Konsten att inte tala en massa ord, utan att istället förmedla en vision...
Kaos, när allt omkring dig, är en röra, är det svårt att finna sinnesro. Att finna lugnet inombords. Borde vara enkelt, att stopp upp, framförallt genom att rensa, ta bort.Har börjar rensa. Sakerna har flyttat in i mitt huvud, och vet du, de betalar ingen hyra.
Det man inte använt på ett helt år, borde avskaffas, eftersom de inte fyller ett tillräckligt syfte, eller hur.
Kläderna är rensade, mycket åker till Grottan, träffen för hemlösa. Badrumskåpet är fixat, man behöver som man inte så många artiklar. Tvål, deo, parfym och raksaker. Lådorna inne är sorterade, mycket kastas. CD-skivorna är sorterade, men här är det svårt att kasta. Skall bli intressant när jag skall städa på kontoret och i biblioteket. Hoppas jag är modig.
Nådde en punkt, en botten. Nu vill jag bli friare, från mina saker, de äger mig, istället för tvärtom. Kampen går vidare...
Skall leda morgonmässan på tisdag i Lötenkyrkan, kl 0815. Mycket att hålla reda på, mer än man kan tro. Puh... Sätta ihop programmet, kontakta musiker, välja psalmer och texter samt reflektera över beredelseordet (som är en minipredikan) som jag skall ansvara för. Funderar på att inte skriva mer än i punktform, för att se hur det går. Vill försöka inför framtiden inte vara bunden till att skriva varje predikan. Men återigen här krävs mod.... "Ske Din vilja, inte min...".
Ikväll är det Soppmässa på Samariterhemmets kyrka inne i Uppsala, där jag reflekterar och talar innan Sinnesrobönen. Hela denna gudstjänst måste kortas ner till max 40 minuter, våra gäster går annars, de tappar fokus. Så gör även jag många gånger i våra gudstjänster i våra kyrkor också. Tåls att diskutera. Att tala länge är ingen konst, men tvärtom...
Förmedla inte en massa ord när du talar, utan en vision och en känsla med hopp. Det är en konst.
Kan man avfärda 2 miljarder kristna, utan att först ta reda på vem Jesus är?
Ärligt talat vem var Jesus? Människa eller Gud, eller bägge....
Många idag reflekterar inte över Jesus.
Måhända kan man tala om honom som en god människa, men inget mer. Att han skulle vara Gud eller över hans egna uttalanden om sig själv, funderar gemene man nog inte över så ofta, kanske beroende på att man inte tagit sig tid över att ta reda på mer om vem han är. Eller att vi kristna inte vågat utmana eller informera.
För mig är det märkligt idag.
Är Jesus den han utger sig för att vara, så är det verkligen BIG NEWS!!! Om Gud har kommit till oss och vill oss något så är detta det viktigaste som hänt dig och mig. Jesus utlovar evigt liv bl.a. Är inte det något att ta fasta på? Vad har du att förlora och vad har du att vinna om du tar ställning i frågan om honom, dvs. tro eller inte tro på honom?
Hur talar Jesus om sig själv?
Jesus visar i evangelierna (fyra olika) på sin roll och beskriver sig själv i olika termer som inte är ordinära för en vanlig förnuftig människa och av dessa uttalanden får vi dra våra slutsatser att antingen ljuger han, är förvirrad eller så stämmer hans utsagor.
C.S. Lewis (som skrev om "Narnia" och som gick från att vara ateist till att bli kristen på äldre dar) säger att vi måste ta ställning, då Jesus inte kan vara en moral och vishetslärare, som många idag högst kan sträcka sig till, om han ljuger om sig själv, eller hur....
Det finns ju mycket som talar för Jesus, genom att se på hans handlingar. Han var osjälvisk vilket lärjungarna kunde intyga, de under han utförde, hans sätt att möta människor, till och med fienderna kunde inte hitta fel. Att allt sedan är nedtecknat av fyra olika personer i de fyra evangelierna förstärker antagandet att detta är Guds Son. Även historiska källor har omvittnat att han funnits, vilket de flesta vetenskapsmän idag kan hålla med om, att han var en historisk person (det finns väldigt många källor, som är oberoende av varandra som vittnar om honom).
Du kommer när du läser Bibeln, komma till en punkt där man är tvungen att ta ställning. Antingen är han en galning eller så är han Guds Son.
Hur hänger det ihop om han är både sann människa och sann Gud?
Jesus, människan, är Guds Son och Guds Son är människa, liksom liknelsen för att förstå detta bättre, är relationen mellan kropp och själ hos människan, där själen ger liv åt kroppen men mottar inte å sin sida kroppens egenskaper eller hur ett glödgat järns förening med elden, där järnet får del av eldens egenskaper att lysa och värma men förvandlas inte till eld, liksom elden inte förvandlas till järn.
Är inte du nyfiken på vem han är?
Eller har du råd att inte ta ställning, så vad har du att förlora eller vinna? Har över 2 miljarder kristna fel, kan du avfärda dem utan att veta vad deras tro innebör och är det inte dags att ta reda på vem Jesus är, om det är så att han är den han är och vill just Dig något.
Att föra Budskapet vidare...
Vi lever i en tid där det inte är helt lätt att tala om det kristna budskapet och om Jesus, säger många.
Det finns olika "diken", det ena att tala för vitt och brett och där risken blir att man kan bli betraktad som fundamentalist, å den andra sidan är att det glada budskapet blir så utslätat att det bara efterlämnar en "feel-good" stämning just för stunden.
Svårigheten är att veta hur mycket man kan tala om det kristna budskapet där man befinner sig. Jag tror att man får känna av, "genom att sticka upp sitt finger i vinden och känna efter hur vinden blåser", så att man vid varje tillfälle kan anpassa sig.
Den främsta orsaken till nyfikenhet är då andra märker att man själv har något som den andre vill ha. Detta kan ta sig i uttryck som sinnesro, ett lugn som avspeglar sig, en lycka och fridskänsla som sprids runt omkring personen och som faktiskt "smittar". Man kan bara förändra sig själv, sade prästen som vigde mig och min Fru 1989, vist.
Givetvis skall man ta det som kallas dopbefallningen eller missionsbefallningen på allvar. Var och en kan förmedla Budskapet på sitt sätt, vi är ju olika och lika, så att det blir äkta och inget påklistrat. Äkthet märks.
Missionsbefallningen lyder i Matteusevangeliet, kapitel 28, vers 16-19.
Jesus sänder ut sina lärjungar
16De elva lärjungarna begav sig till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt
dem att gå. 17När de fick se honom där föll de ner och hyllade honom, men
några tvivlade. 18Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: "Åt mig har
getts all makt i himlen och på jorden. 19Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar:
döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn 20och lär
dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens
slut."
Det finns ett behov i vårt samhälle, många vill ha något mer som de kommersiella krafterna inte kan tillgodose, med en mening för sitt liv, ett behov av en inre frid där shopping och andra upplevelse inte klarar av mätta människans behov långsiktigt. Och det är här Jesus Kristus kommer in, som kan hela och rena oss, och som kan läka och fylla det "inre hålet".
Om man inte talar om Jesus är risken att det kristna budskapet bara blir eller skapar en verksamhet i församlingen som liknar andra sekulära verksamheter, och som därför kanske inte tränger in i människan.
Jesus säger ju: "följ mig"! Att gå i hans fotspår innebär att bli mer lik Honom, och att tänka, "what would Jesus do" i alla situationer. Hur gör man då det? Jo, genom att ta reda på vad Han säger och lära sig hur Han agerar i olika situationer. Genom att läsa Bibeln kan man lära sig mer om Jesus och om sitt eget sanna jag.
Idag är Bibel läsningen i avtagande, läste jag i en undersökning. Låt oss därför väcka nyfikenheten om Jesus på de sätt som passar just för var och en, men jag tror att en viss frimodighet behövs.
Allt för många idag, vilket många undersökningar av olika slag visar på, bär på antingen en brustenhet eller en längtan till något bättre. Här tror jag absolut att Jesus Kristus kan fylla detta hål, då jag vet att Han har gett mitt liv mer och ny frisk kraft, och för alla de som jag mött som bl.a. gått igenom och kommit i kontakt med 12-stegs rörelsens befriande steg (med befriande från allt från mat, socker, alkohol, narkotika, emotionella, porr missbruk), där steget från en "Gud som du uppfattar honom" till en mer precis tro, bl.a. den kristna, där Gud då blir tydlig genom Jesus Kristus och som kan befria människan från det svåra, så att hon kan uppleva sig älskad fullt ut.
