Påskaftons innebörd..
Vi firar att Kärleken går genom döden. Detta gäller för just Dig och mig.
Bibelsajten beskriver denna dag (läs mer om påsken här...):
Påskafton
Jesus hade nu lagts i graven som bestod av en öppning in i en bergvägg.. Gravöppningen hade stängts med hjälp av en stor sten och romerska soldater stod på vakt utanför graven så att ingen skulle komma och stjäla kroppen.
När påskaftonen går mot sitt slut brukar man i kyrkorna fira påsknattsmässa.
Ursprunget till den gudstjänsten är berättelsen om att soldaterna som stod på vakt utanför graven hade somnat, stenen framför öppningen rullats undan och Jesus kropp var inte längre kvar inne i graven.
Därför går påsknattens gudstjänst från sorg till glädje. Ofta tänds många ljus under gudstjänsten och man brukar ropa "Kristus är uppstånden" och svara "Ja, han är sannerligen uppstånden", vilket betyder att Jesus har fått liv igen efter att ha varit död.
Inte prövas över sin förmåga...
Rubrikens ord är hämtade från Bibeln där Gud beskriver våra prövningar.
Hoppades det skulle vara lugnt under påsk. Icke.
Är tvungen att skriva från morgon till kväll hela helgen också, vilket jag gjort nu 7 dagar i veckan under två månader.
Vad hände då idag, denna långfredag som egentligen borde innebära vila och eftertänksamhet..
Efter att suttit hela dagen vid datan skulle jag sätta på tv´n.
Fungerade denna stora tv som inköptes för bara 6 år sedan.
Icke.
Följande saker har nu gått sönder den senaste tiden, och vi är rädda om våra prylar.
1) Ena bilen, topplockspackningen, kostar minst 10.000:- att laga.
2) Min datas moderkort brann upp. Ny data tvingade att köpas in för dyra pengar.
3) Nu har tv´n rasat.
Familjen har dessutom råkat ut för en massa andra motgångar, som jag inte går in här på.
Hoppas att huset håller i helgen.
Det finns de som inte har de saker som har gått sönder, så man skall vara glad att man kunnat skaffat dessa, alla har inte kunnat detta.
Som student däremot är det svårt att fixa igen ovan pga. negativ inkomst.
Har ju livet, med det följer hoppet.
GLAD PÅSK FÖRRESTEN.
(Undrar vad som händer imorgon. Men man får ta en dag i taget...)
Be och du skall få... när Gud griper in, som jag ser det...
Har mött ovan mening många gånger under hela mitt liv.
Jo, jo, har jag tidigare nog tänkt. Det vore bra om det stämde, men vem vet. Kändes lite naivt.
Ni läste igår om mina problem med min uppsats och att jag då bad Gud om hjälp. När man börjar förlita sig på sig själv går det inte alltid bra har jag lärt mig.
En av mina fd. studiekamrater upplevde precis samma sak med sitt examensarbete, att hon glömde bort att det är Gud som hjälper oss, när sedan fokuset vändes mot den Levande Gudens hjälp, hände något.
Talade med min handledare igår som hade lagt ner mycket jobb genom att läsa igenom mina 69 sidors uppsats. Fick raka råd och det som behövs förändras är i huvudsak ordningen. Texter behövs flyttas. En timmes telefonkontakt hjälpte mig oerhört. Tala om bönesvar!!! MYCKET MÄRKLIGT.
Ibland förstår jag inte hur det går till, men det räcker väl att jag förstår att jag dels inte begriper då jag är en begränsad varelse, dels att jag förstår att Gud hjälper just mig och är sålunda inte bara en allmän suddig positiv kraft utan att Gud verkligen griper in när jag ber om hjälp. Alldeles uppenbart.
Nu ber jag om att bli frisk från min förkylning inför tisdagens operation.
Man kan be och förvänta sig att Gud hjälper en, har annars fått frågan om man kan det, eller om det är självförmätet. Icke!
Gud vill just Dig väl. Han älskade oss så mycket att han kom hit, tog på sig våra synder och led för oss, alldeles fruktansvärt, så att vi skulle förstå att han vill oss det allra bästa om vi litar och tror på honom.
Långfredag. Har idag fått frågan vad som händer denna dag. Alla kan numera inte sin kristendoms historia, därav är det bra att man frågar.
