SVD idag om nattvarden och druvjuice....

Det börjar röra på sig, lite, lite grann...

Men... fortfarande säger en del präster alkoholfritt, då det faktiskt inte är det oftast, utan druvjuice är det enda totalt säkra, således absolut alkoholfritt. Men de har inte förstått och trots att många biskopar fått min uppsats, likaså präster, men det kan vara så att man inte har lust att ta tag i denna fråga. Verkar det som, eller....


Så här skriver SVD idag.

"En gnutta alkohol i nattvards-vinet räckte för att nyktre alkoholisten Bo Holmström skulle få ett återfall. Nu tar han bara nattvarden om kalken innehåller druvjuice. Men många församlingar erbjuder bara vin."
Läs mer här....

Biskopen nedan som förmodligen inte lider av skam, och kanske inte bär på sjukdomen alkoholism (dvs. beroendepersonlighet) kan ju ha svårt att förstå den sjuke, eftersom det bara är den sjuke som vet hur den sjuke mår. Framförallt gäller detta utanförskapet och det egna inre utpekandet, att man inte duger.

Han uttalar sig enl. följande i en annan artikel i SVD idag.

" - Varje kyrko­herde bestämmer själv över innehållet i nattvardskalken av tradition och av respekt för lokala förhållanden. På en del ställen har en fromhets­rörelse ­utvecklats där man inte kan tänka sig annat än ­alkoholhaltigt vin vid nattvardsmässan. Kyrkan ska inte ­ utmana i onödan. Vi har alla olika erfarenheter och olika bagage med oss.


Varför går man inte över till ett alkoholfritt alternativ helt och hållet, med tanke på barn, ungdomar och de med alkoholproblem?

- Det är en tradition i hela kyrkan att ha vin. Många ­menar att nattvarden, liksom ­vinet, står för fest och glädje. Jag själv tycker att det är ­meningsfullt att fira nattvarden med både vin och ett ­alkoholfritt alternativ. Det ­visar på mångfald och acceptans. Svenska kyrkan är en enhet, men vi rymmer stor åsiktsfrihet. Vi är alla olika och gör olika saker, trots att vi hör ihop. Det som binder oss samman är vår tro på Jesus Kristus.

Kan inte en separat alkoholfri kalk peka ut dem med alkoholproblem?

- I Linköping har vi mycket barnfamiljer och flera nykterister som regelbundet deltar i högmässan i kyrkan. Det brukar vara fyra-fem stationer under nattvarden och en är alltid alkoholfri. Själv har jag barnbarn. Ibland får jag gå till nattvarden med någon av dem. När vi går tillsammans till det alkoholfria alternativet har jag aldrig haft en tanke på att jag skulle bli utpekad."



Vad tycker du?


En präst vägrade mig nattvard idag...

Söndag.

Det är något speciellt över denna dag, oavsett om man har lång ledighet. Det vilar ett lugn över dag, en kravlöshet.


Så tog vi oss till
Lena kyrka utanför Uppsala idag för gudstjänst och högmässa, som det stod i tidningen.

Träffade på vänner vilket alltid är roligt. Denna underbara lilla kyrka som Gustav III ansåg var en av landets vackraste, lyste på sitt alldeles bästa humör.

Psalmerna var för mig lite tunga idag, men prästen Åke Eldberg brukar predika bra.

Predikan skedde från predikstolen, högt ovanför oss alla få besökare. Kändes åtminstone för mig och mitt sällskap som ett markerat avstånd och det är svårt då att få ögonkontakt med den som talar, fast det kanske var meningen, vad vet jag, och så får man ont i nacken att se upp hela tiden.

Men...

Man har efter många turer bestämt att man ALLTID skall ha två kalkar, en med alkohol och en med druvjuice i Lena kyrka. Detta har kyrkoherden bestämt, som också är ytterst ansvarig och detta beslut skall gälla alla präster, även gästpräster.

Men..

Högt ovanför våra huvuden (återigen tas beslut ovan ens huvud)  sade prästen att han minsann inte tänkte dela ut alkoholfritt vin, trots beslutet, då det stred mot hans samvete. Och han fortsatte och sade att han inte brukar vara där pga. detta, men nu var tvungen till att handha predikan och sålunda fick de av oss som åkt dit ingen nattvard i form av druvjuice.