Låt oss tala om en bättre värld, där vi alla kan mötas i kärleken, som Broder och Systrar.
Tala mer om Jesus, en sann människa, för det är ju det vi innerst inne önskar att bli. "Var inte rädda", säger Jesus genomgående i Bibeln. Bli frimodig, det "smittar".
Vad händer med mig när man börjar tro på Gud?
Tänkte därför belysa ett begrepp som kan vara svårförståeligt för den som inte studerat teologi.
Vad innebär begreppet att vara "rättfärdig och rättfärdiggörelse"?
Rättfärdiggörelse innebär att gemenskapen med Gud återställs, då syndafallet (Adam och Eva berättelsen i Gamla testamentet) bröt denna relation mellan människa och Gud. Genom rättfärdiggörelsen kan Gud fullfölja avsikten med oss genom kärleks- och kulturuppdraget, eftersom problemet är moraliskt.
Lösningen heter försoning, så att vi därefter kan ta hand om den här världen, skapelsen.[1] Bibeln pekar på denna upprättelse.[2] Den treenige Guden har möjliggjort rättfärdiggörelsen (i fortsättning kallad RF) genom vår tro på Kristus (som blev sann människa och dog och återuppstod för oss) och som Fadern sänt för att rädda oss syndare.
Vi tillsammans bekänner att det är av nåd allena och genom tron på Kristi frälsningsgärning och inte pga. vår egen förtjänst som den heliga Anden förnyar våra hjärtan och därigenom låter oss utföra goda gärningar. Alla är kallade till frälsningen (som Bibelns budskap vittnar om) och RF genom Kristus och denna RF ges som en gåva, tack vare vår tron, och som vi aldrig någonsin själva kan förtjäna.
Denna lära är i centrum för alla andra trons sanningar och därför skall alla kyrkans läror och praxis peka mot Kristus.
Idag har innebörden av rättfärdiggörelsen lett till en gemensam förståelse mellan den lutherska och romersk-katolska kyrkan (fast katoliker har flera kriterier så förnekar de inte den funktion som RF budskapet innebär).
Paulus[3] förklarar innebörden och menar att en människa utan egna gärningar eller förtjänster av Gud förklaras rättfärdig, tack vare Kristi försoning när hon i tron mottar syndernas förlåtelse för Kristi skull. Detta kallas en "främmande" rättfärdighet (aliena justitia) och är sprunget ur det som Kristus gjort på korset och som tillräknas en människa genom tron (den Augsburgska bekännelsen, artikel IV[4] visar en känd definition). Rättfärdigheten avser människans RF inför Gud,[5] inte en borgerlig eller etisk RF.
RF är förbunden med tron. Hägglund beskriver den kort i tre punkter :[6]
•· inte genom egna krafter - utan för Kristi skull (propter Christum)
•· inte genom egna förtjänster - utan av nåd (gratis)
•· inte genom gärningar - utan genom tron (per fidem)
[1] Upp. 21:1 - 2, 22:2 - 5.
[2] 2 Petr 3:13, Matt 5:5, Matt 19:28, Rom 8:18 - 25.
[3] Författare och evangelist som skriver om rättfärdiggörelsen i Rom. 3 och 4 i Bibeln, NT.
[4] SKB, 58.
[5] Coram Deo.
[6] Hägglund, Bengt, Trons mönster, Församlingsförlaget, 2003.
Vilken syn på synden ligger bakom formeln "simulus et peccator"?
Luther uttryckssätt: "två hela människor i en och samma människa", avser att människan som är omvänd är både rättfärdig och syndare.
Det är en kamp mellan ont och gott, mellan den nya och gamla människan. Man har fått nåden helt och hållet, eftersom nåden kommer och tillräknas från Kristi fullkomliga rättfärdighet, men samtidigt finns synden kvar, men den överskylds av Kristi förtjänst.
Sålunda avser ovan citat det helhetsaspekt på människan, att hon är helt och hållet rättfärdig, tack vare nåden, men ändå syndare, då hon är en köttslig varelse som är präglad av synden och lever kvar i sin gamla människa.
Man kan också säga att tack vare tron börjar man göra det goda med villighet, då sinnet är förändrat. Detta kallas för den nya lydnaden (nova oboedientia) och sker i etapper, ett växande (profectio) bort från synden, således är man syndare fortfarande, men Anden driver fram det goda på vägen mot en fullkomligare skapelse (men vi kan aldrig under livet blir perfekta).
Som Luther skrev som Dag Hammarskjöld möjligtvis kunde instämma i: "inte ett framme utan ett på väg.."
Att kliva ut i det okända...
Om ett sådant skeende, nya steg, och vad som krävs för att man vill eller måste förändra sig och våga något nytt eller annat, skall jag tala om den 8:e november, kl 1400 i Lötenkyrkan, Uppsala under konferensen Livsväg 08. Se mer här...Tänker på hur lärjungen Petrus kliver ur båten där på Genesarets sjö, för att möta Jesus. Hur vågade han tro att han kunde gå på vattnet i det ögonblicket han reste sig och klev över relingen?
Vad tror du? Skulle vara roligt att läsa lite olika kommentarer?
Några funderingar inför min framtid som präst....
I januari börjar min sista termin, praxis, där man lär sig de praktiska handlingarna, dvs. dop, begraving, bröllop och gudstjänst liturgi bl.a. Det börjar närma sig vigning, efter som det känns nu, en kort stund. Men så är det givetvis inte, färden har varat ett helt liv, som jag tar med mig in i den nya gärningen.
(Bild nedan är från Vecko Revvn när jag var 18 år)
Fylld med erfarenheter av bl.a: 16 år som discjockey, som entreprenör som drivit krogar och som professionell mötesproducent för över långt över 15. 000 events över hela Europa och av olika karaktär, dessutom som förmedlare av föreläsare och artister av de flesta namnkunniga inom respektive gebit, således tar jag med mig även ett brett nätverk.
Dessutom har jag kunskap om dysfunktionella familjer, om vad det innebär att vara tillfrisknad beroendepersonlighet och vad som krävs för att bli frisk, om att vara pappa och familjefar samt styvpappa.
När jag ser alla de saker jag bär med mig in i min kommande roll så förstår jag att dessa erfarenheter är viktiga att ha med sig. Men man kan inte allt, långt därifrån. Det jag absolut vet är att Gud är mittpunkten i allt för mig, i mina tankar, ord och gärning numera. Och Jesu löften. Allt hänger inte på mig och Paulus ord ringer ofta i mitt inre: "i svagheten finns styrkan".
Kyrkan skall och är inte en perfekt gemskap, långt därifrån, tack och lov. Däremot kan vi där gemensamt bära varandra genom glädje och sorg och vardag.
Jag är inte perfekt. Sjunger numera, men absolut inte perfekt (fast numera tycker jag det är kul). Kan lite grann om hur det är att vara verksam i kyrkan, men över tid lär jag mig. Att våga fråga, är viktigt, vill ju lära mig och genom att se och lyssna lär man sig och inom kyrkan finns mycket kunskap, även om man inte alltid är så bra att "marknadsföra" detta.
Har också insett genom mitt tidigare liv att det finns ett enormt behov av gemenskap och det för alla åldrar. Många behöver bli sedda (ecce homo) och dessutom är det viktigt att förmedla de glada nyheterna (evangeliernas budskap) att människor faktiskt är älskade och att det finns en mening för var och en. Att få vara med på sin medmänniskas resa ett litet tag och se dem växa är en ynnest, vilket jag redan idag får göra i olika sammanhang.
Att predika Ordet rent och klart. Ingen lätt uppgift, men ack så lockande, så trösterikt och så befriande för en själv och förhoppningsvis för andra. Mina kunskaper om allt från teknik (ljud och ljus m.m.) till dramtaturgi och logistik kommer att ge mig glädje.
Som gammal marknadsförare av publika arrangemang och möten hoppas jag få nytta av, pluggade ju på RMI-Berghs reklamskola en gång i tiden. Och som utbildad och erfaren projektledare är det så roligt att förhoppningsvis få ha många bollar i luften, vilket jag längtar efter.
När man sammanfattar inser jag att det finns mycket gott att bära med sig in i prästgärningen (alla borde skriva en tacksamhetslista varje dag som jag lärt mig). Men det roligast är nyfikenheten på människorna, att mötas ansikte mot ansikte, vilket är drivkraften, vilket också min bekante Ingvar Oldsberg uttrycket imorse i TV. Mötet är det som bär och skänker glädje. Vi alla är ju både lika och unika.