Långfredagen
Detta var dagen då Jesus torterades och dödades.
På avrättningsplatsen Golgata korsfästes han tillsammans med två rövare.
Eftersom det som hände med Jesus under denna dag präglas av sorg och lidande är långfredagen en mycket stilla dag i kyrkan.
Inga blommor på altaret, ingen orgelmusik, svart färg på altarduken.
Det har genom tiderna ofta varit en dag i stillhet då man inte arbetat. Läs mer om påskens dagar här...
Påskspel, motgång och smärta...
Passionsberättelsen för barn.
Det var roligt att spela upp påskens drama ur Bibeln för klass 3-5. Mina kamrater var duktiga.
Tänk alldeles nyss var man så där liten.
Tiden och Livet går så snabbt.
Många blev sjuka däremot, feber och förkylningar, även jag igen. Har nu hostat i 2,5 månader. Och har feber igen. På tisdag är det meningen att jag skall opereras, blev ju inställt senast pga min förkylning. Ser inte bra ut nu heller... Har ju väntat i 3 år på operation. Och min axel värker alldeles förfärligt nu, kan knappt skriva en rad mer.
Har ju under snart 2 månader skrivit på mitt examensarbete som jag visade upp för handledaren igår. Anade att jag skull behöva ta bort en del, men en hel del sågades.
Vissa saker hade sagts innan, men som nu inte gällde. Man hamnar i ett Moment 22 förhållande. Hade frågat om vissa författare/teologer som jag ville studera, men nu när jag började närma mig slutet var de plötsligt inte ok.
Tappade orken efter detta, har ju kämpat så hårt för att lyckas med mina studier, som faktiskt gått väldigt bra, men några gånger har jag fastnat på kraftigt motstånd.
Det trista är att jag nu förmodligen inte kan och hinner göra om detta arbete pga operationen, så det ser inte så förhoppningsfullt ut. Fördelen på Johannelunds teologiska högskola är att man kan tala med lärarna och de delar frikostigt av sin tid, medan på Universitetet så får man en så liten tid tilldelad, så att man känner sig som när man går till läkaren, man förstår ingenting eftersom läkaren knappt hinner se en.
Ibland går det upp och ibland så går det ner. Skulle behöva mötas av något positivt nu...
Påskens budskap är ju ett sådant tillfälle, att följa Jesus mot korset, där han offrar sig för dig och mig och han uppstår så att vi blir förlåtna. Att han sedan uppstår visar ju på hoppet för oss. Gud bryr sig om dig och mig så mycket att han offrade sin egen syndfria Son.
Får nog be mer om hjälp, han har ju lovat att hjälpa oss.
Var nu rädda om er och strunta i alkoholen. Livet är bättre i direktsändning.
Glad påsk.
Alldeles fantastiska ungdomar som spelar Shakespeare...
Premiär igår...
En alldeles magnifik kväll igår i Hågaby, Uppsala.
Waldorfskolans klass 8 framförde igår och idag, kl. 1900 samt lördag kl. 1400 i Hågasalen i Håga Bycentrum, strax utanför Uppsala Centrum, William Shakespeares - En Midnattssommarsdröm.
Jo, jo tänker man när man är på väg dit. Det blir trevligt, framförallt när ens dotter är med (det är hon som sover på bilden).
Men....
Plötsligt finner jag mig skrattande och alldeles inne i pjäsen, såsom hela publiken nog upplevde det.
Ungdomarna kan alla avsnitt utantill. DE ÄR ENORMT DUKTIGA!
Scenografin var strålande och genomtänkt, framförandet alldeles superbt, tre scener - genialiskt, kostymerna bedårande. Och de har gjort allt själva.
Vilken fantastisk skola, vilka fantastiska ungdomar, vilket team. Under många veckor har de tränat, byggt och gjort kläder. Ett enda ämne som omfattar så mycket.
Här i denna skola sprudlar kreativiteten. Här har många skolor enormt mycket att lära, liksom för oss som är äldre och genomgår teologiutbildningar.
Visst finns det här problem, men man har en vision, att genom skapandet lära. Genom händerna och kroppen till hjärnan, inte tvärtom.
REKOMMENDATION: Gå dit ikväll eller morgon, det är för allmänheten.
