Vill här nedan försöka peka på några mycket viktiga punkter för framtidens kyrka om den skall vara användbar och bli attraktivare!

Vad menas först med sekularisering?

Sekularisering (av latin sæcularis, som hör till seklet) är den process varigenom en stat eller ett samhälle gör sig fri från alla religioner och leder till att samhället och staten är neutrala i trosfrågor. Sverige anses som ett i hög grad sekulariserat samhälle, trots att en mycket stor majoritet fortfarande tillhör Svenska kyrkan, det samfund som tidigare var en del av staten.

 

De tidigare rådande teserna har varit:

1) Tesen om sekularisering, som utgår från att samhällen utan någon form av religiös tro och religiösa organisationer växer fram som en följd av ett vetenskapligt synsätt på tillvaron.

 

2) Tesen om att de som tror på övernaturliga, dolda väsen och krafter och som är villiga att offra något för sin tro präglas av irrationalitet, kunskapsbrist eller av psykiska störningar.

 

Det nya sättet enl. Rational Choice Theory är att några av religionssociologins nya företräder hellre vill utgå från en interaktiv modell för att beskriva sekulariseringens grundande, detta med tre definitioner: religion, religiösa företag (religious firms) och religiös ekonomi.

Denna religiösa ekonomi liknar en traditionell kommersiell ekonomi, med liknande synsätt: om kunder samt olika företag som med sina produkter vill erbjuda och tillfredsställa sin marknad.

De som styr hur deras teori gällande religiös ekonomi bäst fungerar är i vilken mån den är reglerad av samhället. Är den oreglerad finns förutsättningar för en religiös pluralism och vice versa. Det nya sättet är en modell med analys av religiösa ekonomier, istället för individuell religiositet, sålunda är angreppssättet att studera de religiösa företagens vitalitet, än att som tidigare analysera skillnader ifråga om efterfrågan på religion.

Detta synsätt anser jag är adekvat, då en monopolistisk situation ofta kan innebära en stagnation på många plan, allt från frånvaro av kundanpassning som bottnar i ointresse eller behov av att läsa av samhället, dess kultur, dess sociala struktur och läge och vilja att aktivt söka nya kunder.

Är kyrkan statsfinansierad, dvs. en reglerad marknad i något avseende, kan detta innebära att man inte känner sig lika tvingad av att anpassa sig till sin marknad, eftersom ekonomin då kan tillåta att man inte behöver jobba efter ekonomiska marknadsprinciper, såsom att målstyra verksamheten och efter teorier som t.ex. return on investment och slipper sålunda indirekt att vara lönsamma, vilket hindrar utveckling i längden eftersom man kan ägna sig åt ett utbud med produkter som inte efterfrågas nämnvärt och därmed kan detta innebära stagnation för den religiösa utvecklingen, som i sin tur då kan bidra till sekulariseringsprocessen.

 

Visserligen finns det kompetenta aktörer som kan tillfredställa kunderna på en reglerad marknad, ett lysande ex. är Allhelgonakyrkan i Stockholm.

Marknadstänket genomsyrar allas verklighet i vardagen, dessa sätt att tänka och vara påverkar säkerligen ens sätt att välja och tänka om religion och samfund. Därför anser jag att Rational Choice Theory är en viktig början för en modern religionssociologis utveckling eftersom den är inkorporerad i ett modernt tänkande hos individerna, framförallt i dem redan sekulariserade länderna och i synnerhet de protestantiska, som kan ses som mer individualiserade.

Individerna här är vana att tänka och handla efter att generellt maximera sin nytta, sina fördelar, sålunda kommer detta säkerligen i någon mån innebära att man överför detta även inom religionens sfär för egen del, vilket då i dess avvägning kommer att även omfatta även religiöst humankapital.

 

En öppen fri marknad, utan dominerande samfund kan bäst omfatta denna teori och det vedertagna börjar ju på många håll framförallt i västvärlden bli en frånvaro av en officiell och dominerande kyrka.

Andligheten har aldrig varit större i vårt land sägs det från flera håll, trots detta växer generellt inte de kyrkliga samfunden, bristen av konkurrens kan förklara saken. Man bär dock veta att det kan ta flera generationer att bli attraktiv.

 

Prästen Olle Carlsson i nämnda Allhelgonakyrka, som alltid är fullsatt säger om vad kyrkan gör med de skaror som kommer i nyss utkomna nr. 48 av Kyrkans tidning:

Vi i Allhelgona har inte resurser att ta emot den enorma tillströmningen - och är kyrkan intresserad av dem? Vill vi ha människor i kyrkan? Svaret är inte självklart säger Olle Carlsson.

Med detta citat visar Olle på Rational Choice Theory, där människor har hittat hans kyrka, medan andra kyrkor i närheten och i landet ekar skrämmande tomma. De flesta som går i Allhelgona bidrar, även om de bara är där, för man ser man dem inte som free riders (dvs. de som åker snålskjuts på andras insatser).