Alla borde vi sålunda stoppa upp då och då och inventera våra liv så att vi upptäcker våra gåvor, talanger och det även det bristfälliga, så att vi kan förkovra oss och öppna våra ögon för vidare färd. Det är detta jag gjort ovan. Vad gör du? Uppmuntrar dig att inventera ditt liv, det kommer att öppna dina ögon och nya dörrar i ditt liv är min erfarenhet.
Är så tacksam för min färd, genom glädje och smärta.
Mina böner sänder jag uppåt med tacksamhet. Med Jesus som GPS ser Vägen bra ut.
Akademiledamoten Peter Englund och min farbror Björn Nilsson...
En gång på Café Linné inne Uppsala, sprang jag på akademiledamoten Peter Englund. Ingen av oss kände varandra, men jag frågade honom om hans relation till min farbror Björn Nilsson, numera avliden, kulturgiganten vid Expressen, då jag visste att de känt varandra.
"Björn, eller Nalle, som han kallades, inspirerade mig att på allvar börja skriva" tror jag han sade. "Tänk, jag har tänkt att skriva om honom". Märkligt.
Än märkligt är att jag knappt kände min farbor, trots att min pappa hade en sporadisk relation till honom. Mötte honon några gånger som barn och på en krogrunda, (där jag för övrigt på samma runda sprang på Ted Gärdestad och Janne Schaffer, som är/var bekanta). Självklart mötte jag min farbror i vimlet eftersom också "Nalle" brottades med alkoholen. En naturlig scen för min släkt genom tid och rummel, tycks det.
Två mäktiga män, min far och brodern "Nalle, i mediavärlden, men deras fält var olika.
"Nalle" valde konsten och sedan religionen, konverterade några år innan sin död till katolicismen. Har träffat en nunna som kände honom, dessutom har jag haft några mailväxlingar med deras kusin, den legendariske Per Beskow, som slog min pappa med en hammare i huvudet när de var barn och min far var på besök hos Pers föräldrar. Det kanske förklarar vissa saker, hi.hi...
Tänk hur det kan bli.
Och mitt fält tangerar, inte min fars, utan hans brors, "Nalles", med de existensiella frågorna.
Idag läste jag om Peter Englund och att han tydligen är en s.k. bekännande kristen. Hur resonerar en av vår tids skarpa hjärnor om tro och vetenskap. Har han resonerat sig fram till sin tro. Läs mer ur artikeln i tidningen Dagen...
Skarpa hjärnor, religion och alkohol, en förening där Gud tycks i de avgrundslösa djupen beröra och ge kraft för en väg uppåt och framåt, mot ett fungerande liv igen. Vår egen skarphet räcker inte.
Jesus säger; "jag är vägen, sanningen och livet". Tänk att det skall ta så lång tid att på allvar förstå vad som är det centrala, när allt ligger där framför ens näsa, dock kanske i en omodern förpackning som inte lockat. Men Guds doften med dess äkthet kan inte fångas, utan sprids. Helige Ande kom.
Giganter i tillfrisknande-branschen...
Först ut var ju Tommy Hellsten, som skrivet om "flodhästen, både i vardagsrummet och på arbetsplatsen", i sina böcker, och som jag träffade i Lötenkyrkan i Uppsala. Tänk att man skulle få tala under samma möte, om än kort, där denne man, som verkligen prickat mitt i hur de "glömda barnen" har det i dysfunktionella familjer, framträdde.
(Foto: Omar)
Och ikväll träffade jag återigen den legendariske prästen Lars-Åke Lundberg (som bl.a. skrivit "vi sätter oss i ringen..), som i evigheter jobbat som präst på behandlingshem och i fängelser.
På Trekanten i Vattholma berättade han om andlighet.
På sitt lågmälda sätt visade han bilder och beskrev vårt liv i paradiset (i mammans mage) kontra Bibelns berättelse om Edens lustgård, så att dessa bilder plötsligt blev samtämmiga. Så genialt och så enkelt fick han ihop vetenskap, tro och på sitt sätt gjorde han Bibelns skapelseberättelse konkret för många.
Han har idag blivit intervjuvad av SVD, Svenska Dagbladet, om bl.a. nattvarden och hans syn på den. Han har tydligen gett dem min uppsats om nattvardsgemenskapen. Skall bli intressant att se vad de skriver. Det verkar vara en snöboll i rullning... Han hade varit uppe i Luleå och han krävde där att det skulle vara enbart druvjuice i nattvarden om han skulle medverka sade han.
Ingen skulle uteslutas, var hans andemening. Han är hård. Å andra sidan har han väl mest kunskap om beroendepersonligheter, av dem som inte bär på sjukdomen, i kyrkan idag och dess följder med kriminalitet, andra droger som följer i alkoholens spår samt våld och misär samt tillfrisknande med hjälp av de tolv stegen och Gud - som man uppfattar honom.
Lars-Åke vet vad han talar om och han vet vikten av gemenskap efter ett liv i utanförskap för många. Fler borde lyssna till hans vishet och erfarenhet. Om de vågar och hinner.
Vilken vecka.
Och mitt i allt får jag vara med. Vem kunde tro detta för sex år sedan. Inte jag.
Gud är bra fiffig. Och det enda man behöver be om är hans hjälp...
Sanna Bråding, min kompis Danne i TV4 soffan imorse...
Så har alla tänkt. Alla.
Ingen har tänkt att åka dit. Oavsett om man sett det på nära håll, såsom i ens familj, eller bara bland kompisar i skolan eller på krogen. Inte jag..
Så satt de där i TV4 soffan imorse. Sanna Bråding, skådespelaren och programledaren, som inväntar sitt fängelsestraff för narkotikainnehav och missbruk. Bredvid satt, min relativt nya kamrat Danne, som har ett tufft förflutet, minst sagt. Även om man är stor och stark, så kan man torska, vilket han tyvärr är ett tufft bevis på. Men har har också tillfrisknat, efter hårt jobb. En kanon kille.
När jag gjorde min första praktik som prästkandidat, hade man problem, på den orten med droger (det finns överallt) och med att ungdomarna började använda alkohol och droger, samt så fanns det strömningar åt nazisthållet som vissa drogs åt. Då fick jag kontakt med Danne, så han ställde givetvis upp och hade en föreläsning, för konfirmanderna.
Jag tror att de aldrig kommer att glömma honom och hans historia!!! Det var modigt av kyrkoherden där att låta mig prova detta grepp. Även om alla inte var positiva, säkerligen pga orsaker.
En präst skall leva i sin samtid, men om man inte ser vad ungdomarna går igenom och hur de har det, kan man inte bli relevant, tyvärr.
Dannes sätt att tala är trovärdigt, genom hans lågmälda allvarliga sätt, blir man påverkad. I TV stod det att han tillhör UNGA KRIS i Uppsala. En fantastisk organisation. Så här skriver det om den i många ögon ofarliga drogen alkohol på deras hemsida.
" Alkohol
Tre fjärdedelar av våra 15-16 åringar dricker alkohol och många uppger att deras föräldrar inte vet om det. Det finns stor risk att just du inte märker att ditt barn dricker sprit, vin eller öl och hur mycket. Ingen under 18 år (helst 20 år) bör ens smaka alkohol. Alkohol är ett gift som bl a påverkar hjärnan. Unga personers hjärnor är särkilt sårbara. Risken för beroende är större hos ungdomar som också lättare blir berusade. Folköl är lättåtkomligt. En burk folk öl (3,5 %) motsvarar 4 cl (43 %) starksprit.
Nästan alla som prövar narkotika första gången är alkoholpåverkande."
Jesus öppnade ögonen på folk. Mina har han sannerligen öppnat.
Igår kom ett förslag från regeringen att man skulle skjuta till 45 miljoner kronor åt kommunerna för att göra städerna säkrare. Genom att ta bort buskar, mera belysning etc. Dvs. att göra städerna mer upplysta, så att inga överfall så lätt kan ske, tror man. Dessa händelser äger rum på kvällar och nätter. Kan det finnas andra orsaker. På kvällar dricker man alkohol....
Är det inte dags att politikerna får sina ögon öppnade. Men om de skulle tvingas välja bort alkoholen själva och se att just denna drog ligger bakom våld, vilket alla vet att det gör, då den suddar ut gränserna, så verkar de inte på allvar vilja se sin del.
En frihet att dricka alkohol för att man själv kan vara måttlig, är ingen frihet, om halva svenska folket lider pga. alkoholens verkningar. Eller... Det är ett förtryck, säger Benny Haag i sin bok.