Är du perfekt...
Fick en kommentar, som jag valde att inte publicera, även om dess avsikt var god. Vill inte hänga ut varken den som skrev eller den det berörde.
Vill dock poängtera från egen erfarenhet.
Har mött många människor med olika bakgrund och erfarenheter, det jag kan se är att alla har både bra och mindre bra egenskaper och bakgrunder. Livet formar oss. Är man uppväxt ex. i en dysfunktionell familj har man ofta mindre bra verktyg i början av sitt liv.
Tröstar mig ofta med det Paulus skriver: i svagheten finns styrkan.
Tänker på lärjungarna, de som förmedlade vidare Budskapet. De var inga direkt perfekta hyperlärda gossar, de bar säkerligen på en massa inre hål, de förrådde ju t.o.m. Jesus.
Detta säger oss idag att ingen är perfekt, och den ende som kan hela vår brustenhet är Jesus Kristus och är som jag ser det den ende som kan förlåta oss fullt ut för det vi gjort och för det andra gjort oss.
Men detta fråntar oss inte ansvaret att växa. Tänker på Jesus ord: Vill du bli frisk?
Detta skickar en signal till oss alla att växa och imitera Jesu sätt.
Kasta första stenen den som är oskyldig?
Ingen är perfekt. Men tack och lov finns de de som bryr sig om andra såsom denne som kommenterade ett av mina inlägg. Men ibland kan det vara bättre att gå direkt till aktuell person, istället för att tala om denne. Även om det kan vara svårt.
Inte heller jag är särskilt perfekt. Därför finns det en mening för mina vidare strävanden.
Himmelriket är nära... men ändock inte här totalt...
Tack för att Ni kommenterar, detta är viktigt eftersom jag då ser att mina inlägg berör. Skriver ju både för min egen och andras skull. Såsom med mitt liv, både för mitt och andras skull.
Snart är det vår fullt ut.
Undrar vad som skrevs om mig...
Hittade följande nedan på nätet.
Undrar vad som skrevs i hela artikeln?
Trons värld skrev nedan:
Agardh och Bedrup i panelsamtal om tro.
Två kändisar medverkade också på vinterkonferensen. Kändisar åtminstone för folk som såg på tv i slutet av förra århundradet. -För de som är 40 plus, sa Ingela Agardh.
Läs här...
Snabb anpassning...
Nyss, känns det som, så investerade jag i en sådan, sedan blev det en som man kunde ringa och lyssna av från annan ort och telefon. Det var stort då på 1970-talets början.
Långa diskussioner hade jag med ett otal kända artister på den tiden, i mitten av 1970-talet, av vikten att de skulle investera i sådana så man kunde få snabbare beslut när de var lediga och bokningsbara. Många fnyste...
Idag finns knappt sådan kvar i några hem, nu ersatta av var mans telefon i fickan, dvs. mobiltelefoner. Alltid nåbara, till ett högt pris för de som inte kan stänga av, kanske pga att alltid vilja vara i händelsernas centrum (ledsen kompis, det kommer en tid då du är utanför tiden).
T.o.m. Carola är just nu på väg ut från centrum. Kan bero på dålig låt, för lite ödmjukhet eller kanske den vanliga jante- och jäntelagen. Ingen är oersättlig, men alla är värdefulla i Guds ögon.
Hon ger gratiskonserter i både kyrka och i anknytning till festivalens fester. Kan detta tyda på ett behov av att bli bekräftad, accepterad av andra artister, ett desperat behov av att hänga sig kvar i rampljuset, då det är ett bevis på att man finns och duger, eftersom pressen skriver detta. Syns jag, finns jag, eller...
Risken är att när man försöker vinna hela världen, så kan man tappa bort sig själv, så vist som Bibeln säger.
Suzzie Tapper försökte jag hausa när jag drev en massa discon över hela landet under början av 1980-talet, nu för en kort tid tillbaks i rampljuset, och bärandes på den förfärliga Parkinson sjukdomen, som jag sett på nära håll. Kul att hennes fina, men nu djupare röst fick uppskattning, men som dock inte räckte ända fram igår dagens Schlagertävling.
Nordman, en gång svårt ute pga. alkohol och droger, håller låg profil när han inte är på scen. Tycks gå hem i stugorna.
