter vårt liv på spel beträffande Guds icke existerande och han visar att han existerar, så har vi gett upp de eviga tingen och för evigt gått miste om himlen. Den säkrare vadhållningen är att hålla sig till Guds existens, sannolikheten talar till Guds fördel. Är det inte bättre att riskera att förlora en dollar (något av denna världens behag) för chansen att vinna en miljon (evigt paradis)? (Pragmatiskt argument)

• Avsikten med argument för livet: Livet har inte något tillfredsställande syfte, värt en människas värdighet, utan Gud. Endast med Guds existens får livet en mening. Utan Gud är livet absurt och har inte något tillfredsställande syfte eller mening. Det är därför självmord finns i överflöd bland dem som förkastar Gud. Det är endast i Guds djupa avsikt människan kan finna sant och adekvat skäl att leva. (Existentiellt argument)

Den svenska organisationen Humanisterna, definierar Humanistisk etik som att "utgå från mänskliga erfarenheter, önskemål, behov och värderingar”. De bedömer dem utifrån deras följder för mänsklig lycka, välfärd och social rättvisa.

Mikaels argumentation:

• Om vi människor själva skulle inse allt själva, såsom Humanisternas önsketänkande utgår ifrån så skulle vi ha en bra värld nu. Så varför har vi inte det om vi bara kan ha oss själva som måttstock om vad som är fel och rätt och bäst för alla?

Kommer man från olika kontexter med olika erfarenheter positiva som negativa, med olika gåvor, värderingar och attityder; både öppna och slutna så påverkar de oss om jag som individ skall komma fram till ställningstagande. Ingen har ideala premisser, som Humanisterna utgår ifrån – alla är ”färgade”. Människan har bevisligen inte gjort det goda för alla, då det finns en inre egoistisk drivkraft som förstör humanismens livsfunktion och mål.

• Vi är avskiljda från varandra, detta genom att vi missar målet, synden avskärmar oss ifrån att nå varandra och vårt mål, dvs. gudsrelation. Vi kan inte själva få förlåtelse för de vi gör vi mot andra och oss själva i alla fall, därför måste vi för att kunna våga utvecklas till vår fulla potential (vårt original, som Dr. Phil hade sagt) lita till att vi får det från en högre visare god makt som förlåter oss. Vi är begränsade. Denna enda som kan hjälpa oss till en bättre värld är Gud.

Jag har själv träffat tusentals olika beroendepersonligheter som tillfrisknat med hjälp av sin högre makt, dvs. Gud; såsom de uppfattar honom. Här har Humanismen svårt att hjälpa den som har egen erfarenhet av eget missbruk eller i släkt eller bland vänner vet vad jag talar om. De flesta håller med om humanisterna men den fungerar inte, hur gärna vi än vill…..

• Var bara lite hygglig mot honom eller att han vill så kan han lägga av…. Jo, den har vi alla hört……

 Tyvärr. Vi klarar inte allt på egen hand. Det blir så tomt, trots framgång och rikedom så måste det inre hålet fyllas med kärlek och fullständig mening som bär genom allt.

• Att människan är rädd för det religiösa är för att hon satt sig i högstolen själv, detta som en reaktion under och efter upplysningstiden då allt skulle kretsa kring henne själv. Man ville inte bli styrd. Vi klarar allt själva. Jo,jo……………. Den måttstocken höll till första världskriget bröt ut, vet vi ju alla.

Att ha sig själv som värdegrund innebär en svårighet. Vet vi själva vad som är fel och rätt och vilken etik utgår man då ifrån? Utilitarismen som ändå kommer att utestänga ett antal????

• Vad är man så rädd för????? Och vem botar rädslan?

Se bara hur världen fungerar? Är det vi människor som skapat allt så finurligt? Eller har vi kommit till det stadiet att vi nu kan ta över skapelsen. Är det det skapade som skall dyrkas (pengar och framgång) eller är det Skaparen som gett oss en uppgift att förvalta allt och genom sin kärlek att komma ner till oss ta på sig alla våra skulder, så vi kan gå vidare och växa i vår kärlek till varandra och till skapelsen som vi då tar hand om. ”Du skall älska din nästa, som dig själv” men….. om du inte gillar dig själv… om du blivit kränkt… Man kan inte bara älska andra, då blir man själv tom. Vem ser den osedde?

Idén med humanism är bra, men…..