Skål. Ikväll kommer folka att våldtas, mördas och bli slagna, familjer kommer att må mycket dåligt. Bl.a. 400 000 barn.
Kan vi leva med det....
Alkohåål - en rättighet eller ett förtryck och Tommy Hellstens föreläsning igår...
Tommy Hellstens föreläste om sin bok och sin historia om att det finns "en flodhäst i vardagsrummet" i de flesta familjerna, men i olika hög grad. Boken är ett måste att läsa för att förstå alla "glömda barn", dvs, de 2 miljoner - vuxna och barn, som finns idag i vårt land, och de roller de fått sig påtvingade.
Jag fick kort berätta om hoppet inför ett fullsatt kyrkorum efter Tommys del. Visade på de vägar som finns för tillfrisknande, såsom Trappan i Uppsala, AA, OA, NA, ACOA, ALANON, ALATEEN etc., liksom de "vara vettig vuxen" kurser som anordnas för att ge insikt så man kan se de "glömda barnen" och göra skillnad för dem.
Läste ur Benny Haags bok (läs recensionen av boken i Expressen här av teologen Ann Heberlein), där han tar upp vad som händer i vårt land idag och som många inte vill inse eller inte kan se.
Alkohol kan inte vara en rättighet för många, när halva svenska folket mår dåligt pga dess konsekvenser. För sistnämdna grupp är alkohol ett förtryck, inget annat.
Ber om att våra kyrkor idag skall införa druvjuice i nattvarden.
Detta då man då som ett tydligt tecken visar i den för mig heligaste riten, att man välkomnar och bjuder in alla till denna gemenskapshandling omfattande den yttersta kärleken i det yttersta kärlet, till Jesus Kristus och försoningen.
2,3 miljoner dör pga. alkohol... Är du egentligen intresserad?
Åtminstone jag reagerar. Gör du? Vad kan vi var och en göra?
Min Familj har tagit ställning i kriget mot att inte leva i direktsändning, att inte må bra, att förstöra sig själv och andra. Världen behöver förebilder. Är du en av dem?
"Global WHO-hearing om alkoholmissbruk.
2,3 miljoner människor beräknas dö varje år till följd av alkoholmissbruk över hela världen. Under oktober månad satsar WHO på en världsomfattande hearing med målet att minska alkoholproblemen, inte minst konsekvenserna för barnen.
Alla som är intresserade av att minska alkoholens skadeverkningar inbjuds att delta när FN:s världshälsoorganisation WHO håller en offentlig hearing på internet under hela oktober".
Läs mer från Världen idags artikel här...
Nu är jag riktigt förbannad...
Börjar med en vanlig utslätning gällande extrem alkoholkonsumtion, denna gång av vår förre statsminister Göran Persson, som gäller att han var så full att ramlade och bröt nyckelbenet enligt Per Nuders egna bok, efter en rejäl fylla. Persson svarar, "det är larvigt, vi har väl alla i goda vänner lag festat till det".
Ok. "Goda vänner" avslöjar inte i en bok en sådan fylla, framförallt när en statsminister bryter nyckelbenet. Och om man inte minns att man har brytit det under fyllan, så lovar jag att man minnns det dagen därpå. Skulle du glömma detta?
Tror inte det, eller? Om Persson anser att de är goda vänner, kan detta kanske indikera på att man inte har några nära vänner, vilket kan tyda på ett utanförskap, som också signalerats i dokumentären om Persson. Om så är fallet, kan mat och alkohol vara förnämliga att överkonsumera, då de ger tröst för stunden, vet vi alla som är beroende personligheter.
De var på Harpsund, således kan fyllan med stor säkerhet varit pröjsad av oss skattebetalare. Är det så vår skattepengar används och är det så en statsminister agerar ibland, som väl ska vara en förebild, i alla fall var de väl så förr inom de socialdemokratiska leden. Då skulle det varit otänkbart att bygga ett hus och ha en gård som Persson när man är statsminister. Moralförskjutningen finns överallt och alkoholfrågan är ett tydligt exempel på detta.
Tänk om en tsunami inträffade en sådan fyllekväll. Som statsminister, liksom en präst, har väl tjänstgöring dygnet runt väl....
En annan statsminister, dvs. nuvarande, ansåg i ett pratprogram från Mosebacke angående alkohol och där bl.a. Schyman var med, att 90% av befolkningen kan hantera alkoholen på ett ansvarsfullt sätt, så varför skall vi missunna dem ett glas vin...
Läste igår den ABSOLUT VIKTIGASTE BOK JAG LÄST,
den kritikerosade "MAKT, MOD OCH MOTSTÅND-OM DEN MITT I OCH DE RUNT OMKRING" av Benny Haag (Albert Bonniers Förlag).
Började med boken igår lördagkväll kl. 2000 och kunde inte lägga ifrån mig den, utan läste den rakt igenom direkt till kl. 0100, kunde inte se TV eller umgås med familjen.
Den är den mest viktiga bok jag läst någonsin. Den tar tempen på vår samtid, där Benny med sin två olika alkoholglasögon, visar på vår samtid.
Dels beskriver han sin beroendesjukdom och hur han och hans familjs avgrundsdjupa avgrund var, dels visar han med sina numera nyktra glasögon på vår ENORMT SJUKA samtid och hur makthavare negligerar honom. MAN VILL INTE HA EN FRISKARE VÄRLD. Punkt.
I boken gör Haag en liknelse gällande Reinfeldts beskrivning av de 90% som kan dricka ansvarsfullt. Tänk om det gällde trafiken och om man förde samma resonemang.
"90% kan hantera bilkörning, så varför bry sig om de 10% som inte kan.. Låt dem ta ansvar för sin bilkörning. Att de sedan kör på andra, på fel sidan vägen, bara för att de inte kan styra själva eller kör för fort. De får väl skylla sig själva".
Problemet blir att de kommer att köra på andra, således kommer man att agera om man resonerade likadant med bilkörning såsom man gör gällande alkohol. Men... ingen vill avstå. Från alkohåål.
Träffade en präst högt upp i en kyrklig organisation igår och frågade om denne kunde avstå från alkohåål. Denne tvekade. Däremot insåg denne att arbetsmissbruk låg nära, således samma sjukdom, men en annan drog. Dennes familj fick således också en frånvarande förälder... Men att hjälpa andra.... En sjuk sjukdom.
Av tio personer, dricker en för mycket minst, runt varje finns det ca 4-5 personer, grannar, barn, hustru/make, arbetsvänner, myndigheter etc. Således är det ca sex personer med den som dricker för mycket som mår dåligt och får problem, alkoholproblem. Varannan svensk!!!!!!! Om du skall hjälpa din nästa, så har du en bredvid förmodligen nu.
Avstå från alkohol för att jag kan hantera vin? Varför då?
Våldtäkter, läktarvåld, kvinnovåld, fyllekörningar är alkoholrelaterade. Punkt.
Anna Lindhs mördare knivhögg sin pappa som var alkoholiserad sjutton gånger då denne slog hans mamma. Alkoholen påverade hela hans barndom. Hade någon sett denna kommade mördare av statsministerns närmaste medarbetare tidigare och hur han hade det som barn hade Anna levt idag med största sannolikhet.
Om det stämmer att Lisbeth Palme pekade ut Christer Petterson och om han var Palmes mördare, så innebar det att återigen en statsminister var inblandad i en situation som var alkoholrelaterad, då med dödlig utgång.
Har ovan visat på att statsministerna Göran Persson, Reinfeldt, och kanske Olof Palme, varit inblandade i alkoholfrågan på olika sätt och med olika utgång. Skrämmande. Och ingen i vårt samhälle, framförallt högt upp i hierarkin, verkar på allvar vara intresserad att visa på alkoholens fula tryne, vilket framgår i Benny Haags livsviktiga bok.
Skål. Idag har många, många i vårt land bakfylla och ångest och barn ber till Gud att deras föräldrar skall vara nyktra nästa helg eller i kommande vecka. Be kan de... men bli hörda....
Sov gott.
Förändringens bris fläktar i kyrkorna...
Har farit omkring i Mälardalsregionen under ett par dagar.
Häromdagen talade jag på begäran för ett pastorats präster inne i Stockholm, då de ville ha mer information om miss- och riskbruk, dessutom hade de läst min uppsats "Borde Svenska Kyrkan erbjuda druvjuice i nattvarden".