Har börjat närma mig slutet på mitt gigantiska arbete gällande äktenskapsbryterskans budskap i Joh 7:53-8:11. Puh... Har tillbringat hela helgen i ett bibliotek. Lugnt och skönt, ensam märkligt nog.
Orkar dagens teologisstuderande inte hålla tempo? Har dem det för bekvämt, har jag ofta undrat, detta då de flesta numera tar studieuppehåll?
Å andra sidan kommer många nyss nästan direkt från skolan, så verkligehten utanför lärandets måste nog mötas inför framtiden. Risken är annars att man blir såsom en politikers, fjärmad från mångas dagliga verkligheter. Å andra sidan har jag dessvärre träffat på en del från kyrkan som t.o.m. erkänner att de inte umgås utanför sina kristna kretsar, detta kan vara tryggt, men vart tog missionsbefallningen vägen för dessa, kan man undra.
Helgens ståpäls stod Sofia Källgren och Herr Swahn för i Så skall det låta.
En sång rakt upp och ner, utan krusiduller. Hon har guld i strupen. Är dessutom trevlig att träffa, har kört henne till Arlanda efter ett gig där jag engagerade henne då jag hyrde Berwaldhallen för en kunds räkning och producerade ett event för 700 personer.
Så har jag gjort i flera årtionden och gör faktiskt fortfarande. Men de teologiska studierna har tagit både tid och kraft de senaste åren och många vet nog inte vad jag pysslat med inom kyrkans väggar.
Så kan det vara.
Men ibland har jag varit trendledande. Som att vara först med telefonsvararmaskin.
Nu stänger jag av min mobiltelefon för dagen. Dess svarare tar hand om meddelandena. Jag tar då hand om mig.
Gör som Jesus, går till en ödeplats för att be.
Ulf Ekman, Christer Sturmark, Lp-musik, vår och fotnötter.
Så är dagens reflektion.
Började med att se SVT´s tv debatt imorse som ägde rum på Livets Ord i onsdags mellan Ulf Ekman och Humanisternas Christer Sturmark. Temat var om Guds existens, sålunda Gud eller ateism.
Redan för ca. 3 år sedan gav jag förslag på en debatt i Uppsala till Svenska Kyrkan mellan Sturmark och någon företrädare för Svenska Kyrkan, men möttes av väldig skepsis...
Då tycktes det var bättre att sticka huvudet i sanden och istället låta Humanisternas åsikter få landfäste. Nu får Livets Ord istället cred. Detta t.o.m. i TV. Skäms man för evangeliet?....
Eller var det så att det inte finns någon tillräckligt vass retoriker i Svenska Kyrkan som kunde, ville eller vågade möta debatten?
Ekman är skicklig och en underhållande retoriker, (även om jag inte delar alla hans åsikter), vilket visade sig idag. Sturmark snurrar omkring i perifirin och kom inte in i matchen, även om han inte är oäven.
Det blev goda skratt och debatten fördes på en respektfull nivå. Så skall det vara.
Har möblerat om på kontoret och plötsligt hamnade skrivbordet bredvid min gamla dj-skivspelare och i samma rum som alla mina LP´s från det jag jobbade som dj under 16 år eller nu hur länge det var...
Vilken härlig musik som snurrat här idag. Inte disco, utan gamla västkustrockare (USA) med härliga gitarrsolon har spridit glädje medan jag läst om äktenskapsbryterskan och dess historia (Joh 7:53-8:11).
En fotnot, flera fotnötter. Ja, det blir många sådana när man skriver examensarbete.
Visste Ni att det heter en spann och flera spänner.
Varje dag kan man lära sig något nytt om man håller ögonen öppna. Oavsett om man är humanist eller kristen. Men för det krävs s.k. open mind.
Hoppas man har det?!
Jakten på nazister...
Hur kan ondska vara så utstuderad. Det övergår allt förstånd och alla beskrivbara ord.
Idag kan dess fula tryne visa sig i form av likgiltighet (precis som för de som inte ingrep under nazisterna).
Såg igår den utmärkta franska dokumentären om jakten på nazisterna.
Bilder från judeutrotningen som var de grymmaste jag sett. Och jag har sett mycket.