Därför blir de ofta över tid mer aktiva i olika grupper. En inklusivistisk människosyn komparerad med ett attraktivt utbud som läser marknaden och dess kunder visar här på att nämna teori fungerar.

Om man vill ha fullt i sina kyrkor, krävs det att man jobbar på ett annat sätt, här alldeles uppenbart bevisat.

Men man förändrar inte i tillräckligt stor utsträckning i kyrko-sverige för att bli attraktiv, trots ekande salar. Kanske beror detta pga. ens egen bekvämlighet, detta möjligtvis bl.a. pga. statsanslag som utarmat kreativiteten och brist på insikt om ett marknadstänk.

Svårigheten ligger bl.a. i att anpassa kyrkan och fortfarande vara i världen, men inte leva av den, dvs. att låta Gud och Kristus vara centralt och inte gå mot Guds intentioner, så att man inte blir enbart en ytterliga social aktör och mötesplats, utan en kyrka som berör, inspirerar, helar och bygger upp människan och dennes relation till Gud, så hon kan låta Guds avsikt med hennes liv bli tydligt och därigenom blir kyrkan en möjliggörare för individen att genom denna kunna få mening för sitt eget liv och andras, så att man kan båda älska sig själv och andra.

Jag tror det finns en hel del som har både mod, energi och kunskap att kunna och våga förändra, förbättra och samtidigt förvalta all fantastisk kunskap som finns inom våra kyrkor.

Detta på ett konstruktivt och intelligent sätt så att kyrkan kan bli en tillgång som kan skapa mening, mål, gemenskap och glädje för alltfler. Hoppas jag är en av dem.

 

Tror även att Christina Schenning,

en av biskopskandidaterna för Västerås Stift är en av dessa.

Himmelriket är nära... Om man vill och vågar....

Imorse kom en vers till mig.
Du blir vad du tänker...

I dagens samhälle premieras det yttre.
Hjärnans framgång är tydligen viktigare än hjärtats inställda frekvens.

Många tycker det är viktigare att kunna bevisa att Gud inte finns (hur de nu skall kunna det), men de glömmer att se sig omkring hur världen ser ut, då de sitter på sina kammare och inte vågar möta världens orättvisor på allvar.


TÄNK MED DITT HJÄRTA!!!

Skaffa er en penningpung som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv kan nå och där ingen mal förstör.

Ty där er skatt är, där
kommer också ert hjärta att vara.

Lukasevangeliet 12:33-34

Jag är så förvånad.


Budskapet är underbart.
Gud har kommit till oss.
I mänsklig gestalt, Jesus.

Att han var en historisk person är t.o.m de flesta seriösa vetenskapsmän idag införstådda med, oavsett om de är troende eller inte.

Men vem var han? En galning eller stämde det han sade om sig själv?

Många tycker att han var en god person, men en hel de tror inte mer än så...
Men då har de inte tagit reda på vad han sade om sig själv.

Slås av att så många har åsikter, men så lite fakta.
Inser att jag har svårt att på ett relevant sätt kunna diskutera partikelfysik exempelvis, därför är jag tyst eller lyssnar.

Men så fort det kommer till religion så har många åsikter, men förbluffande lite kunskap. Ex. om Bibeln, vilket försvårar ärliga avsikter att kunna mötas i en dialog.
Råkade ut för detta som sent förra veckan.

Är det egentligen någon idé att ens diskutera om parterna inte lyssnar på den andres kunskaper, inte åsikter.
Frågan måste vara: Är du verkligen intresserad av vad jag lärt mig om Gud, Bibeln och Jesus?

Snuttifierade diskussioner leder ingenstans.


Om Jesus budskap stämmer är det verkligen ett häpnadsväckande budskap han har som gäller JUST DIG!

Men han är ingen mes. Så om du är nyfiken slå upp din Bibel och se vad han säger om sig själv.

För vet du vad - DET GÄLLER DIN FRAMTID. FRÅN NU TILL EVIGHETEN.
Vad har du att förlora att tro? Har du tänkt över detta?

Blir också förvånad över vissa möten kristna emellan...

Möter oförstånd och ändå står det att man inte skall döma sin broder....

Ger dig därför Ord om Kärlek, men som ändå inte tilräckligt klrat kan innefatta detn oerhörda känslan eller kraften i den livsförbättrande kärleken.

• Vägen framför andra: kärleken

Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag
bara ekande brons, en skrällande cymbal.

Och om jag har profetisk gåva ochkänner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att
jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting.

Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting
vunnit.

Kärleken är tålmodig och god.
Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.

Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen.

Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.

Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå. Ty vår kunskap är begränsad, och den profetiska gåvan är begränsad.
Men när det fullkomliga kommer skall det begränsade förgå.