Möttes av öppenhet och en spännande diskussion. Allt talar för att de kommer att införa enbart druvjuice i nattvarden i deras kyrkor. "Problemen kring alkohol är alltför stora för att negligera", konstaterade man. Endast några av prästerna var inte positiva, de är rädda för att kyrkan blir för liberal.
Ledaren här sade att allt kring denna fråga är teologi, inte humanism, som jag tolkade det. Tänker på "den barmhärtige samarien", där den judiske prästen gick förbi den som var utslagen.
Att bry sig, kan väl inte innebära att man är liberal, framförallt om man tänker sig hur Jesus situationsanpassade sig i olika situationer.
Igår kväll talade jag om utanförskap, hemlöshet, glömda barn för prästkandidaterna för Stockholms Stift. De bjöd mig på fläskpannkaka. Oj vilket välkomnande. Livet börjar så oskyldigt sade jag, men barn i familjer med problem får "verktyg" som tar dem ner mot livets botten, om än sakta. Till slut kan man hamna där på parkbänken, resan är inte så lång om du nu tror det.
Gick på Medborgarplatsen i förrgår och såg de som satt där kring parkbänkarna. De har varit oskyldiga barn. Många är slitna, på olika sätt på Söder i Stockholm. Mötte några jag kände, (blev förresten inbjuden till kändisfest nu på lördag på Söderhallarna, men jag vill vara hemma med min dotter då) bl.a. någon som flytt genom arbete och som nu återigen var skild, alla kring dennes framågångsrika bekantskapskrets var också skilda.
Jobb kan bli missbruk bort från ens sanna jag också, samt från sin familj. Rädslan för det inre hålet och mötet med sig själv är för läskigt för många. Flykten går vidare tills sammanbrott inträffar för en hel del. Är vi verkligen upplysta, kan man fråga sig?
Såg upp där på min promenad kring min Fars barndoms kvarter, vilka vackra byggnader det finns på Söder.
Tänk här bodde min farmor som barn med sina sju syskon. De fick flytta in i nybyggda stenhus i början 1900-talet, därför att deras kroppar värmde upp de blöta fuktdrypande väggarna, så de blev sjuka och när väggarna blivit torra, fick de flytta ut. Många söp även då, så min farmorsmor skiljde sig från sin man som var kakeldekormålare och alkoholist. Fattig kvinna med sju barn. Det kan inte varit lätt för henne.
Min farmor var inte rik under sitt liv, tvärtom. Även hon gifte sig med en alkoholist, fast hon inte visste det från början. Även hennes barn blev alkoholister, åtminstone hennes söner, min pappa Bengt och hans bror kulturjournalisten och giganten från Expressen Björn Nilsson (Björn Nilsson var en legendarisk teater- och litteraturkritiker på Expressen och under många år en tongivande röst i det offentliga samtalet. 1991 fick han Aftonbladets motsvarande pris för kulturjournalistik, Axel Liffner-stipendiet.". Idag delar Expressen sedan flera år ut Björn Nilsson priset, där ex. Åsa Linderborg och Göran Grieder fått det).
Som glömda barn blev de duktiga, även jag blev alkoholist, om än numera nykter sådan och även jag blev ett duktigt glömt barn.
Så kan det gå, hå ja ja.....
Bli ett tänt ljus, om Carlberg, Ekman och att vara kristen.
Hösten är härlig, man kurar in sig i sitt hem, dvs. om man har ett ,och tänder levande ljus och genast lyser de upp och det känns varmt i rummet.Just så, borde man vara som kristen. Jesus säger ju, "jag är världens ljus".
För mig som numera bekännannde kristen innebär det skillnad att tro på Jesus Kristus som min Herre och räddare. När det inre hålet numera är fyllt av kärlek borde det märkas utåt, dvs. hur jag lever. Många är rädda för att "sticka ut", alltför rädda, anser jag. Om man skall vara en fyrbåk i vårt samhälle och lysa upp andras tillvaro så gör man det genom att tala om att Jesus räddat mig och att min dagliga bensin får jag genom att läsa Bibeln. Inte genom att anpassa mig till dåliga värderingar och inte vara ärlig mot mitt inre.
Igår hade vi gäster hemma som inte är bekännande kristna, som reagerat på en kristen konfirmationsavslutning, där den kvinnliga prästen sade att det ungdomarna lärt sig sammanfattningsvis är att "man skall och bör vara empatisk"....?????!!!!! Tala om ljumhet för det kristna befriande budskapet.
Inte hade jag behövt studera i över fem år, läst Bibeln, gått på härliga gudstjänster om allt bara handlade om "att bara vara empatisk". Hallå! Det är KRISTendom, inte humanism i allmänhet. Kanske brasan hos prästen inte var riktigt tänd, kanske hon hade umgåtts i kretsar där hon inte hade tillåtits och inte uppmuntrats att tala om sin kristna tro. Det verkade enligt mina vänner knappt glöda hos denne präst tyvärr. Låt oss uppmuntra varandra och bygga upp varandra och gripa in och hjälpa varandra i de tider då vår egen tro går på sparlåga i "natten".
Har just läst ett par böcker som jag vill uppmuntra att ta del av.
1. "Ett torrlagt Sverige sätt lättare i brand" av Patrik Olofsson (Relevant förlag 2008).
-Nyligen släppt som handlar om att man som kristen bör leva nyktert såsom förebild, visar på ett bra och lättläst sätt vår omvärld idag. Läs den!
2. "Dagliga reflektioner" - andaktsbok från AA.
- Ger raka klara signaler över ditt liv och uppbyggliga råd.
3. "En andlig ledare" av Ekman.
-Fick boken av Ulf Ekman häromdagen, Han har många intressanta iaktagelser och råd. Tycker det saknas råd och böcker i ämnet, så många delar i denna bok är riktigt givande.
Har fått en del kommentarer eller mötts genom tystnad genom att jag besökte Livets Ord och att de är som ett expansivt företag först och främst (innebär inte missionsbefallningen att vi skall expandera och för det behövs pengar, vilket märks i våra alltför många krympande församlingar och budgetar, dock skall fokuset inte vara först på pengar). Kan deras historia för lite, dock anser jag att att i deras arbete är de oerhört proffsiga. De jobbar precis på samma sätt med musik, ljus, ljud, bra retorik, logistik och kommuniktaionsmetoder i tiden som jag gjort genom mitt företag AB NÖJES HUSET i över 30 år. Ingen har kristiserat mig för detta, men om en kristen församling arbetar proffsigt, anser en del bakåtsträvare att de är för världsliga och för ytliga. Återigen de flestas försmalingar idag är USLA, minst sgat. De arbetar alldeles förfärligt okreativt och med en kommunikation utåt som är i stora delar obefintlig och trist.
Min fru och jag har inte alltid samma åsikter, tack och lov, ändå har vi en relation. På samma sätt anser jag att man inom kristenheten behöver träffas, oavsett vilket samfund man tillhör. Låt oss stimulera varandra, istället för att vara rädda, är något fel med det jag gör hoppas jag min syster eller broder rättar mig.
Anders Carlberg var den ende som från började lierade sig med skinnskallarna. Förändringen måste börja inifrån i en dialog, anser han och hela Fryshuset. Det är därför vi där startat Chaplin - nätrverket för barn till missbrukare, så att vi gemensamt kan väcka opinion och på allvar förändra människors alkoholbeteenden. Välkommen på våra möten, de är öppna för alla och du behövs där. Kontakta Fryshuset för tider för mötena.
Så här skriver en kvinna på Ekmans blogg om just alkohol:
"Det viktigaste är att inse, att alkohol här i Sverige är ett JÄTTE stort problem.Vill man verkligen vara ett ljus i detta land och vinna människor för Jesus, så tror jag stark att det handlar om att vara radikalt. Icke kristna människor har inget respekt för kristna om de drycker ett glas vin en gång i veckan eller vid speciella tillfälle!
Kristen eller icke Kristen, men inser man som människa om vad alkohol gör mot mänskligheten, speciellt mot barn, och har man förståndet att barn är hjälplösa med alkoholiserade föräldrar måste man väl göra nåt, än att diskuttera om vad som är rätt och fel, och inte komma nånstans.
Visst jag vet hur det är att ha en far som kommer hem full, och det första han gör är att misshandla sin hustru och boxa på sina små barn, som förstår inte varför pappan betteer sig som han gör.
Det fanns ofta alkohol hemma, speciellt helger, när min far var hemma, att till och med vi som barn drack oss fulla.
