Att våga gå på vatten...
Allt annat är ljug för mig.
Idag skall jag tala på eftermiddagen på Livsväg 08 på Johannelund i Uppsala under en kristen konferens. Vad skall tas upp? Jag kommer att använda min livsresa som en metafor för andligt växade, med utgånspunkt från den personliga botten.
Hur skall man bli fri från sitt "inre hål" tas upp och jag använder bl.a de beprövade 12-stegen mot tillfrisknande och andlig tillväxt. Gud får leda mig. Ske Din vilja, inte min.
Att tala inför en mindre grupp, då det är flera seminarei idag, är svårare än att prata inför många, man kan inte gömma sig, alla blir så nära, man kommer inte undan.
För att tala krävs det mod och kraft från min högre makt, liksom Petrus behövde mod för att resa sig upp ur båten, när han var ute på djupt vatten, för att resa sig och stiga över relingen för att möta Jesus i det okända, sin Skapare, för att försöka bli sann.
Eftersom det är en kristen konferens bör jag inse att alla inte bär på samma bilder av livet som jag har med mig i mitt bagage. Å andra sidan behövs det nog mer frimodighet, mer bränsle på den kristna brasan, så att elden sprider sig...
Åldern är från 20 - 35 år. Och så jag, som både är ett frustet barn och en gammal man i vissa avseenden, allt på gott och ont.
Ber att jag idag förhoppningsvis kan skänka hopp, inspiration och kraft till växande för andra och för mig själv, så man kan bli sitt sanna jag.
Ärliget är A och O idag. Alfa och Omega, början och slutet, precis som Gud beskrivs i Bibeln. Har du tankat Guds Ord idag för din inre resa?
Vore kul att få några kommentarer efteråt? Varför inte här på bloggen. Bra som dåliga, det är genom konstruktiv kritik och öppet sinnelag som man kan växa. Vill bli sann.
Allt är möjligt...
Barak Obama.
Det som för några år sedan ansågs vara omöjligt är nu genomfört, en svart president.
USA har även haft en president som tidigare var en skådespelare, Reagan. Landet är möjligheternas land kan tyckas i många stycken, men naturligtvis finns det baksidor. Obama får en svår uppgift, men han verkar gedigen. Världen behöver förändring och hopp, så som han förespråkat i sin kampanj.
Jag är snart präst. Omöjligt hade det varit för några år sedan. Dyslektiker, inte ung, och beroende av alkohol, men Gud grep in, när .
Nu har jag en teol. kand, är antagen och har bara vårterminen kvar innan vigningen den 14:e juni i Uppsala Domkyrka (kom dit!).
Igår var jag på middag hemma hos biskopen för Uppsala Stift tillsammans med stiftsgruppen. Trevligt och intressant med en avslutande fråge- och informationsstund. Undrade om framtidens gudstjänster och det är på gång nya tankar och utredningar i frågan, vilket känns positivt för att inkludera dagens människor än bättre.
På lördag talar jag under Livsväg 08 på Johannelund om min väg till tro och hur den burit mig till nya möjligheter. Kom gärna dit.
I december talar jag för IOGT-NTO den 2 december kl. 1800 i Tierp och den 3 december kl. 0800 på Kafé Mumrik på Kungsgatan i Uppsala. Där kommer jag att beröra de "glömda barnen" och att man kan bli skadad med "litet" missbruk i sin familj, dessutom vill jag inspirera om en ny väg till frihet och försoning.
Känner mig oerhört ödmjuk inför min nya väg och inser att det är mycket jag inte kan, men jag får be om hjälp och lita på Jesus Kristus.
Igår dukade jag nattvardsbordet för första gången på morgonmässan i Lötenkyrkan och ledde mässan till stora delar, samt ansvarade för beredelseordet, det blev kort, men jag pekade på mitt livs GPS - Jesus, för min färd genom livet. För att veta hur Jesus tänker behöver man läsa Bibeln. Det görs för lite idag generellt och uppmanas för lite, anser jag. Det är den kristnes "IKEA-katalog", så man kan få en uppfattning hur man skall möblera sitt inre för att bli sitt sanna jag.
Friheten med många samtal i lugn och ro denna höst är värdefull. Att inte hetsläsa, utan bara vara, är viktigt med bön och kontemplation för att lyssna in sitt sanna jag. Det är alltför lätt att springa ifrån sig själv.