När jag var barn talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn.
Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga.

Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte.
Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.

Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

Visst sa Mekler så i Saltkråkan...
Denna dag ett liv....

Ibland känns det mer som vakuum.

Får inget vettigt gjort idag eller igår. Och det är väl som det skall.
Har inget som hänger över mig i form av direkta studier som jag inte gjort redan.

Bilen är utlånad så jag kommer ingenstans.

Identifierar mig i ena stunden som en munk och i andra stunden som en fånge.
Nåja. Leka med tanken kan man, men det är inget allvarligt.
Bor man på landet, så kommer man ingenstans utan bil idag.

Dvs. kroppsligt.
Tanken kan flyga fritt som en fågel ut i det fria på en molnfri klarblå himmel, där solen värmer.

Padang.

Öppnade ögonen och var kvar i mitt sovrum bland böckerna hos Maslow, Freud, Eriksson och Victor Frankl. Psykologiska teoribyggare som försökte få in människors uppförande och koder in i system.

Man kanske skulle krypa in i ett sådant idag.
Så man får lite gjort.
Annars kan man ju studera sig själv genom dessa giganters metoder.

Då får man lite sällskap.
Av sig själv.
Då är man inte ensam, inte ens själv.

Tittar ner från det femte steget hos Maslow - självförverkligandets avsats.

För det är väl där man är genom att studera och förverkliga det man är avsedd för, i alla fall såsom man känner det.
Uppenbarligen tycker några andra också, då man är antagen. Och det är bra.
Den dag man tvivlar på sig själv och sitt kall är den yttre kallelsen viktig för en präst.

Vi människor idag litar och går så mycket på känslan.
Tilliten till det som är där bortom bergen som Nils Ferlin skaldade så insiktsfullt förträngs.
Den direkta upplevelsen gör att vi tappat bort fokuset på andra.

Varje beslut skall tas för sju generarationer framåt, läste jag i en vis indian shamans bok.
Även politiska beslut borde tas på samma sätt.

Därför är det ok att vara hemma idag, så jag kan läsa och bli lite visare, så jag kan hjälpa andra.
Livet blir så olika beroende på hur man ser på det och vad man gör av det.

Vi skall ta hand om oss själva och skapelsen och varandra.

DU SKALL ÄLSKA DIN NÄSTA, SOM DIG SJÄLV.

Rädsla.
RÄDSLA.

Har aldrig sjungit. Kan inte och har inte befunnit mig i sådana sammanhang att det har varit nödvändigt.


Min första sånglektion genomförde jag idag.
Precis som man sett på film.

Står mitt emot varandra och sjunger i skalor.
Åtminstone försökte jag efterhärma.

Det gick bra.
I mitt huvud.
Men mina stämband var rebeller. Eller så var de kreativa.

De ville nog konstruera alternativa uttryck jämfört mot sångpedagogen Marias. Så ser jag det.
Men inte Maria... tyvärr.

Trist att bara sjunga en ton åt gången.

Nåväl, det blir att köpa singstar till dotterns playstation. Och när hon inte är hemma får jag låsa in mig i hennes rum och tjuta.

Hoppas inte grannarna går förbi för en gång skull.
Man kanske blir anmäld för att spöa hunden.
Eller att hunden anmäler mig för vanvård....

Jag tänker inte ge upp. Saliga äro de saktmodiga, står det i Bergspredikan (Matteus evangeliet kap. 5).
Sådan är jag för en gång skull, gällande sång.

Många märkliga saker skall man genomföra (genomlida) för att bli präst.
Men det är oftast kul (vet inte om sångpedagogen och hunden tycker likadant).

Nej, nu skall jag nog ge mig på Jussi Björlings: Till havs....

Tack, säger nog alla hemma.
Att han inte gör det här.
Utan till havs....

Skriver och läser om religionspsykologi.
Mitt i prick nedan. Gällande många idag.

Tror ibland en hund eller katt som husdjur kan vara befriande för många.
Att lära sig bry sig om andra öppnar upp ens isolerings "murar".

Det är inte besvärligt med husdjur, däremot att vara eller känna sig ensam.

Så här stod det:

• Även vuxna har ett behov av bekräftelse från dem som är föremål för deras produktivitet och omsorg, det motsatta med stagnation kan inträffa för de vuxna individer där intresseutvidgning samt energiinvestering ter sig främmande, sålunda kan de då bli personligt utarmade.
• Nyckeln här är omsorg och sympati, men även avståndstagandet som motvikt. Svårigheterna här ser jag är balansen, en jämvikt/balans är önskvärd.

Du skall älska din nästa, såsom dig själv.
Så riktigt.

Genom att ge så får man.
Vi har många djur.

Man blir nog snällare. Även mot sig själv.
Och så får man kravlös kärlek.