Jag vet hur det går till när man lever ett kristen liv och så tror man att man kommer att vinna människor genom att drycka tillsammans med de då och då! Man tror inte att det kommer att skada. Först börjar man med ett glas vin och sen ökar man på, tills man känner ett tomhet inom sig, eftersom det var inte detta man ville. Man ville vara visa att man kan också drycka även när man är kristen och inte tråkig!Vad blev resultatet? Jag blev som de, det är vad jag fick höra, "du är precis som vi!" Det måste finnas en skillnad om vem som följer Jesus och vem inte gör det!
Desto världsligt människor blir i det här landet, desto radikalt måste vi Kristna vara!
Mvh, Mari Kaseorg" Källa: Ulf Ekmans blogg.
Maria Larssons eviga ögonblick handlar bl.a om de glömda barnen och sprit...
På bio just nu mästerverket av Jan Troell och som skickats till USA för bedömningen gällande Oscarsnominering.
"Maria Larssons eviga ögonblick" är i sitt stillsamma tempo, fängslande av många anledningar.
Filmen visar ett Sverige i förändring i början av 1900-talet, ett industri-Sverige under utveckling. Bl.a Persbrandt och Gjita Nörby gör magiska insatser på bioduken.
Det finns otroligt många aspekter att diskutera som filmen belyser.
Skam, sprit, glömda förskrämda barn som är livrädda när full far kommer hem och är oberäknelig, kärlek genom vått och tort, medberoende/möjliggörarna, växande i tillfrisknande och patos.
Här belyses allt det jag talar om, framförallt på min blogg den senaste tiden. GÅ OCH SE DEN.
Den är mitt i prick och Du, den speglar tyvärr vår tids problem just nu, fast omständigheterna, framförallt det materiella ser ut på en annat sätt i vår tid, på ont och gott.
På Ulf Ekmans blogg om "alkoholfria zoner" verkar många kommentarer handla om Bibeltolkningar, istället för att såsom Jesus ha barnens bästa för ögonen där det finns spritproblem. Hans blogg har en del kommentarer precis som i ovan film där pappan med bibliska argument band sin dotter kvar i äktenskapet med rollen som Persbrandt spelade, trots att han många gånger terroriserade sin familj med våld och osäkerhet och otro pga. spriten.
Vet Ni, det gäller att hjärtats frekvens är rätt inställt på Gud och kärlek. Hjärtats intelligens.
Möjliggör inte alkoholriskbruk.
Våga vara förebild. Lev nyktert. Innan filmen igår åt vi på en liten indisk restaurang, min Fru och jag, ingen av oss drack självklart alkohol. Och det gick bra....
Hit tills har ingen antagit min utmaning att sluta med alkohol. Vad hindrar Dig egentligen? Din bekvämlighet?...
Gör kyrkorna till en alkoholfri zon...
Var kan man träffas i direktsändning, dvs. absolut nyktert, utan att riskera att känslomässigt må dåligt och vara säker på att inte riskera att ta sig ett återfall och där man istället kan känna sig säker och kanske t.o.m. bli inspirerad av andra att våga leva ärligt, nyktert mot ett tillväxande.Borde inte våra kyrkor och samfund vara föredömen och de som jobbar där? Ärligt talat.
Så här skriver bl.a. tidningen Världen idag, där de recenserar samtalen med mig på Livets Ord, här berörs två glömda barn.
"- Jag tänkte ofta under ångestattackerna och gråten, varför kan jag inte vara som alla andra? berättade Felicia Sværen när hon talade om sin uppväxt. Mikael Bedrup berättade också om sina skuldkänslor och hur mycket man påverkas som barn till en alkoholist.
Felicia Sværen har engagerat sig mycket i kampen mot alkoholens utbredande inom kyrkorna, och det ämnet upptog mycket av kvällens samtal.
Felicia Sværen berättade att i dag dricker så många som 62 procent av kvinnorna inom frikyrkorna alkohol, och 47 procent av männen.
När kyrkan inte är nykter kommer inte heller människor med drogproblem att hitta en miljö där de får hjälp att ändra sitt liv, var hennes budskap.
- Folk som vänder sig till kyrkan söker en fristad."
Läs hela artikeln här...
Ikväll kommer minst 385 000 barn att minst må dåligt.
.....De lämnar mig ingen ro.
Kan du blunda för dem?
Präster dricker...
Motiveringen lyder oftast, "men jag har ju inga problem", men föredömetanken verkar inte finnas, vilket är förfärligt konstigt för mig. Har jag fel...
På Ulf Ekmans blogg finns följande kommentarer efter vår diskussion häromkvällen om nykterhet:
" I helgen var jag och min familj på en härlig rekreations weekend på ett hotell i stan, och döm av min stora förvåning då jag fick se mängder av präster(bar sin vita krage) stå i vestibulen med vin och öl glas i handen. Svenska kyrkan hade en fest och senare på kvällen såg jag flera av deltagarna ragla omkring. Klockan var inte mer än 7 på kvällen och mina barn fick se män och kvinnor i prästkragen som bar sig konstigt ut. Så trist att man väljer den vägen och inte förstår vilket dåligt vittnesbörd man blir för omgivningen. I vår längtan och stundom iver att nå enhet bland kristna vill då inte jag kompromissa med sanningen. Det är ju inte så att kristna inte känner till vad Guds ord säger.
Det får aldrig bli så att vi för att nå enhet blir ljumma i vår inställning till det Jesus predikade. Han var radikal, och det är knappast radikalt att som kristen välja flaskan. Det gör ju större delen av världen redan. Vår kropp är den helige andes tempel och bör behandlas därefter. Socker är också en slags drog som ger samma abstinens vid avvänjning som viss narkotika. Det gäller att inte ha några avgudar i sitt liv!"
samt
"Hej!
Lite förvånad blev jag när jag och en del andra som arbetade i kyrkan(svenska kyrkan) blev bjudna hem till kyrkoherden tillika prosten för en liten avslutning på terminen.
Det serverade både vin och sprit som om detta var helt naturligt. Och det kanske det var för han. Känndes dock lite konstigt när det var under sk arbetstid".
Ikväll kommer 385 000 barn bl.a må mycket illa, en del blir slagna, en del blir våldtagna, en del blir utslängda och gemensamt är att de alla tappat tron på de vuxna och att de blir skadade. För livet. Och förebilder önskar de sig. För många är denna helg normal. Pappa eller både han och deras mor blir berusade.
Skål!
TV-sändningen från Livets Ord, Soppmässa och Frälsis...
För dig som vill se debatten om nykterhet från Livets Ord, se den här....
En ny intensiv dag är tillända.
Möte först hos en 12-stegsgrupp där man talar om tillfrisknande från alkohol och brustenhet under lunchen, därefter direkt till Frälsingsarmén där jag inför en diger skara fick tala om min Väg till tro och hur mitt inre hål blev fyllt och om allt det svåra som det innebär att leva som människa.
Många härliga befriande samtal efteråt under fikat. Många av de äldre ville diskutera min pappa naturligtvis. Och många uppskattade att jag talade om ensamhet, rädsla och brist på mod ibland och att det finns ett hopp i allt det svåra och självklart att det också¨finns glädje.
Hamnade i spännande samtal på stan sedan. Uppsala är en lagom stor stad och gångvänlig.
På kvällen fick jag lägga ut en text om Sinnesrobönen på Soppmässan i Samariterhemmets kyrka dit ensamma, fattiga och missbrukare samt "normalstörda" sökt sig till för att samlas i en gemenskap och en enkel viktig gudstjänst efter maten där.
Vilken dag. Och imorgon skall jag ta mig ton igen, dvs. sjunga.
Jag håller på att lära mig, fast det är läskigt.
Som livet.
Vad ansåg Ulf Ekman själv om kvällen igår...
Vi behöver en opinion. Är du med på tåget? Vill Du vara förebild?
Behöver du statistik för att våga ta steget? Var är de många rösterna från Svenska Kyrkan idag? Vet att det är viktigt att påverka, snälla hjälp oss "glömda barn" som är både barn och vuxna.
Fotomontage: Livets Ord
Vad sades bl.a. igår kväll? Så här står det på Livets Ords egna hemsida. Läs mer här....
Foto: Livets Ord
Så här skriver pastor Ulf på sin blogg idag:
"Alkoholkulturen i Sverige skördar många offer. Det visar statistik som Folkhälsoinstitutet redovisat nyligen. 385 000 barn har minst en förälder som har en riskabel alkoholkonumtion. De kallas för de glömda barnen.