• vi har inte lika villkor
• människor är egoistiska
• det finns saker som folk håller för heligt. Vad kommer det ifrån?
• Är människan sin egen måttstock och lyckas smed (och smider hon perfekt)
• Har vi skapat allt (se DNA hur smart det är, vem satte igång Big-Bang?). För att komma igång krävdes en rörelse, men vetenskapen genom kvantfysiken kan inte bevisa att det finns orsakslösa rörelser, så vem var Röraren?
• Kopernikus, Galilei och Darwins teser håller ju inte idag, utan har varit bara tillfälliga vetenskapliga just då förklaringar, säger vetenskapen
• Varför går folk till kyrkan som inte brukar gå dit under katastrofer? Finns det en inre helighet
• Vem förlåter allt
• Vem säger att han är vägen, sanningen och livet och säger att himmelriket är här redan idag. Om vi bara följer honom… så varför skall vi skapa en egen religion/livssyn.
• Det har aldrig funnits så lite gemenskap som i västvärlden efter denna egoistiska influens genom upplysningen, där man skall lita till människan och som ger ett kortsiktigt perspektiv
• Skulle du välja ett evigt liv om du fick?
• Har folk tilltro till vetenskapen? Har den räddat alla och kan den förklara de stora frågorna. Vetenskapsmän börjar bli kristna. FAKTUM.
• Vem skall man tro på sjön Di Leva? Statsmän faller och goda medborgare avslöjas. Ingen är felfri, men som måttstock att människan själv är sin egen måttstock är ju en bevislig utopi.
• Kyrkan tappar i västvärlden pga. humanismen där ensamheten ökat, men inte i övriga kristna världen, tvärtom.
• Sverige är världen mest sekulariserad land (fast det är fler som går i kyrkan än på bio) i USA går 42 % i kyrkan regelbundet.
• Humanismen kan inte ge svar på de existentiella frågorna tydligen, läs Bibeln (även fast den är gammal så talar vi om gedigen kunskap där allt i livet är beskrivet. Sedan finns det tack och lov olika tolkningar, men fokus är att Gud kom till oss, han vet hur vi har det, han dog för oss och han har gett oss kärlek om vi tror på honom.
• Att lita på vetenskaplig forskning har varit humanisternas drivkraft. De har kommit till en återvändsgränd. Vetenskap kan inte ge folk mening, bara förklaring!!!!!!!!!!!!
• Religionen har gjort mycket dåligt, då det är människor som tolkat fel och som drivs av egna begär. Gud gör inte fel. Hur kan det goda göra fel?
• Varifrån kommer musiken?
• Jag litar inte på slumpen, den som vetenskapen förklarar det med det den inte kan förklara.
• Vetenskapen är ALDRIG ofärgad, liksom varje religiös tolkning, därför kan den inte ge allmänna svar, därför ger den inte personliga objektiva sanningar och kan det inte heller.
• Humanismen ger individen auktoritet för att gruppen skall må bra, så gör Jesus också. De har hämtat alla goda förpliktelser från Bibeln och den Gyllene Regeln sammanfattar allt bäst.
• Jag vill ha en tro, sjunger Marie Fredriksson… som sedan fick en.
• Be och du skall få, sök så skall du finna, bulta så skall dörrar öppnas
• Jo, det här var några snabba egna reflektioner. Är de intressanta…………???????????

Sugen på hoj gemenskap kring Mälardalen 2007?

---

 

-Jag är nyfiken om det finns ett intresse av att starta en kristen alkoholfri gemenskap där intresset kring hojåkning kan föra oss samman?

• Skicka mig ett mail eller kommentera nedan så vi kan komma i kontakt med varandra, så vi under vintern och våren kan försöka träffas förutsättningslöst för att under våren, sommaren och hösten 2007 kan göra några gemensamma dags åkturer till spännande ställen.
• Det finns bara en kristen mc-klubb i Uppland och den är i Stockholm, så Uppsala, Gävle, Västerås, Enköping & Strängnäs kom igen. Tipsa dina kompisar, så de kontaktar mig.
• Dessa kristna mc-klubbar finns det i Sverige!
  

Själv åker jag både Harley och japanskt. Så det enda märket som gäller och enar är ju Jesus. ”Jag är vägen, sanningen och livet” säger Jesus. Bra riktmärken för ett befriande liv och gemenskap. Så maila mig om du också vill åka på ”Vägen”!

[email protected]

Är Gud allsmäktig?