Hur de sedan efter kriget försökte leva vidare visades, dels lyckades många smita till olika delar av världen, dels fanns det en hel del som var kvar i Tyskland och som själva ansåg att de bara följt order, således var de inte skyldiga.
Men tack vare bl.a.Simon Rosenthal, (och hans center) överlevande jude som ägnade sitt liv att hitta nazister och att få dem dömda, så kunde överlevande gå vidare. Sanningen måste upp till ytan.
Numera kan dessa brott inte preskiberas, tack och lov. Ingen skall kunna gå säker.
Efterkrigstyskland orkade inte ta itu med sin skuld. Man ville glömma. Men tack vara orädda människor som aldrig gav sig kom sanningen upp till ytan, vilket tv-programmet visade.
Fler orädda behövs idag.
Åtminstone jag tycker att de är alldeles för få, fler borde synas, så de kan ge inspiration för andra.
När prästen välsignade de avrättade under efterkrigstiden gav det en otäck bi-smak.
Alla gör vi fel, Jesus har dött för våra synder skull. Men vi måste bikta oss, så att våra synder blir förlåtna. Inte glömma, såsom nazisterna och deras medberoende omgivning försökte.
Har du biktat dig? Eller tycker du att du är felfri? Gör en lista på det du har gjort fel. Gå sedan till en präst är mitt tips.
Bara genom att erkänna, kan man förändra och få en inre frihet.
Hat och rädsla kväver. Att förlåta även när andra gjort fel mot dig är viktigt för dig. Men det är inte samma sak som att glömma.
Vissa saker får vi aldrig glömma...
Varifrån kommer kraften...
Mår dessvärre inget vidare ännu.
Mina axlar värker dygnet runt och inte blir de mindre ansträngda av att jag sitter och skriver åtta timmar per dag. Man tänker inte på hur lite som behövs så att hela systemet rubbas.
Har idag varit och forskat på Karin Boye Biblioteket, dvs. Uppsala Universitets teologiska forkningsbibliotek. Letade och letade, kopierade och kopierade. När jag idag sökte när jag kom hem via deras artikelsök och då inte hade lösenord, så mailade jag biblioteket som har jour service, som t.o.m. ringde upp mig och det under kvällen. Tala om service. Imponerad.
Känner ett ansvar då jag får gå gratis och studera med kompetenta lärare och fina lokaler och nu bibliotikarier som ställer upp, så jag kan få en bra utbildning. Sverige är bra fantastiskt i många stycken!!!
Vi alla borde vara mer stolta, än att i tid och otid skälla på våra makthavare som faktisk försöker göra så gott de kan. Ibland glömmer man hur bra vi har det.
Tack alla Ni som gör vår värld till en god plats att leva på.
Såg Ni Tom Alandhs utmärkta dokumentär igår i SVT om Rågsved och de som växte upp där i slutet på 1960-talet och som hängde på kullen mot tunnelbanan. Inte många levde idag...
Det började med mellanöl och hasch...
Och inget har man lärt sig än idag.
Det stavas: ALKO - HÅL!
16 PERSONER DÖR AV DETTA VARJE DAG I SVERIGE ÅRET RUNT.
(Narkotika är rel. ofarligt om man jfr hur många som dör pga alkohol, men det talar man inte om, eftersom så många nyttjar alkohol, kristna eller inte).
Nya inlägg kommer...
Därav få inlägg, men så fort jag blir bättre, kommer nya betraktelser.
Var rädda om Er.
Denna dag ett liv...
Farbror Melkers replik i Saltkråkan.
...Men det finns så många olika sätt att leva, så många olika typer av sammanhang och miljöer.
Var på föreläsning på f.m. idag där LarsOlov Eriksson, teolog, forskare, präst, lärare m.m., berättade om vad han kom fram till gällande sin forskning när han under 404 timmar och 45 minuter skrev sitt kommentarsverk om Johannesevangeliet.
Via olika argument försöker man driva en tes och på det sättet tror man sig komma med någon form av sanning. I alla fall tills man blir motbevisad.
Egentligen knasigt att många tror att vetenskapen är sann. Möjligtvis för stunden.
På e.m. var jag på ett självhjälpsgruppsmöte.
Där talade var och en om sin sanning, åtminstone hade man en ärlig strävan. Inte en sanning som skulle gälla alla kollektivt, till skillnad mot förmiddags sanningen.