Och ingen svarar emot en. Bara det....

Märkligt.
Minst sagt.

Vi har inte varit utomlands på många, många år, tror det är över 14 år sedan utanför Norden.
Och inte finns det pengar nu till en verkligt behövlig semester heller.

Men man kan ju se på internet. Och reslustan väcktes.
Reste mycket förr.

Nya orter, nya spännande platser och överraskningar. Och nya människor och möten.
Men vänta.
Något saknas.

När jag ser på internet och resebyråernas bilder från charmanta orter, så finns det inga människor på de flesta.
Inga människor. Varför?

Finns det inga där?

Är det inte inne att resa dit längre.

Vill man inte visa upp dem som bor på orterna?

• Är de för fula.
• Tjocka.
• Korta.
• Långa.
• Eller är de bindgalna....

Är de rädda att man inte vill åka dit där det finns människor?
Ok.

Då kan jag lika gärna kvar här hemma.
Här ute på landet finns inga människor som syns.

Grannarna ser man inte "röken av".
Så det är väl som utomlands. Inga människor.

Billigare att vara hemma.
Så jag får väl slå på TV´n.
Där finns i alla fall människor. Man kan där se dem som bor i andra länder.

Så de finns nog i alla fall.
Tror jag. Och det gör jag.

Ok.
Hårt och svårt.

Inom teologin kallas det när man inte erkänner sin brist, för att man rättfärdiggör sig själv.

Således fastnar man i det som Luther benämner: människans inkrökthet i sig själv.
Man klarar inte av vissa saker själv. Punkt.

Jo, ja vet.
Nu har jag länge nog försökt skylla på än det ena, än det andra.

Har jag liv finns det möjlighet att förändra och förbättra mig själv.
Visserligen kan jag sätta på mig "offerkoftan", men den hjälper inget, snarare tvärtom.



Oavsett vad anledningen är, så är det dags att visa på sanningen.

Och nu vet alla det som de redan har sett.
Men de har möjligjort detta genom att inte på ett kärleksfullt sätt säga detta till mig.

Sedan kan detta beror på många orsaker: att man inte vågar såra, att man inte bryr sig, att man inte vet hur man säger detta, att man inte vill bli ovän - för att man vill vara kompis till vilket pris som helst.

Och även om de sagt det, så har jag förklarat bort det. Rättfärdiggjort mig själv med en massa floskler.

FRAM FÖR FLER MOTMÄNNISKOR!!!!

• När suget sätter in, bestämmer inte jag längre.
• En ruta på en chokladkaka är inte tillräckligt..........

En ruta är för mycket och halva kakan för lite.
Förstår du?

Så vad skall jag göra, förutom att erkänna att jag ibland, inte alltid, är "torsk" på socker, men det är illa nog att jag ibland tappar kontrollen, det är inte jag som bestämmer längre.
Skulle ju inte rättfärdiggöra mig själv, därav denna bikt.

Sanningen gör oss fria står det i "handboken för Livet", dvs. Bibeln.
Sant!

Idag väger jag 81,2 kg. Min idealvikt är 70 kg.
Det är ok med 75 kg.

Nu har jag medgett första steget. Kapitulerat. Platt fall.

Steg 1 av de 12-stegen:

• Vi medgav att vi var maktlösa inför effekterna av beroende, och att vi inte kunde hantera våra liv.

Man kan inte förändra, det man inte erkänner.
Nu har jag tagit ett steg.

Det krävs bara ett steg i taget. Tack och lov.
Behöver bara bekymra mig för en dag i taget.....
En dag i taget.

Nu har jag gjort min del, nu överlåter jag resten åt Gud.

Vad handlar då dessa steg (som jag skrev om i förra inlägget) om och vad innebär dessa???..

Tänkte börja med några i taget?.

 
De fyra första löftena handlar om ändringar i personens känsloliv.

Det första handlar om individens förmåga att befria sig från det förgångna och att ta sig ut ur den snara som ett beroende innebär och genom detta få ett nytt fungerande liv.

 

Det andra löftet berättar att människan kommer att minnas sitt förgångna utan nedstämdhet.

Individen kommer att minnas vad som hänt under missbruket och oskadliggöra de plågsamma minnen som förknippas med det den lider under.

Beroendepersonligheten kommer att uppnå en befrielse genom att berätta sin livshistoria och beskriva sin skam, skuldkänslor samt den tärande smärtan för andra medlemmar i sin 12-stegs grupp.

 

Målet med det andra löftet är att individen skall börja acceptera sitt förflutna som en nödvändig del av vem han/hon är och börja uppskatta sig själv, trots ett förflutet som missbrukare (oavsett om det gäller känslomässiga defekter, mat- eller alkoholmissbruk etc.)

 

Tredje löftet lovar människan en insikt för ordet sinnesro.