• Detta beror på vad vi menar med allsmäktig, den är inte en fråga som t.ex. kan Gud skapa en sten som är så tung att hon inte kan lyfta den själv, detta är motsägelsefullt, den viktiga frågan är hur Guds allmakt går ihop med Guds kärlek
• Guds har visserligen all makt, men har bestämt att inte använda den för att underminera människans frihet. Gud kan visserligen vara människans motståndare, men Gud avstår från att vara en despot eller tyrann
• Gud avstår från att besegra det onda med rå styrka och underminera människans frihet, för att välja kärlekens väg. Gud vakar inte över sitt eget utan begränsar sig själv genom att svara på det skapades uppror med kärlek. Samtidigt låter sig inte Gud besegras, inte ens på korset, utan accepterar korset som ett kärleksoffer och segrar därigenom över det onda

Källa: Sigurdson, Ola m.fl, Ljus av ljus, Verbum, Sollentuna 2003

Gud och människa samverkar i Kristus

• Om inte Gudsonen blev människa skulle frälsningen vara omöjlig, samt så skulle striden inte ha vunnits inifrån
• Det var viktigt att det var Gud som stod för denna frälsning
• På detta sätt så återupprättar Gud de brustna relationerna och fullbordar skapelsen

Källa: Sigurdson, Ola m.fl, Ljus av ljus, Verbum, Sollentuna 2003

• Gud kan inte fångas av människans ord.
• ”Negativ teologi”, det vill säga en teologi som vill undvika att låsa Gud vid våra beskrivningar. Dvs. att inte ens treenighetsläran kan ses som en beskrivning av Gud, snarare som en vägskylt som pekar vartåt vi skall gå.
• Det är inte de som inte känner Gud som finner det svårt att tala om Gud, utan de som känner Gud väl

Källa: Sigurdson, Ola m.fl, Ljus av ljus, Verbum, Sollentuna 2003

Liv i gemenskap

• Kyrkan är alla dem som vill följa Jesus.
• Det gemensamma för alla olika inriktningar att de alla har någon form av struktur
• Hur kyrkan än gestaltas så är det teologins uppgift att kritiskt bedöma hur ändamålsenligt dess faktiska struktur är för kyrkans uppdrag, att i ord och handling vittna om Kristus
• Vi behöver kanske inte en bestämd kyrkobyggnad eller något bestämt samfund, men en påtaglig samhörighet att utvecklas i är viktig. Och kyrkan behöver oss: i den mån den är en gemenskap av människor som söker Guds rike är den precis så bra som dess medlemmar vill göra den.
• Kyrkan finns där kristna befinner sig: på arbetsplatser, skolor, sjukhus, fängelser och spårvagnar. Det primära är inte själva institutionen utan den kristna gemenskapen
• Med sitt vittnesbörd i ord och handling skall kyrkan stå i en kritisk solidaritet med det samhälle den lever i
• Kyrkans mål är inte att sluta sig inom sig själv utan att vittna om Gud och vara en kyrka som är öppen för andra. Kyrkan kan vara ett sakrament för världen som vittnar om Guds närvaro i världen

Källa: Sigurdson, Ola m.fl, Ljus av ljus, Verbum, Sollentuna 2003

Skam och skuld

• Syndens omedelbara konsekvens hos Adam och Eva är känslan av skam, de upptäcker att de är nakna, skyler sig med fikonlöv och gömmer sig för Guds ansikte
• Gud bryr sig och ger Adam och Eva kläder av skinn
• Skammen vill inte komma fram i ljuset och drar sig inte för att ljuga för sig själv
• Skammens mekanismer verkar inte bara individuellt utan även i samhällen och kulturer
• Skammen skäms över skammen, vilket bidrar till att den tystas ner och får därigenom ”fäste”
• Skammen bryter relationer till andra människor och Gud. Konsekvensen blir relationslöshet och inre och yttre isolering
• Skulden är mer objektiv och konkret, att vara skyldig betyder att ha handlat orätt mot någon eller några. Konsekvensen blir ett brott mot tilliten mellan människor.
• Skulden innebär en obalans i relationen och måste därför förlåtas för att relationen skall läkas
• I kristna termer så är förlåtelsen en process som börjar med att skulden bekänns, fortsätter med en bön om förlåtelse och fullbordas i mottagandet av förlåtelsen och gottgörelsen – med andra ord: bikt, bön, förlåtelse och bot
• Med skuld gentemot Gud menas ett misslyckande att leva upp till den ansvarighet som Gud givit människan
• Det finns också falsk skuld, med skuldkänslor för något som det inte är rimligt att vi är ansvariga för
• I kristen själavård är det viktigt att kunna skilja mellan sann skuld som måste förlåtas och falsk skuld som ett psykologiskt problem. Det finns en risk att man vecklar in sig i skulden så att fokus blir den egna skulden, istället för handlingen
• Synden är inget öde som vederfars människan, utan något som hon själv har möjlighet att till genom sin frihet och som hon därför också själv är ansvarig för
• Synden får konsekvenser även för andra än sig själv

Källa: Sigurdson, Ola m.fl, Ljus av ljus, Verbum, Sollentuna 2003