Samma dag, olika angrepp för att möta Sanningen.
Spännande att man kan få vara med i så vitt skilda sammanhang, där man uppfattar sanning så olika, men att den i bägge miljöerna har något med Gud att göra är bägge överens om. Och det är gott.
Hade man varit enbart sin egen lyckas smed så blir det svårt när man halkar.
Vem skall då resa en?
Återigen är jag i Budbäraren...
Nu från vinterkonferensen från Betlehemskyrkan, där jag bl.a. tillsammans med Ingela Agardh medverkade.
Återigen kan jag tycka att journalister borde härröra till vad man säger och inte vad de tror man sagt.
Det står här att jag gillar "mer de moderna uttryckssätten för att kommunicera evangeliet, som via bloggande, än via de gamla kristna uttrycken som att vittna bl.a".
Om både församlingens präst och journalisten var kvar till slutet aktuell kväll, där jag just vittnade och predikade, skulle de säkert haft en annan och korrekt kunskap. Alla sätt utom de dåliga är bra, det ena förtar inte det andra.
Det är därför jag numera alltid vill läsa och godkänna intervjuer med mig innan de publiceras. Varje gång har de varit flera faktafel, då journalister lagt egna tankar till min story. SKÄRPNING!
Alkohol är världens femte farligaste drog...
Bara i Storbrittanien är det ca. 40.000 dödsoffer per år.
Hade den introducerats nu hade den direkt förbjudits och klassats som olaglig.
Är det därför jag ofta verkar slåss mot döva öron och sinnen.
De flesta vill inte erkänna att de lider under denna drog, de vill inte visa upp sin maktlöshet, även om man inte lider direkt under något missbruk vill, vågar inte, förstår de inte att miljoner människor dör av den, men man vill ändå inte hjälpa andra genom att själv avstå. Det gjorde man tidigare i frikyrkan, på sina håll har nu gått från detta gemensamma normsystem till ett mer individualiserat, där var och en står för sitt normssystem.
Man ser hellre till sig själv och sitt eget belöningssystem och skiter i att andra dör som flugor omkring en. Så hårt är det.
Eftersom det funnits bland oss i alla tider har vi vant att det är ok att ungdomar super, kräks, våldtar, slåss, kör på fyllan och råkar illa ut och äldre med för den delen. Att vara bakfull är kul, det skall man tåla.
Hade man sagt att detta är ok gällande ecsasy hade de flesta reagerat. Den är mycket mindre farlig än alkohol.
Vi är vana med denna drogs verkningar, därav har många blivit blinda, tror jag.
Jag har nya glasögon nuförtiden gällande att betrakta denna fråga, har du? Vad ser du egentligen?
Men många är tydligen beredda att betala priset på långt över 100 miljarder för dess skadeverkningar i vårt samhälle.
Skål och botten upp, strax är någon död. Festen rullar på...
Sjuk...
När man plötsligt tror att man är på tillfrisknande blir det värre. Har nu anmält mig till Försäkringskassan, vilket bara hänt några gånger på 49 år.
Har feber, fruktansvärd hosta och sover hela dagarna.
Längtar till att bli frisk. Var rädda om Er därute.
Girigheten har många ansikten...
Arvstvister.
Här visas den ärligt korrekta sidan upp av vad folk har i sina hjärtan många gånger.
Har på nära håll själv tyvärr studerat detta, när familjer splittras då mammons dragningskraft varit starkare än viljan att försöka få en familj att bestå, även om den skulle vara i en bräcklig form.
Det är inte ett vackert ansikte som visas upp, innerst inne ett grisigt, som bara vill tänka på sitt eget bästa. Barn som kräver att de skall ha sitt, till vilket pris som helt, oavsett om man kör över en annan familjemedlem.
Blev påmind om det fula spel som jag själv blivit berörd av, när jag läste om Marianne Fredrikssons barn och den arvstvist där deras girighet tycks gå över sunda gränser.
Trist. Tror att det ändock finns något där djupt inom människan som viskar att det man gjort inte är korrekt. Det här som skammen visar sig i möten, där blicken sänks.
Sanningen finns där i djupet av oss själva, sjöng Uno Svenningsson på en av sin skivor, så korrekt.
Samvete eller Guds avslöjande röst. Vad tror du?