Mellan 5-7000 människor dör varje år i Sverige av skador eller sjukdomar som är alkoholrelaterade. Cirka 1/5 av alla som tas in på akutsjukvården har alkoholproblem. Sedan 1998 har antalet anmälda trafiknykterhetsbrott per invånare mer än fördubblats. Alkoholförsäljningen i Sverige är högre än på 50 år. De senaste tio åren har alkoholkonsumtionen ökat med ca 30 %. Samhällskostnaden för alkoholen beräknas till ca 111 miljarder kronor. I mitten av 1800 talet, och då var superiet förfärligt, drack svensken ca 7 liter alkohol per år. År 2003 drack svensken 10, 3 liter per år, alltså mer än på 1800-talets förfärliga tider.
Detta är smått ofattbara siffror och förskräckande. Ännu mer förskräckande är den alltmer tilltagande tolerensen emot alkohol i frikyrkligheten. Det var ju just frikyrkligheten som torrlade stora delar av vårt land genom väckelsens eldar men dessa väckelse eldar fanns också inom kyrkan där kraftfulla personer trädde upp emot supandet och räddade tusentals människor från ett liv i misär och elände.
Onsdagkvällen tillbringade jag med att samtala om allt detta med två viktiga personer. Dels Mikael Bedrup, son till Bengt Bedrup, känd TV-sportprofil med alkoholproblem. Mikael fick själv samma problem men är idag s.k. nykter alkoholist, kristen och på väg att bli präst. Han gjorde ett oerhört duktigt arbete i den samtalskväll vi hade.
Det gjorde också journalisten Felicia Svaeren vars pappa var alkoholist. Både berättade väldigt inlevelsefullt och engagerat om sina erfarenheter och varnade för den alltmer utbredda toleransen i vårt samhälle emot alkoholen. Felicia gjorde ett mycket bra jobb med sitt lugna, allvarliga och sakliga sätt där man ändå kände att det låg en stark glöd bakom.
Det verkar oerhört tunt när frikyrkliga sitter och försvarar sitt vindrickande med sin "evangeliska frihet" och med att man har kontroll på läget. Det luktar av själviskhet när man inte är beredd att ge avkall på sin "frihet" till förmån för alla dessa som har och har haft alkoholprobelm och inte heller verkar vara villiga att upprätta alkoholfria zoner i vårt land. Det är så viktigt att kyrkorna blir alternativa kulturer och inte bara jamsar med i den allmänna samhällsdekadansen.
Det var en viktig och innehållsrik kväll som kommer att finnas tillgänglig på vår webbtv under dagen idag. Du kan också skaffa en utmärkt liten bok av pastor Patrik Olofsson, Vetlanda, som heter "Ett torrlagt Sverige sätts lättare i brand". Jag rekommenderar den verkligen! "
Vad anser just Du om nykterhet? Vilka skäl finns det för Dig att fortsätta dricka? Kommentera gärna.
Borde varje kristen våga leva nyktert för andras skull?
Samtalet mellan mig, Ulf Ekman och Felicia Svaeren behandlade nykterhet. Varför skall man vara nykter, borde kristna leva så, hur ser Sverige ut, dvs. hur dricker ungdomar alkohol etc. behandlades. Se samtalet på deras hemsida i veckan när det läggs ut.Hoppas samtalet gav nya tankar. Kommentera gärna nedan.
Livets Ords personal är oerhört proffsiga i allt. Från det att vi kom, min fru och dotter och jag blev vi väl behandlade. De fick följe till platser som var reserverade och de fick info, de blev sedda.
Efter samtalet bjöds vi på middag uppe i ett av rummen. Givande diskussion om det som hade dryftats. Både pastor Ulf och hans fru Birgitta samt pastor Robert Ekh med fru och Felicia Svaeren med sin man var inbjudna. Även här proffsigt. Som gammal eventproducent insåg jag att de gjorde allt efter regelboken om hur man bemöter folk och producerar ett framgångsrikt möte så alla blir nöjda och uppmärksammade. Så här har jag i min roll som eventkoordiantor jobbat under 30 år, hoppas att Svenska Kyrkan också skall jobba så här med sina möten och relationer.
Fick uppmuntran om min kommande gärning som präst. Både pastor Ulf och pastor Robert är ju fd. präster i Svenska Kyrkan, så de vet vad som väntar mig med vigning och allt.
Tycker det var både modigt och föredömligt av Livets Ord att våga ta upp alkoholens olika ansikten så de kan medverka till opinionen om att våga leva nyktert som kristen och att det är viktigt, både för en själv och för andra. Även i de frikyrkliga leden har man problem med alkoholen.
Både Ulf och Robert avstår från alkohol - för att man skall göra såsom präst/pastor ansåg de. Och det anser jag med. Våga vara en förebild!!!!!
Visst har Gud gjort märkliga saker i mitt och min Familjs räkning.
Nu nykter med en teol. kand och snart präst. Allt under sex år.
Det började bl.a med en Biker Bibel år 2000....
2 Kor. 5:17. Eller hur?
Skall föreläsa om min väg till tro imorgon torsdag på Frälsningsarmén i Uppsala kl. 13-1430. Adressen är S:t Persgatan 20. Kom dit, det är öppet för alla.
Träffade Ulf Ekman på dagen idag samt Blondinbellas inställning till alkohol...
Programmet kommer att läggas ut på Livets Ords hemsida under november/december, då som en uppföljare till kvällens diskussion på stora scen hos Livets Ord i Uppsala. Öppet för alla - KOM! Temat är bl.a. om nykterhet, vilket vi behandlade även under dagens tv-inspelning.
Finns det för få förebilder idag, både allmänt och inom kristenheten. Svaret är JA. Åtminstone inte tillräckligt tydliga.
Kom ihåg, barn gör inte som man säger utan hur man gör.
Tänker nu på bloggfenomenet för stunden, Blondinbella. Igår tog Gert Fylking, Roger och Titti (som inte dricker alkohol) i radioprogrammet Morgonzoo upp hennes blogg och det var tydligen rosenrasande över att hon dels av sina föräldrar tilläts dricka alkohol på krogen, då hon bara är 17 år, dels var de förbannade på restaurangerna som utskänker alkohol till minderåriga.
Tänk om det gällt bilkörning, som det också är lag på 18 år för att ägna sig åt, då hade folk blivit galna, men nu är alkohol så tillåtet av var och en att ingen reagerar. Mycket märkligt!!!!
Har frågat några präster som dricker väldigt sällan om de kan tänka sig att sluta och på så sätt vara förebilder. Ingen har vågat anta utmaningen, faktiskt lite märkligt, anser jag. Är det fel?
Blondinbella skriver på sin blogg som visar på dagens inställning hos många ungdomar, tror flertalet faktiskt. Så här skrev hon:
Jag är så jäkla arg! En journalist från aftonbladet gjorde världens elakaste intervju med mig där hon frågade "Varför jag inte festar längre?" "Är du med barn kanske för du har ju varit hemma så mycket?" Nej säger jag och svarar att jag har så himla mycket plugg att jag inte orkar gå ut längre. Då kommer genast hennes nya ledande fråga "Jasså.. Så ingen myndighet har kontaktat dig eller din familj?" Hon visste det redan när hon ringde.
För några veckor sedan anmälde troligen en läsare som inte gillar mig, min familj till familjeenheten hos socialen för att jag "dricker mer än vuxna" Jag blev så arg när mamma ringde och berättade det eftersom jag är nog världens lugnaste unge! Sist jag kom hem packad var jag 14 år gammal, sen dess dricker jag ett glas vin då och då till maten. Inte som aftonbladet skriver i sin rubrik "men än en vuxen" Varför varför varför ska alltid dessa skit-tidningar agera som gamar och få ihop sina intervjuer om något jag och min familj inte ens ville prata om?
Och varför ska man slösa alla dessa skattepengar på att kontakta min familj? Herregud jag har flyttat hemifrån för flera månaders sedan och lever mitt egna liv med Nils. Mina föräldrar vet väl inte när jag kommer hem på kvällarna och ska man sitta och ringa om det varje kväll när man snart fyller 18 år? Lägg dessa skattepengar på ungdomar som verkligen har det svårt hemma och behöver hjälp. För tyvärr finns det för många av dom som inte får stöd!
Jag klarar mig bättre än någonsin. Men jag är trött på att tidningarna aldrig tar hänsyn till min ålder och att jag inte har något val. Idag får man inte välja om man vill vara med i tidningen eller ej. Dom publicerar det även fast mina föräldrar eller jag inte har godkänt det. Vad hände med press-etiken?