Tänk jag kunde åkt in till Stockholm istället idag, för i Uppsala finns det nog ingenstans jag kan åka för nattvarden. Märkligt tycker i alla fall jag.

Vad hade hänt om jag tog av nattvarden idag? Och då hade startat upp ett återfall av min alkoholism? Vems samvete hade det drabbat. Prästens? Man kan ha olika teologiska synsätt, men min syn är att Gud vill gemenskap,

Jag steg ut från kyrkan när nattvarden skulle delas ut och gick ut i det fria.

Där lyste solen på mig
. "Jesus hade nog också gått sin väg", sade mitt sällskap när hon återigen såg min ledsna uppsyn. Återigen visade sig mitt utanförskap. Jag var inte värdig att inkluderas i en teologi, där traditionen verkade gå före människan enligt dagens präst.

Och klaga har man inget på tror jag, har gjort det tidigare utan feed-back, men den här prästen får tydligen göra som han vill. Det är ju inte så man har lust att gå dit igen. Och för några veckor sedan hoppade en kyrkvärd av bl.a. pga. samme präst. Han är lite speciell sade en kollega till denne präst. Sannerligen är vi inte det alla, men som präst bör man nog försöka se människan, men han är bra på att predika. I alla fall högt ovanför våra huvuden...

Vore kul att få dela nattvarden någon gång, det är uppbyggligt sade Luther. Och det behöver jag, uppbygglighet i min tro, ny kraft från Gud och gemenskap med kristna vänner, frågan är hur länge man orkar vänta...




Vad skriver då Svenska Kyrkan självt om nattvardsutdelandet bl.a.

I min uppsats om Svenska Kyrkan borde erbjuda druvjuice i nattvarden var slutsatsen bl.a följande (vill ni ha den i sin helhet så maila mig):

SLUTSATS:

Min uppsats undersökningen har visat på frågans komplexitet genom kyrkans historia världsvitt och även för den Svenska Kyrkan i vårt land. Det verkar inte finnas något stort forskningsmaterial gällande frågeställningen, vilket både öppnar upp för vidare forskning och har dels inneburit en svårighet gällande undersökningen då det funnits begränsat material att tillgå.


Frågeställningen i ljuset av att alkoholberoendet är så stort samt att AA:s samlade kompetens säger att en alkoholist försvar från att ta sig ett återfall måste komma från "en högre makt", innebär en möjlighet för Svenska Kyrkan att missionera sitt budskap samt att visa på sin diakonala omsorg och detta till en ansenligt stor målgrupp i samhället.

                     

De frågor jag ställde har jag fått svar på och man kan då peka på dessa som omfattar den Svenska Kyrkan.

                     
Min utredning pekar på: Nattvardens syfte är att erbjuda varje människa evigt liv genom Jesus offer, det är därför vi fått nattvarden som en påminnelse om detta. Den är en gemenskapsmåltid där Gud berör människor och i nattvardsfirandet visas kyrkans kallelse till gemenskap med alla människor och Gud.


Enl. SKB skall man inte utdela nattvarden under endast en form, dessutom så fördöms de som låter bli bägge gestalterna (brödet och vinet) vid nattvardens utdelande. Konkordieformeln hävdar att i nattvarden skall det utdelas under bröd och vin samt erhållas med munnen av alla.


Luther hänvisar till evangelisterna som alla i instiftelseorden om kalken påtalar: "Dricken härav alla". Ingenstans påtalas om att man inte skall dricka, och att det räcker enbart med brödet. Alla som är med i nattvarden förväntas att ta del av bägge gestalterna. Luther påpekar här att det är föreningen mellan ätandet och drickandet tillsammans med instiftelseorden som är det väsentliga i detta sakrament. Man måste hålla Kristi befallning som omfattar hela sakramentshandlingen, där det också ingår att man tar både bröd och vin. Därför påtalar Konkordieformeln att om man inte håller Kristi instiftelse, som han förordnat den, förekommer inget sakrament.

Man skall inte undanhålla sakramentets erhållande under den ena gestalten och fara grymt fram mot rättskaffens människor, sägs det
. Kyrkan skall inte försvara förbudet att meddela lekmännen kalken, då kyrkan inte kan ta sig friheten att av Kristi instiftelser göra ting, med vilket man kan handla egenmäktigt.