"Gud ge mig sinnesro..." den livsviktiga ron är centralt för en hel värld och om den bönen skall jag tala om på Soppmässan på Samariterhemmet imorgon kväll kl. 1800 på Samariterhemmets kyrka. Kom dit.
Skyll inte på Gud varför han tillåter det onda, frågasätt istället varför vi människor tillåter det onda när vi har det så materiellt bra i gemen. Om fler grep in...
Allt är möjligt om viljan finns tillsammans med min högre Kraft.
Försöker du vara ett ljus för andra? Har du någon GPS för det?
Är det pga. bristen på förebilder idag, eller brist på mod eller vilja att försöka vara en förebild för andra.Idag firar vi "alla helgons dag" till minne av de avlidna (se historisk info. längst ner) och tänder ett ljus till minne av de avlidna i vår närhet.
Är det inte dags att vi alla och envar, än mer försöker vara och bli helgon själva? Att vi blir ljus för de unga, så att vi genom våra tankar och handlingar försöker ge hopp för vår mänsklighet i vår tid.
Allt handlar i dessa finansiella kristider inte bara om pengar. Pengar kan man ha, men man blir varaktigt rik genom andra saker, såsom att inneha vishet, kunskap, andlighet och empati, tycker jag.
Våga i dessa tider vara ett ljus för andra och sprid därmed hoppet. Det finns alltför många som lever i en hopplös tillvaro. Ditt liv kan få mening genom att följa det du är skapad för, ditt sanna jag. Och sann kan man bli om man följer en sann människa, Jesus, som säger: "följ mig", "jag är världens ljus".
Alla helgons dag - historik...
"Seden att fira helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom den kristna kyrkan och snart även behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen plats i kalendern.
I samband med reformationen upphörde Alla själars dag att vara helgdag i protestantiska länder, och dess innebörd kom istället att övertas av 1 november. I Sverige är den numera återinförd. För att undvika sammanblandning mellan "Alla helgon" och "Alla döda" firas enligt 2002 års evangeliebok "Alla helgons dag" på en lördag i början av november, varvid den påföljande "söndagen efter Alla helgons dag" har namnet "Alla själars dag". Kollektbönen på Alla helgons dag markerar kyrkans officiella inställning till helgonen, när man ber att "förebilden" av "helgonens skara" skall "väcka oss till ett heligt liv så att vi inte bara firar deras minne utan också följer dem i tro och goda gärningar"." Läs mer här...
Att kliva ut i det okända...
Om ett sådant skeende, nya steg, och vad som krävs för att man vill eller måste förändra sig och våga något nytt eller annat, skall jag tala om den 8:e november, kl 1400 i Lötenkyrkan, Uppsala under konferensen Livsväg 08. Se mer här...Tänker på hur lärjungen Petrus kliver ur båten där på Genesarets sjö, för att möta Jesus. Hur vågade han tro att han kunde gå på vattnet i det ögonblicket han reste sig och klev över relingen?
Vad tror du? Skulle vara roligt att läsa lite olika kommentarer?
Gör kyrkorna till en alkoholfri zon...
Var kan man träffas i direktsändning, dvs. absolut nyktert, utan att riskera att känslomässigt må dåligt och vara säker på att inte riskera att ta sig ett återfall och där man istället kan känna sig säker och kanske t.o.m. bli inspirerad av andra att våga leva ärligt, nyktert mot ett tillväxande.Borde inte våra kyrkor och samfund vara föredömen och de som jobbar där? Ärligt talat.
Så här skriver bl.a. tidningen Världen idag, där de recenserar samtalen med mig på Livets Ord, här berörs två glömda barn.
"- Jag tänkte ofta under ångestattackerna och gråten, varför kan jag inte vara som alla andra? berättade Felicia Sværen när hon talade om sin uppväxt. Mikael Bedrup berättade också om sina skuldkänslor och hur mycket man påverkas som barn till en alkoholist.
Felicia Sværen har engagerat sig mycket i kampen mot alkoholens utbredande inom kyrkorna, och det ämnet upptog mycket av kvällens samtal.
Felicia Sværen berättade att i dag dricker så många som 62 procent av kvinnorna inom frikyrkorna alkohol, och 47 procent av männen.
