Bra exempel på förändringsarbete i samfund....
Tro på mirakel, men då vi fått armar, ben, öron och mun så är det mening att vi skall bidra till detta.
Över 50.000 har ur gått ur Svenska Kyrkan det senaste året.
Visst, mycket skall bort av både kostnadskrävande byggnader och ointressant verksamhet.
MEN MAN KAN INTE ENBART SPARA SIG UR EN KRIS.
- MAN MÅSTE HA EN VISION........
Jag ser ingen sådan, jag läser inte om någon.
Förutom om Allhelgona kyrkan i Stockholm, som spelar roll för människor.
Idag är det en spännande artikel om Fildadelfiakyrkan i Stockholm och deras förändringsarbete.
Läs den här i helhet...
Den handlar om ledarens viktiga roll att våga förändra och
samtidigt ge en vision som måste förankras hos alla.
Så här står det bl.a. i Dagen:
......Två timmar senare är Filadelfiakyrkan fylld av pastorer och församlingsledare från hela landet, den årliga Predikantveckan inleds. Tema: Att våga nåt nytt?.
Piensoho konstaterar att förändringstakten i samhället är större än någonsin och att det är en stor utmaning för en församling. Han predikar om ledarskap utifrån Josuas liv och säger att hans önskan är att stärka självkänslan hos de församlade.
Vi behöver ledare som vet att verkligheten alltid är förhandlingsbar. Ledare gnäller inte, de förändrar verkligheten. Det är vad vi är kallade till. Kliv fram!
Och samtidigt, bredvid ett starkt självförtroende som gör att man vågar gå före, påpekar han också att det är viktigt att förstå sin plats.
Att vara ledare handlar inte om att bli högst i hierarkin, det handlar om att vara beroende av Gud och behöva ständig ledning. Vi behöver öva oss i urskiljning så att vi är lyhörda, så att vi vet vart Herren går för det är dit vi vill gå.
Önskar att det blir en bra biskop som kan inspirera i Västerås Stift, när de nu skall utse en ny.
Tror definitivt att Christina Schenning kan vara den som kan inspirera och leda Svenska Kyrkan där.
Jag är kluven i denna fråga. Det är klart att det är riktigt att anpassa sig till verkligheten. Samtidigt blir jag lite rädd när jag tänker på hur verkligheten ser ut, vi dricker och drogar mera, moralen är lägre, våldet har brett ut sig o s v.
Självklart gör detta att det är ännu viktigare att anpassa sig till verkligheten men det är kanske svårt att förändra på "rätt sätt"?!? Eller?
Vad jag är rädd för är att man anpassar sig på så sätt att man "följer med" den negativa utvecklingen, att även de kristna församlingsmedlemmarna tillåter sig att dricka lite mera, att vara lite mer omoralisk o s v.
Jag tror ju att vi behöver ledning i att motverka de negativa tendenser som finns i samhället, det är så lätt att bara "glida med". Och där är det ju viktigt att de kristna föregår med gott exempel.
Hej Mona!
Håller givetvis med dig fullt ut i ditt resonemang. Vad jag vill framhålla är att man för att våga förändra så måste man först börja tala om och försöka på ett klokt sätt analysera vad man tror anledningen är om något inte fungerar. Inte hålla för öronen som de berömda apstatyerna och hoppas att världen skall anpassa sig till de uttrycksformer som var adekvata förr.
Som kristen skall man leva i världen, men inte av den.
Droger i olika former, allt fr. socker och alkohol, dvs. saker som gör att man flyr från sina möjlighter att växa och vara med i "direktsändning" och är skadliga skall man givetivs inte anpassa sig till, tvärtom, här kan det kristna livet vara en inspirationskälla för de som "lider".
Däremot gudstjänstformer, musik, lokaler, hemsidor, layout på Bibeln, sätt att mötas kan och måste diskuteras. Även Bibel tolkning - dvs. att det finns olika sätt man kan tolka dess budskap på.
Det är till slut kärnan och stjärnan som vi skall följa, Jesus.
Blev du klokare nu?
Guds Frid.
Mikael