Vinträdet är inte ett träd i egentlig mening, det som den bär är druvklasar, inte vin. Gamla testamentets alla texter tar avstånd från jajin, jäst vin och manar till att bara dricka tirosch, ojäst vin, vilket indikerar en ojäst juice . I LXX är det hebreiska ordet översatt som oinos, såsom för jajin, uppenbarligen inte en omdömesgill myndig distinktion, alltså feltolkad. I Mishna kom det hebreiska ordet att översättas med juice, must, vin. Sålunda kan man se att beteckningen vin har en bred definition, och inte behöver innebära att det är alkohol i vinet som många idag anser, utan det man eftersträvar är det ojästa vinet, en ojäst juice.


Ingenstans har jag funnit någon definition av vin, ex. ang. dess alkoholhalt, inte heller om man kan använda någon annan dryck i nattvarden i SKB. Vidare anförs det att man bör förkasta tillbedjan av brödets och vinets yttre synliga element i det heliga sakramentet. Kyrkomötets utredning stödjer påståendet om vinet, tirosch, som traditionellt har översatts med "must", men även de säger att det har genomgått betydelseförskjutningar under århundradenas lopp. I NT-tid tycks tirosch och dess grekiska motsvarighet, gleukos, istället ha fått betydelsen "färskt vin", säger de. Sålunda är det som skall gälla är ett vin som är ett ojäst vin, en druvjuice, vilket min undersökning kommer fram till.


Innan man förändrar val av vinet (alkoholhaltigt eller inte, dvs. druvjuice) i nattvarden bör man ha omsorgsfulla samtal där både anställda, förtroendevalda, frivilliga medarbetare och övriga församlingsbor deltar, och det är i sista hand kyrkoherden som fattar beslutet. När beslutet är fattat är det viktigt att det genomförs konsekvent, de olika prästerna i samma församling får t.ex. inte följa olika praxis och även gästande präster och grupper måste anpassa sig till vad som gäller i församlingen.


En alkoholist kan inte med någon säkerhet förutsäga längd eller mängd för sitt drickande och klarar inte heller att helt avstå från drogintaget, så även en liten mängd alkohol innebär en stor risk för återfall och start av missbruk säger läkare, den samlade erfarenheten och även kyrkans utredning, som delar denna insikt. Att inte ge barn och ungdomar alkoholhaltigt vin, då det kan öppna upp för senare missbruk är viktigt anser kyrkomötet. Av ovan resonemang kan man dra slutsatsen att det är viktigt att erbjuda druvjuice i nattvarden.

                     

Svenska Kyrkan anser att man kan rekommendera följande alternativ till nattvardsvin:

•1)   Alkoholhaltigt vin, med möjligheten till vin med låg alkoholhalt.

•2)   Vin blandat med vatten.

•3)   Nattvardsvin, ej alkoholhaltig dryck, "dryck som kommer från vinträd", sålunda druvjuice.


Kyrkomötets utredning klargör vidare att sammanställningen "bröd och vin" saknas i NT och att det inte heller framgår klart vilken dryck Jesus använde, eftersom det inte framgår klart i NT att Herrens måltid firades med vin.


Svenska Kyrkan anser vidare att man i Herrens måltid bör markera sitt medvetande om alkoholproblematiken i dagens samhälle, eftersom denna har stor symbolisk betydelse och kan vara en kraft som motverkar nöden. Det finns inget hinder mot att övergå till annan dryck än vin, vilket framgått ur Jesus instiftelse, då Jesu löften inte är knutna till brödet och bägaren, inte till någon särskild sorts bröd eller någon särskild sorts dryck, säger kyrkans utredning klart.


Sålunda kan jag besvara min huvudfråga. Borde Svenska Kyrkan erbjuda druvjuice i nattvarden inom Svenska Kyrkan, med ett klart ja.


Det hymlas så jä...a mycket om alkoholism..... och om medberoende...

Dagens Expressen, där Mia Skäringer, känd fr. TV - Mia & Klara, talar ut om sorgen efter sin alkoholiserade pappa:

image399

Det hymlas så jävla mycket om alkoholism.
Alla skyddar alla och det är jag så trött på. Men det är inte lätt.