Betydelsen i ordet inbegriper inte ett löfte om att individen alltid kommer att känna sig väl till mods. Sinnesro är: Ett klarsynt och rakt sätt att se på världen, följt av ett inre lugn och stilla beslutsamhet.

Sinnesro är som ett gyroskop, som hjälper oss att hålla oss på rätt köl, oavsett vilken oro och turbulens som virvlar omkring oss. Det är ett sinnestillstånd att sikta mot.

 

Sinnesro är alltså inte ett tillstånd av hänryckning grundad på nykterhet (av vad nu än missbruket består utav) utan ett accepterande av angenäma och otrevliga känslor.

Till följd av denna insikt kan beroendemedlemmen sluta att vara slav under sina känslor och istället bli befriad från tvånget att vara ett med sina känslor.

 

Individen kommer att känna sig tillfreds med den realitet att denne kommer att göra misstag även i det nya livet.

 

Fjärde löftet följer som en direkt följd av att individen accepterat sig själv i föregående löfte.

Det kommer att finnas tidrymder i den nyktra beroendepersonlighetens liv då denne upplever sinnesfrid, samt får en starkare insikt i att allt är som det skall vara.

 

Individen kommer att kunna godta det som varit, det som är och göra upp planer för att gå vidare.

 

Tänker på det som jag fick som SMS för några år sedan i min mobil, där Bibeln lovar:

Den som är i Kristus är en ny skapelse, det gamla är förbi och något nytt har kommit

(2 Korintierbrevet, 5 kapitlet, 17:e raden i Nya testamentet, Bibeln)

Kan sanningsenligt säga att sedan jag släppt kontrollen och låter Gud och Jesus styra mitt liv, har detta ovan verkligen inträffat, och jag är inte ensam om detta.

När skall du våga släppa kontrollen och vad har du att förlora och vad har du att vinna?

Jag har en tro som bär mig genom allt, då jag nu vet att det finns en mening varför just jag finns och att det finns en plan just för mig. Så är det för oss alla.

Det finns en plan, även för dig. Släpp in Gud i ditt liv. Han väntar på just dig.

 

Frihet.


Många känner att de inte hinner med, att de inte orkar.

Och en hel del överkonsumerar saker de inte mår bra av.

Gällande allt från godis (socker), mat, prylar, porr, alkohol, för mycket jobb eller träning ex.

Det är ett problem när något upptar ens tankar, även när man inte så önskar.

Eller när ens omgivning anser att det är ett problem. Inte när man själv anser det, många gånger.



Därav är det viktigt att skaffa sig lite "motmänniskor". Har du sådana i ditt liv?

Hur skall man bli fri och vilka löften finns det då?
Den frågan ställer sig många. Därför vill jag belysa de löften som de 12-stegen lovar.
Intressanta? Kommentera gärna.

12-stegs program finns för bl.a de med socker, mat, känslomässiga problem, alkohol, narkotika...... för att nämna några inom världens mest växande andliga rörelse, 12-stegs rörelsen.

AA:s tolv löften är en samling förmåner/insikter som individen kommer att berikas med, om han/hon följer tolvstegsprogrammet och AA:s filosofi.

1. Vi kommer att känna en ny frihet och en ny lycka.

2. Vi vill inte beklaga det förflutna eller önska att helt stänga dörren om det.

3. Vi ska förstå ordet sinnesro.

4. Vi ska få känna inre frid.

5. Det gör detsamma hur djupt vi sjunkit, vi ska få uppleva att vår erfarenhet kan vara andra till hjälp.

6. Den där känslan av att inte vara till någon nytta och tycka synd om oss själv kommer att försvinna.

7. Vi kommer att bli mindre egoistiska och istället intressera oss för andra.

8. Sökandet efter egna förmåner kommer att försvinna.

9. Hela vår inställning till och syn på livet kommer att förändras.

10. Rädslan för människor och ekonomisk osäkerhet kommer att lämna oss.

11. Vi kommer intuitivt att veta, hur vi ska handla i situationer som tidigare gjorde oss osäkra.

12. Vi ska plötsligt inse att Gud gör för oss, det som vi inte kan göra för oss själv

(Anonyma Alkoholister, 1995).

Någon där uppe måste gilla mig och mitt företag.


Läs denna för mig osannolika historia.

Häromdagen ringde en annonsförsäljare som hade fått order av sin chef, att ge mitt företag en gratisannons.

En helsida i en seriös event tidning för att vi har varit deras trognaste kund och alltid skött våra betalningar.

Den är värd över 20.000:-......

Även hon tvivlade på sin chefs order och omdöme.
Tack säger undertecknad.
Har nog annonserat de senaste 28 åren i deras tidning, men ändå.....

Sådant här tror man inte förekommer längre. Eller hur.
Det är så man kan tror på en högre makt. Fast det gör jag ju innan.