Min reflektion till hennes inlägg är följande:
1. Packad när man är 14 år... Sedan dess dricker hon ett par glas då och då. Detta är lagvidrigt, anmäl hennes föräldrar! Gert Fyling ansåg också så, dessutom att de skulle våga vara föräldrar som vågar sätta gränser.
2. Skit tidningar? Hennes blogg är för många en ledstjärna och den innehåller en hel del ytlighet, där konsumtion är en av ledstjärnorna. Köp dig vacker, verkar vara anslaget på hennes blogg, ett barn av sin tidsanda, det är det yttre som räknas.
3. Hon är inte myndig och har flyttat hemifrån utan kontroll. Gränslöst.
4. Hon verkar behöva hjälp då hon inte kan sätta gränser för sig själv, inte via shopping, inte jobbgräns heller (en kommande arbetsmissbrukare...).
5. Man kan inte välja om man får vara med i tidningen. Min far ansåg att den som vill vara med i offentligheten och därmed tjänar på det har ingen hänsyn att fordra. Bra sagt. Spännande sagt med en som talar om andra i sin blogg. "Kasta sten i glashus.." Skall hennes föräldrar godkänna om man skriver om henne, men inte när hon dricker eller flyttar hemifrån.
Vad hände med föräldra rollen och vuxna som förebilder? Kom ikväll kl. 1900 och lyssna.
TV-inspelning med Ulf Ekman imorgon bla....
Har du tagit ställning?
Forskningen visar att det är inte information som förebygger missbruk i Sverige för de unga, det är vuxna förebilder, nyktra, och som vågar leva i direktsändning. Punkt.
Imorgon på stora scen på Livets Ord skall jag debattera om nykterhet, innan blir det en intervju ledd av Ulf Ekman som spelas in för att sändas på internet. Livet med Jesus är bra märkligt, och ofta underbart.
Må Gud leda oss.
Min fru sade att hon inte skall dricka alkohol mer...
Vi hade sätt ett tv-program om barn som for illa (det gör ju minst 385 000 i familjer Sverige pga alkohol). Jag frågade.
"Kan inte du sluta dricka alkohol överhuvudtaget?"
"Ok", sade hon.
"Va?, skall du inte tänka över detta, sade jag. Alltså aldrig mer menar jag."
"Jag har slutat, sade jag ju, svarade hon".
Alltså, min fru dricker kanske ett eller på sin höjd två glas vin om året och på sin höjd ca. 4 ggr/år.
"Kan jag vara en förbild för andra, så tar jag detta, att inte dricka mer. Det är ett så litet avkall, som betyder så mycket för andra."
Har frågat en hel del präster och prästkandidater om samma sak, Ingen tog utmaningen. Ingen hit tills.
Bara min fru.
När jag ville bli nykter, var mina enda förebilder som jag "kunde ta rygg på" var Kicki Danielsson och Per Holknekt (känd från Big Brother på tv och sedan var han gift med Victoria Tolstoy bl.a.). Jag hade inga andra förebilder. Inga som kunde dricka socialt, dvs. inte drack för mycket vid vissa tillfällen, var nyktra för andras och sin egens skull.
Nu känner jag bara till två kristna på rak arm, LarsOlov Eriksson, kristen lärare och präst på Johannelund och pastor Ulf Ekman, som har avstått från att dricka för andras skull, de svaga.
Tänk om fler vågade anta min utmaning, att helt avstå från alkohol för de svagas skull. Kanske någon kristen vågar anta utmaningen, för bl.a. barnens skull - och sig själva.
Vågar du leva i direktsändning?
Är en missbrukare en människa i allas ögon?
En dels botten blir fullständigt bottenlös, andra lyckas hålla en fasad utåt någorlunda intakt. men det inre kan vara i totalt uppror.
Bara några procent av alkoholisterna sitter på "parkbänken", de flesta tycks fungera utåt sett.
Narkomani tar en fortare till helvetet.
Är det inte dags att ventilera våra åsikter och fördomar. En alkis eller narkoman är också en människa. Tycker du det också? Behandlar du dem så. Vad tycker du egentligen? Numera är det inte så farligt att vara alkis i andras ögon, men knarkare har det svårare.
Den utmärkte poeten Peter Birro skriver idag förträfligt om en människa som blev knarkare och dennes död. Läs den!!!!......
Mikael Bedrup möter Ulf Ekman på scen på Livets Ord 8 oktober, kl. 19.
Spännande och en faktisk livsviktig diskussion...
Vågar du leva i direktsändning?
Utan att dopa dig, genom att exempelvis fly med för mycket arbete, träning, socker eller/och alkohol. Sistnämnda kommer att i huvudsak beröras under detta möte, då även de kristna idealen om att avstå från alkohol för att hjälpa sin med- eller motmänniska krackelerar. Varför?
Kan det hjälpa om du avstår? Har vi tillräckligt med nyktra förebilder eller skall man strunta i andra och sköta sig själv enbart, eftersom man själv kanske kan dricka lagomt.
KOM DIT!!!! Öppet för alla och har du inte varit på Livets Ord tidigare så är du i alla fall välkommen. Ser fram mot detta möte, där jag som en framtida representant (är det redan nu såsom prästkandiat) för Svenska Kyrkan får möta olika delar ur kristenheten.
Även om man har olika uppfattningar i olika frågor, vilket man även har inom de olika samfunden, är mötet viktigt och hjärtat är ju hos oss alla i Jesus Kristus, som jag ser det.
Så här skriver Livets Ord om kvällen på sin hemsida:
"Därför avstår jag från alkohol"
Onsdagen den 8 oktober har pastor Ulf Ekman bjudit in debattören Mikael Bedrup och frilansjournalisten Felicia Svaeren för att diskutera alkohol inom kyrkan.
På senare år har det skett en radikal positionsförskjutning när det gäller synen på alkohol i framför allt frikyrkliga kretsar. Där det bara för ett tiotal år sedan var självklart med helnykterhet inom många frikyrkor har detta idag luckrats upp och i många sammanhang betraktas man istället som extrem om man säger nej till alkohol.
- Det är en mycket sorglig utveckling. Jag tror att det är mycket viktigt att vi som pastorer och ledare visar ledarskap i en sån här fråga där det råder mycket förvirring. Det finns inte bara bibliska och teologiska skäl att avstå från alkohol, utan även, och kanske till och med framför allt, folkhälsoskäl, barmhärtighets- och solidaritetsskäl. Detta vill vi lyfta fram, säger pastor Ulf Ekman.
Förutom Ulf Ekman deltar även debattören Mikael Bedrup och frilansjournalisten Felicia Svaeren.
- Vi har bjudit in två mycket kunniga och engagerade personer. Mikael Bedrup har personlig erfarenhet av baksidorna med alkohol. Han växte upp med en alkoholiserad far, och fastnade även själv i alkoholism. Idag är han nykter och läser till präst vid Johannelund i Uppsala. Felicia Svaeren är en mycket påläst och engagerad journalist, som skrivit om de här frågorna. Det kommer att bli en mycket viktig och givande kväll, säger Ulf Ekman.
Samtalet hålls på Livets Ord i Uppsala, onsdag den 8 oktober kl. 19.00.
För med information, kontakta: Magnus Dahlberg, Pressansvarig Livets Ord, 0709-439488
Föreläste kort på Fryshuset idag...
Var där för fem år sedan som åskådare.
Nu talade jag för många hundra besökare, en av tio, om alkoholens fula ansikte. (Mina olika tema jag föreläser om, se: www.bedrup.com)
Fick ett givande samtal med folhälsoministern Maria Larsson efteråt. Även hon hade missbruk i sin närhet, sade hon offentligt. Verkar som hon också brinner för att göra skillnad för de glömda barnen. Ögonen var varma, en bra temperaturmätare,
Tänk vad mitt liv förändrats. Alldeles märkligt. Och så säger man att Gud inte finns, möjligtvis svår att se, men verkningarna är alldeles uppenbara i mitt liv,
Och den lilla bensinsnåla bilen, numera kallad Paddan, förde mig komfortabelt till Stockholm och hem. Min GPS är Jesus, "jag är vägen, sanningen och livet", säger han ju till oss.
Undrar vad han hade sagt själv idag på Fryshuset? Förmodligen, låt barnen komma till mig, hindra dem inte. Visst, alla behöver möta kärklen personifierad och bli sedda. Inte slådda och försummade, såsom 385 000 barn blir idag. I ditt och mitt lilla land.
Vad gör du för skillnad?