Det är ju väldigt laddat att vara barn till någon som har alkoholproblem eftersom det är så mycket skuldkänslor och grejer inblandade.

Jag har själv varit medberoende och bearbetar sorgen just nu, hela tiden. Det måste få ta tid.
Läs hela artikeln här...


Det publiceras en hel del böcker och artiklar om alkoholism nu. Vi måsta våga tala ut, visa brustenheten.

Paulus säger i den Heliga Skrift att: I svagheten finns styrkan.

Nåden, kärleken borde finnas där. Men det förutsätter att vi vågar öppna oss för varandra.

Må Gud leda mig idag och öppna upp.


Nattvard - druvjuice eller vin.....

Har påbörjat med min uppsats "Om druvjuice i Svenska Kyrkan - ett hot eller en möjlighet idag och i framtiden".

image248Som nykter alkis känns det fruktansvärt utestängande att symboliskt inte kunna delta fullt ut, med att inte kunna inta både bröd och vin i nattvarden. Fruktansvärt. Mitt utanförskap gör sig här påmint. I kyrkan....

Att lägga handen på axeln, som ett tecken på att man inte kan eller vill ta kalken ger ett tecken, dels till mig själv, dels till de andra, är att jag inte är som alla andra.

Många med beroendeproblematik kommer från dysfunktionella hem, med ibland t.o.m. nedärvd familjedysfunktionalitet, som många gånger gjorts allt för att döljas och som medfört skam och utanförskap, där man nu i nattvarden inte ens kunna få delta fullt ut i den handling som bör vara gemensamhetsskapande och bör ha en själavårdande funktion och kanske är den centralaste liturgiska handlingen i kyrkan (det centrala är ju givetvis Jesus och vad han gjort för dig och mig på korset, dvs. tagit på sig våra synder, som i nattvarden blir ett synligt symboliskt tecken).

Var idag i en kyrka nära mitt hem , och det var bara jag och en i rullstol som inte gick fram till nattvarden. Vägrar på min fritid att möjliggöra utestängning av mig och mina 1 miljon alkispolare. Så jag satt. Man lade märke till det.

Och det gjorde ont. Väldigt ont. Ville gå därifrån, men jag tror att vi med ett inifrån perspektiv gällande denna sjukdom måste våga ta upp denna för många av oss så viktiga fråga. Vart skall vi annars gå med vår brustenhet? Hur skall andra annars förstå som inte lider och förstår vår sjukdom. Våra anhöriga vill nog att vi skall omvända oss, de lider också och har så gjort inder vår missbruksperiod.

Vi är 1 miljon alkoholister i Sverige idag och man räknar ca. 4-5 personer runt varje alkis som blir medberoende och indragen i denna dödliga sjukdom, som man aldrig kan blir frisk ifrån, bara tillfriskna ifrån. Återfallet är bara en munklunk bort. Lite, lite dryck från det som blir kaos för alla, kanske t.o.m. döden.



Gällande nattvarden skriver Thomas Ekstrand & Mattias Martinsson, bägge kunniga teologer i sin bok "Tro och tvivel - Systematiska reflektioner över kristen tro" s. 228-229 om nattvarden:

"att en metafysisk tolkning av läran om realpresens inte är hållbar. Transsubstanstionsläran är förbunden med en antikverad mytologisk världsuppfattning som inte längre är trovärdig och det finns i dag kanppast något sammanhang förutom i nattvardsteologin som de aristoteliska begreppen substans och accidens används. Men även lutherdomens tal om den kroppsliga närvaron i brödet och vinet framstår för oss som svårt att förstå"

Längre ner skriver de: "Nattvarden firas till minne av Jesus. Det är just detta som gör att Jesus blir närvarande i nattvardsmåltiden" och vidare några rader senare: "Nattvarden kanske bäst kan beskrivas som en rituell sammanfattning av Jesu liv och förkunnelse."

Vad de alltså säger, tycker jag mig läsa ut, är att det är ok med druvjuice i nattvarden, då det primära inte är vinet med alkohol om man drar en slutsats ur deras argumentation.


Man kanske får delta fullt ut i en kyrka nära mig. Vart det lider.

N
u lider jag.

Och många, många, många fler, även där jag bor.....