Men ändå.
Tack.

När blev du bjuden på en positiv upplevelse senast..........

Skriver om gudsbilder.

Gud - men det är svårt för mig att tro på en gammal gubbe med vitt skägg som sitter på ett moln.....

Har hört detta många gånger.
Varifrån kommer denna bild? Vem lär oss detta?

Är det inte dags att stimulera, åtminstone för allmänbildningens sida, och att undervisa om Bibeln och dess gudsbild/bilder. Annars är risken att det blir "en israelisk hembygdskunskap".

Alla bär vi på olika gudsbilder. Eller gudsbild. Punkt.

För den som bär på Gamla testamentets straffande gudsbild och som missat hela budskapet genom att inte läsa vidare och ta del av det befriande, frigörande och den kärleksfulle samt levande Guden som handlar, även här och nu, har missat allt.

Detta tror jag många gånger Kyrkan har missat. Eller haft svårigheter att belysa.
Man kan ju inte hitta mer info. om detta på de flesta kyrkors hemsidor. Än.....

Kvinnor som levt i patriarkala sammanhang och som bär på negativa Fadersbilder, möjligtvis sprungna ur egen familjs dysfunktionella primär-personer/förebilder, får svårt att internalisera en Fadersbild. Här kan feminina drag/benämningar hos Guden under en övergångsperiod öppna upp för en tro.

Hur ser din gudsbild ut. Kommentera gärna.

Man säger ofta att Gud är större, sålund kan inte ringas in under avgränsingar och beskrivningar.





Tänk om Gud var som BYGGARE BOB!

Vore inte en sådan bild en öppnare för många?

Och vi alla var som SKOPIS och de andra som hjälper varandra att bygga vårt rike här och nu....

Förutom att studera, äger jag ett eventföretag sedan tidernas begynnelse.

Snart skall vi för en klients räkning genomföra och ansvara för ett event på Uppsala Slott.
Tanken slog mig om framtiden....

Undrar om Gustav Wasa kunde tänka sig att hans försvarsborg blev en fest anläggning.
Å andra sidan var det säkert fina baler under gångna tider också.

"Narrar" i alla tider har underhållit vid hov och slott. Denna gång blir det bl.a. Klasse "Banarne" Möllberg, som jag idag var på anrika Ofvandahls Konditori och fikade med.

"Har Ni vatten också?" frågade Klasse en av de anställda.
"Va.... Är det slut på bordet långt där borta...?".

"Ja", svarade Herr Möllberg.
"Är det säkert?" , svarade tonårsflickan med dödskalletatueringar som skulle föreställa att jobba där.

"Hörr´ru.. det finns inget vatten kvar i kannan där borta...", ropade hon till någon som förmodligen skulle föreställa att "jobba" där.

"Är det inte kvar....", svarade hon trött.

"Nej..." sade den första släpigt.

"Inga problem tjejer", sade då jag.
"Jag kan gå och hämta och fylla", sade jag vidare.

"Jyst" sade den trötta tatueringsbruden, utan att ens orka lyfta sitt trötta huvud och se på oss.

"Hoppas ni inte blir trötta bara", försökte jag säga så ironiskt som möjligt.
"Närrå, vi tar det lugnt....".

Jåsa.....
Brukar säga att: "det var inte bättre förr, men det är sämre nu....."

Gustav Wasa hade säkert spärrat in dem i en av fängelsehålorna under Uppsala Slott, kastat nyckeln och därefter istället tagit sig en eller flera sejdlar skummande öl och istället lyssnat till underhållningen av sin narr. De hade nog då velat ha vatten efter en tid....

Jag försökte glömma serveringsliken, drack istället min skummande cafelatte och liksom Gustav lyssnade jag på vidare på underhållaren Klasses och hans roliga anekdoter.

Undrar om det finns fängelserum under Ofvandahls konditori???....

Det verkar ju som de duktiga servertriserna har tagit slut.
De kanske är inlåsta.

Isåfall var de fel som blivit inlåsta.
Det fanns en tid då servetris var förknippad med ordet service. Men det var för länge sen´.....
Utvecklingen går framåt. Sägs det.

Ok.

En student skall lida. Punkt.

Har nu en ny mobil som det inte går in mer än ca. 100 låtar på, eller något... + att den har radio samt kamera och så kan man maila och kolla "nätet". SURT....

Inte mer än dessa begränsat antal låtar...

FÖRR: Vägde den ca. 7 kg, ingen batteritid, gick bara att ringa och var SKITDYR.

Tror jag pröjsade ca. 30.000:-. Trettio laxar för en av de första för ca. 25 år sedan....

Och nu. Lite gnällig...
Ok, jag har värsting i-poden som det går in 20.000 låtar på.
Har bara tankat ner ca. 360 album, så det blir ca. 4.000 låtar eller något.