När kyrkan inte är nykter kommer inte heller människor med drogproblem att hitta en miljö där de får hjälp att ändra sitt liv, var hennes budskap.
- Folk som vänder sig till kyrkan söker en fristad."
Läs hela artikeln här...
Ikväll kommer minst 385 000 barn att minst må dåligt.
.....De lämnar mig ingen ro.
Kan du blunda för dem?
På turné hela denna vecka. Igår bl.a i Eskilstuna...
Kort resumé.
Igår var jag och föreläste för "Vara vettig vuxen/Hela Människan" i Eskilstuna. Fullsatt blev det och många spännande frågor vågade man lyfta upp efter min delning. Modigt av Er som var där.
Vågar man gripa in om man ser att barn (glömda barn) verkar ha det svårt i en familj? Vad är det farligaste som kan hända?
Återigen, som jag sade där. Det är inte hatet som dödar, det är likgiligheten (citat från Eli Wiesel, "Natten").
Eskilstuna-Kurien var där. Läs deras artikel här... (skrolla ned på sidan så hittar du artikeln om mig längst ner).
Snabb transport till Stockholm därefter. In på Intiman och förhandsvisningen av "Footloose".
Andra förhandsvisningen denna vecka, kul. BROLLE hade huvudrollen, dottern hade tagit sig till föreställningen och vi fick se hennes IDOL där. Han var med för lite, tyckte hon efteråt. Bra och kul föreställning. Många duktiga aktörer. Sanna Ekman och Petra Nielsen fick nu spela tanter. Tiden går, så att dessa fd dansare nu fått nya roller.
Och vet Ni vad föreställningen handlade om?
Flodhästen i vardagsrummet och glömda barn. Märkligt....
Det jag hade föreläst om tidigare under dagen var nu en föreställning. Jag misstror slumpen!!!
Nu är det dags att i hast ge sig iväg till Fryshuset i Stockholm och möte med nätverket Chaplin. Och bensin är dyr...
Men vill göra skillnad.
Det är inte hatet som dödar, det är likgiltigheten. Det skall inte hända mig, har jag valt.
Har du valt?
Bedrup som varumärke fortfarande starkt...
Bedrup som efternamn och varumärke är starkt ännu.
Min far tog sig efternamnet Bedrup under 1960-talet. Förmodligen för att "stikca ut" lite. Att han sedan blev så känd var ju bl.a. TVs enorma genomslagskrafts förtjänst.
Han försökte hela tiden göra bra jobb, även om han såsom vi alla misslyckades även han också ibland.
Pappa var aldrig feg, han vågade stå för sina åsikter professionellt, Han ville förändra och hans hjärta gjorde bl.a. att han under nästan 40 år turnerade runt med TV-laget i fotboll, som han höll i. Sveriges största ambulerande lekstuga, sade han från kommentatorsbänken ofta. Alla kändisar som räknades var med. Här fick jag träffa dem alla en hel del gånger. Idrottskillar, tv-kändisar osv.
Det var ett gigantjobb att hålla i trådarna. Åtskilliga telefonsamtal ringdes hemma i mitt barndomshem för att få ihop bra namn. Som spelare fick de mycket kul ihop och man fick som jag minns det inget arvode, utom rese ersättning för de som inte åkte med den gemensamma bussen till någon av landets arenor utanför storstadsregionerna.
Målet var att dra ihop pengar till välgörenhet. Det vart långt över hundra miljoner som landets idrottsklubbar fick och som de fördelade.
Alla var nöjda utom Bert Karlsson, som petades, efter påtryckningar av en del kändisar som var med och som inte villa ha med honom att göra då han vid den tiden distribuerade Ultima Thules skivor. Bert vart sur och har försökt smutskasta min pappa i sin biografi. Förstår att han tyckte det vart trist att inte få vara med denna mötesplats av glädje. Och vilket nätverk sedan...
Så till det primära.
Vårt efternamn som jag och min dotter för vidare är vi rädda om och skall till förvalta samt lägga till våra gåvor. Inte leva genom någon annans förtjänster. Nu är det vår tur att träda fram på ett bra sätt.
Pappa och jag ca år 1964.