Minnesruna över dig själv...
Skriv en minnesruna över dig själv!
Övningen är hämtad från biskop Esbjörn Hagberg.
Vad är det absolut centrala i ditt liv och i dina relationer?
`
Vågar du skriva? Vad vill du folk skall minnas av Dig, dvs. hur lever du ditt liv egentligen. Är du nöjd? Eller skulle du vilja förändra ditt levnadssätt
Kommentera gärna denna övning!
Rörande kristen omtanke...
Min Familj blev djupt tacksamma idag.
Vi fick en andlig bok, om att våga bara vara, detta hemskickad av en diakon till oss idag.
Detta då hon hade blivit berörd av Guds Ord då jag predikade i Betlehemskyrkan för några veckor sedan.
Hon omslöt oss nu i sina böner, vilket känns märkligt och också alldeles märkvärdigt underbart. Vi har ju en del sjukdomar i Familjen, som oroar oss alla.
Brukar du få vara med om något sådant? Inte vi i alla fall.
Den kristna omtänksamheten har nått oss den senaste tiden. Aldrig har jag varit med om något liknande att folk ber för oss. Bara för detta kan man bli kristen...
Ovan pensionerad diakon gick alltid förbi vårt hus när vi bodde i Stockholm för över åtta år sedan och stoppade alltid utanför vårt staket och talade ödmjukt, inte framfusigt och gav oss just, all tid. Hon matade våra hundar och var alltid så snäll, vilket gjorde starkt intryck på oss, redan då.
Nu har åren gått. Och så stod hon där framför mig, Birgitta, i Betlehemskyrkan. Märkligt.
Och jag som förr hade glassiga bilar och var på ett annat sätt. Nu lite förbättrad
Gud sänder sannerligen människor till en. Om man vågar förstå att det fungerar så.
Jag är djupt tacksam för min tro. Och de som stöttar oss. Tack.
Gud välsigne Er alla.
Gamla uppgifter från en gammal hårddisk är som ett genetiskt arv...
Åkte över 20 mil igår och fick hjälp halva dagen med att lägga in gammal info från min kraschade data till min nya.
Tänkte på det på motorvägen hem igår.
I sitt arv från ens tidigare generationer får man med en massa skräp som man kunde vara utan. Dessa saker kanske var adekvat i en annan tid, men inte nu. Kan jämföras med en massa spam, som det heter nuförtiden.
Både genetiskt och släktmässiga märkliga relationer får man överta, varken man vill eller inte.
Trist.
Så nu har jag i min nya data fått tillbaks en massa saker som borde varit raderade sedan länge. Sålunda måste jag gå igenom dessa saker igen, som en inventering.
Påminner om Livet. Att ta sig tid att ständigt inventera allt.
Städa ur gammalt skräp, både materiellet och humant. Istället för att bara köra vidare.
Vissa saker under denna process kan vara svåra att kasta bort. Det är där förlåtelsen kommer in. Både gällande sig själv och andra.
Att lära sig böja nacke.
Att man inte dör om man förlåter den Andre, istället för att döma och visa att man själv alltid har rätt.
Att istället våga bära den Andres bördor. Att våga lyssna in, istället för att fördöma.
Vad är behovet? Kan jag hjälpa dig?
Kan du förlåta mig? Kan vi kasta bort allt gammalt skräp och börja om.
Förlåtelsen.
Oavsett vad du gjort, om du mördat eller bara förodmjukat eller blivit det. När du själv inte tror du kan börja om, när skulden eller skammen hindrar oss från att bli det vi är tänkta att kunna bli, det är där både kapitulationen och räddningen finns. I det svaga.
Det är där Jesus Kristus möter oss. Han har räckt ut handen, ber du om att kunna våga möta den och sedan följa Jesus tankesätt och Väg?
Clear all data.
Där på Korset.
För dina synders skull.
Allt är dig förlåtet.
Den som är i Kristus är en ny skapelse, det gamla är förbi och något nytt har kommit (2 Kor 5:17).
Även som kristen är du både syndare och rättfärdig. Du har kvar gammalt skäp, men du är ändå räddad, är på Väg, men fortsätt att liksom 12-stegs rörelsens uppmaning göra en daglig inventering och kasta sedan bort det dåliga.
För att få en inre frihet. Mot Kärleken.