Vad är problemet?
Vilken skall jag ta med mig när jag går ut. Bägge.... Verkar onödigt.

Å ena sidan om man bara kan välja mellan 100 låtar så blir man orolig.
Om man å andra sidan tar med sig i-poden så är den lite för stor, tycker jag nu...

Men jag måste ändå ha med mig telefonen....

Och vad skall jag välja mellan dessa 4.000 låtar..

Om en kristen människas frihet. Bok av Martin Luther

 

Ett långt men viktigt inlägg...

 

Vad innebär en kristen människas frihet, såsom Martin Luther skriver i sin bok? Detta borde vara intressant för många idag. Delar du hans tankar, oavsett om du betecknar dig som kristen eller inte? Boken som jag här har sammanfattat och kommenterar på slutet belyser den frihet som en kristen människa har i tron på Kristus.

 

Uppdelningen är på det inre, andliga och den yttre, kroppsliga och som ingår i människans frihet genom tron.

 

De farliga och falska förespeglingarna om gärningarnas betydelse mot rättfärdighet tas upp. Det är inte de goda gärningarna som förkastas, utan dess syndiga biegenskap, den falska föreställningen att de kan tros vinna rättfärdighet genom att de ser goda ut vid en första anblick, till det yttre, medans de i själva verket inte är det.

Ingen ond gärning, gör människan ond och vice versa. Endast tron gör en människa god och otron en människa ond. Gärningar skall utföras för att behaga Gud och vara frivilliga och vår yttre människa, kroppen, behöver då inte gå sysslolös och genom detta bevarar den då sin kraft. Dessutom gagnar gärningarna andra, då man lever även för andra.

Det motsägelsefulla harmonierar vilket Luther visar på det som i sin första anblick verkar vara motsägelsefullt, med att både vara fri och att tjäna samtidigt faktiskt harmonierar. Den inre människan som är lik Gud, skall styra kroppen.

Gamla Testamentet visar på synden, hur vi är och visar på vår brist att göra det goda (detta var det gamla testamentet), medans det Nya testamentet tar upp befrielsen; löftet och nåden, där vi blir rättfärdigade genom tron och som gör det möjligt för oss att vilja följa lagen, som vi inte kan av egen kraft utan vi får hjälp av Kristus genom tron och Guds ord.

Friheten är från lagen, eftersom den som tror är redan rättfärdig, då gärningar inte behövs. Detta anser Luther är trons första kraft. Den andra är att själen håller Gud för sannfärdig. Den tredje gåvan är den som förenar själen med Kristus, som i ett äktenskap. Och två blir ett. I denna hjälpsamma förening tar Kristus på sig allt det dåliga och vår själ får det goda med Kristus alla egenskaper. Detta möjliggörs genom tron allena som ger frälsning och återfödelse.

 

Klokheten att kraften fullkomnas i svaghet, får inte underskattas att belysas. Detta skall predikas så att människor blir förfärade av synden genom lagen och sedan bli förlåtna genom nådens ord och vänder om, säger Luther.

Luther tar upp Jesus Kristus sinnelag: som vi skall efterlikna och gör oss medvetna om. Trots att Jesus ägde Guds gestalt avstod han från allt, utan att vänta sig tack eller ta hänsyn till otack. Han blev som en av oss, lydig ända in i döden, för att allt det han har skall bli vårt. Så vi skall vara nöjda med det vi fått och är genom tron. Genom denna yttersta kärlek blir vi visade på att inte göra skillnad på några människor och tron leder oss igenom allt.

 

Friheten

Genom tron rycks människan upp över sig själv till Gud och genom kärleken sänker hon sig ner under sig själv till nästan, men förblir alltid i Gud och hans kärlek. En kristen människa lever inte i sig själv utan i Kristus och sin nästa. (Här får man ihop: du skall älska Gud av hela ditt hjärta och din nästa - på ett bra förståeligt sätt.) Därför är friheten andlig och sannfärdig.

 

Om Gud inte inpräntar sin lag och nåd i vårt inre - vårt hjärta, så är vi av naturen oförmögna till annat än att fördöma den och anser den således dåraktig. Människans s.k. sunda förnuft kan tro att rättfärdigheten kan vinnas genom gärningar, yttre bruk och stadganden och detta begränsar sålunda dem, så de inte kan känna trons frihet.

 

Gällande friheten

Man möts idag av budskapet om vikten av den individuella friheten och dess paradoxala motsatser.

 

Många vill bejaka sin andliga sida ex genom att:

• lyssna på Dalai Lama,
• läsa andliga kommersiella böcker,
• lyssna på meditativ musik och ?andliga? föreläsare på företagskonferenser som sprider sitt budskap att den inre människan skall förändras
• -man lyssnar, men förstår inte alltid i sitt hjärta dessa budskap om vägar till inre frid, då den yttre människan styr den inre människan som också stressar ihjäl sig, bevisligen, då det aldrig funnits så många utbrända. Trots att det finns tillgång till information och metoder att man skall lyssna till ?sitt inre?, så gör man inte det. Man förstår inte hur det inre, andliga hålet skall fyllas, så jakten går vidare, från inre frid.

