Mikael Bedrups Goda Tankar!

Söndag.
Vila efter hektisk lördag.

Ville gå på söndagsgudstjänst vid ca. kl. 1800-tiden.
Finns många kyrkor runt om i Uppsala-trakten, men kunde inte hitta en enda vid den här tiden.

Månne vill alla präster fira söndagskväll hemma, eller.................
Absurt är ordet.

Igår föreläsning hos Uppsala Stift och i deras hus hela dagen om bl.a. ADHD, damp, tics, asperger, autism.
Mycket viktigt och intressant.

Fler än du anar lider av någon dysfunktion som kan innebära svårigheter både i mötet med andra och för dem själva, men det finns också fördelar. Många bryter nya vägar. Många kändisar har haft diagnoser.

Mycket givande. De flesta av oss snuddar vid något beteende.

Tänkte på SVENSSON, SVENSSON - typisk diagnos.

Rädd för förändringar, snöat in på bara en grej, ofta dylektiker och ser hellre på bilder etc.

Och det skrattar vi åt. Hmm................
Många lider i det tysta. Så släpp ut allt. Fick vi lära oss.
Sanningen skall göra oss fria står det i Bibeln. Korrekt.

Återigen fick jag det bekräftat.
Man kan bara förändra det man släpper ut i ljuset för andra och för sig själv.



Lördag kväll: 50-års fest i Spånga Folkan i Stockholm.
Kult.



Var i den lokalen senast då jag var humper åt Eva Remeaus (i fyra myror är mer tre elefanter, ni vet).
Märkligt att gå in där som samma person, men 32 år senare......

Trevlig fest. Bandet som lirade spelade kvällen innan på Globen. Också de kult. Repeatles som är på Sverige turnén just nu.


Men scenen vette mot där alla satt. Ingen kunde snacka.

Så jag gick en promenad då jag har svårt att höra vid hög volym (discoskadad efter 16 år som dj), och när jag kom tillbaks, hittade jag ett litet rum där några boys satt och samspråkade över ett par bärs...

Frågan löd: Mikael, är vi alkisar för att vi varje fredag och lördag tar ett par pilsner?
Jag: Varför tycker Ni det? Undrar Ni själva?
De: Nej, vi tycker inte det?
Jag: Varför undrar Ni då?
De: Jo, det är ju ett bedrägligt lugn man skaffar sig genom ölen.
Jag: Hur många?
De: Ett par...
Jag: Hur många?
De: 4-5 stycken
Jag: Ärligt?
De: Ca. 6-8 på fredagen och lika många på lördagen varje helg?
Jag: Vad tycker Ni själva?
De: NÄ, det kan vi inte vara farligt för alla vi känner dricker lika många....
Jag: Och????
De: Men vi blir inte fulla?
Jag: Kan Ni då köra hem oss ikväll?
De: Nä, det förstås....
De: Men man vill varva ner efter en hektisk vecka, så allt rinner av en och så man kan somna i soffan, typ...
Jag: Och frun tycker det är ok?
De: Va? När, det blir ingen skillnad på mig, sade de samstämmigt. Sade de....

Fråga barnen och fråga frugan, tänkte jag. Men det går nog bara av farten och traditionen. För många ett invant sätt att ta hem ett par kalla från Bolaget. Åtta öl. Jo, jo.....

De: Men du verkar så lugn på ögonen och sättet numera. Du verkar ha hittat hem.

Då borde man kanske tänka och undra hur man själv skulle kunna hitta detta som någon annan funnit, kan jag tycka. De funderare en stund...
Och tog en bärs till......

Alla måste gå sin väg. Onödigt långt för en del.
Vaknade fräsch, trots att det blev sent. Undrar hur boysen mådde. På riktigt......

Sanningen finns där i bottet av oss själva, som Uno Svenningson sjunger i sin hit - Under ytan.
Dv.s om man vågar lyssna...

Eller som han sade i baren.
Nu får du inte dricka mer, du är alldeles suddig.....
Hå ja ja.

En del går inte ens en rak väg ibland.
Skål, tamejfan! - Som salig i åminnelse den fantastiska tv-mannen Jacob Dahlin sade i sitt nöjesprogram.