De flesta vill ha friheten med både inre och yttre harmoni, men kick-samhället vi lever i, belönar och uppmuntrar inte långsiktiga friska förhållningssätt med hela och goda människor. De är olönsamma.

 

Budskapen blir motsägelsefulla och många som besöker kyrkor vill möta det klara budskapet, men kan mötas av predikningar som kan vara alltför ljumma, alltför opersonliga, då predikanten många gånger inte verkar våga eller inte kan beröra den moderna människan, kanske med dess nuvarande liturgiska och retoriska form.

 

Här visar Luther att budskapet att Jesus gäller just dig och mig och att han kan fylla mitt inre hål med harmoni, gudsrelation och rättfärdighet och detta bör poängteras och förpackas så att budskapet når fram för den moderna människan. Hålet kan inte fyllas med socker, alkohol, jobb och andra kickar. Vi skall visa både på lagen och nåden! Men gör det på ett modernt funktionellt sätt.

 

Det finns för många medberoende, för få medmänniskor som vågar bry sig om andra, det finns alldeles för många möjlig görare som låter flodhästar (problem) finnas genom att inte våga se dem (Läs:Tommy Hellsten- Det finns en flodhäst i vardagsrummet)

Här kommer det allmänna prästadömet in som gäller oss alla kristna. Våga föra budskapet vidare så att synden (att missa målet med sitt liv, att bli det man fullt ut är skapad för) lyfts fram och rättfärdigheten genom tron för en bättre värld bör påvisas klarare i denna många gånger sjuka värld.

 

Kristus som förebild känns för tidskrävande och olönsam för många, därigenom nermonteras den kristna etiska välfärden ned med folkhemmets numera saligen avsomnade ideal. Förebilder i vår tid som är Jesus lika som ex. Broder Roger, Anna Lindh, Moder Teresa, Dag Hammarskjöld m.fl. fyller sin funktion genom att vi kan sörja dem och visa på hur vi egentligen skulle vilja vara, men de känns för många för ouppnåeliga, då lönen, profiten måste gå före, för att allt skall fungera, där det är för kortsiktiga mål, visioner och synsätt som gäller.

 

Det finns goda exempel i vår tid som fungerar, tack och lov. Att visa svaghet är styrka, tar ju Luther liksom Bibeln upp, och det finns hjälp som fungerar där tron hjälper den yttre människan genom att den inre människan med tron på tillfrisknandet med Guds hjälp fungerar.

Jag tänker bl.a. på alla 12-stegs gemenskaper som är sprungna ur kristna tankar, som medför att man bryr sig om andra genom tjänandet, servicen, att öppna möten och koka kaffe, lyssnandet till sin medmänniska med att därigenom hjälpa denne med sina bördor, Kristuslikt, till att själv predika och möta lagen i de 12-stegen där man erkänner synden inför Gud och en medmänniska och blir frälsta, hjälpta och rättfärdiga genom att tron att Gud griper in och hjälper och lyfter av synden. Och det fungerar, de som följer vägen genom alla steg, mot sanningen och livet.

Fler liknade sådana grupper behöver startas, även för de s.k. normalstörda, syndarna.

Finns inget direkt att plugga (bara alla teologiböcker som ljudlöst skriker till en från bokhyllan: "Läs mig....")

Inväntar nya kursen som startar den 7 nov. Fördjupning psykologi och sociologi med betoning på religion.
Familjen drar till Gävle imorgon. Så hela dagen är min imorgon.... Men vad skall jag göra.....



Har blivit handlingsförlamad. Vet inte vad man gör, förutom att läsa... En akademisk hjärnskada månne..

Tänkte dra till Stockholm, se på folk. Och..

• Kanske spankulera och kolla in "bratsen" i Sturegallerian,
• dra i mig lite kultur på ett museum (som man nu måste betala entré igen för, tvi),
• kanske besöka ett självhjälpsmöte,
• fika på ett hak med mina fåtal surt "förvärvade" studiepengar och få ångest när jag skiljs från dem...

Vi får se. Orkar nog inte "slappa" framför dumburken.

Idag var jag Uppsala Konsert och Kongress. Magnifikt. Gick ensam.
Träffade Kyrkans Tidnings chefredaktör. Spännade kort diskussion. Han vill ha min uppsats. Misstror slumpen.

Vill att den skall falla väl ut - för de som behöver en tro. För de som befinner sig i alkoträsket. Man kan t.o.m. förlora jobbet snabbt pga kröken, har vi läst de senaste dagarna. Skål.