Har själv genom åren jobbat hårt för att efternamnet skall hålla god renommé. Många säger mycket bra saker om min pappa och minns honom positivt när hans namn kommer upp. Det är kul. Sedan kanske han inte var världens bästa pappa. Han var ofta borta när jag var liten, hade svårt att vara närvarande och var alltid på gång med nytt projekt. Rastlös, kan ordet vara. Hans alkoholism i min tidiga barndom var inget bra för någon av oss kring honom. Men han försökte gottgöra på äldre dar.
Igår var en artikel om vårt namn bla.. Se nedan om tillkomsten av vårt efternamn.
Traditionen med efternamn har funnits sedan 1400-talet i Sverige.
Forskare tror att invandrade släkter tog med sig traditionen eftersom bruket av efternamn är äldre i övriga Europa. Efternamn var inte vanligt bland folk som tillhörde allmogen.
Adelsmännen
Började så småningom att använda släktvapnets symbol som efternamn. Inom adeln var det även vanligt att bilda efternamn efter en plats. Därför är "af" och "von" vanliga som delar i ett adligt efternamn.
Exempel på adelsnamn: Löwengrip, von Essen och Rosenstierna.
Prästerna
Antog ofta latinska namn med ändelsen "ius" och "us". Gärna kopplat till orten man bodde på.
Exempel på prästnamn: Svedelius, Moraeus och Ulvaeus.
Soldaterna
Tilldelades vanligen namn från tre kategorier. Ett namn som antingen passade soldatens egenskaper, ett militärt substantiv eller ett namn taget ur naturen.
Exempel på soldatnamn: Frisk, Hjelm och Lind.
Patronymikon
När resten av befolkningen också ville ha ett efternamn blev patronymikonet vanligt. Det innebar att man ärvde faderns förnamn. Exempelvis hette Anders Nilssons far Nils, och Anders barn fick namnet Andersson. Patronymikonet användes fram till början av 1900-talet då en förordning reglerade hur efternamn skulle användas. Efter det fick även Nilssons barn heta Nilsson. Även allmogen valde ofta namn från naturen.
ABC
När den folkkära journalisten och programledaren Bengt Bedrup började på Svenska Dagbladet på 60-talet hette han Nilsson. Han mötte där kollegan Karl Anders Adrup. Nilsson tyckte att namnet var lustigt och skojade tillsammans med kollegan Lennart Carlsson om Adrups ovanliga efternamn. Men med tiden fäste sig Nilsson och Carlsson alltmer vid efternamnet. Därför byttes till slut Nilsson mot Bedrup. Och Carlsson mot Cedrup.
Adrup, Bedrup och Cedrup alltså. På samma tidning.
Källa: Borås tidning. Läs hela artikeln här....
Likgiltighet dödar....
"Det är inte hat som dödar, det är likgiltigheten"!!!!
Var har du hört detta uttryck frågade jag nyfiket.
I Eli Wiesels bok "Natten", sade hon.
Det var länge sedan hon läste den, men hennes minne är fantastiskt. Det finns hopp för framtiden.
Många talar och har åsikter, men det stannar ofta där...
Elie Wiesel, född 30 september 1928 i Sighet i Rumänien, är en judisk franskspråkig författare. Under andra hälften av 1940-talet var han medlem i Irgun och är sedan 1956 bosatt i USA. Han erhöll Nobels fredspris 1986.
År 1944 fördes Wiesels familj till Nazitysklands förintelseläger. Hela hans familj gick under, men själv överlevde han Auschwitz och Buchenwald. Wiesel har om sina upplevelser i Auschwitz skrivit trilogin Natten, Gryningen och Dagen. Hans mest kända bok Natten utkom ursprungligen på jiddisch år 1956 under titeln Un di velt hot geshvign ("Och världen teg"). Senare reviderades och översattes den till franska med titeln La Nuit ("Natten").
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Elie_Wiesel
Berörd...
Efter en vecka och kvällsmöten på Europakonferensen som ägt rum på Livets Ord, där jag lyssnade på predikanter från hela världen och olika samfund, såsom från bl.a. Svenska Kyrkan, med en gudtjänstfirande församling som sällan var under 4 000 personer varje kväll, så firade jag och min äkta hälft söndagens gudstjänst i Lötenkyrkan i Uppsala.
Hade jag missat tiden?
Det vara bara vi och två kyrkvärdar 0945. Skulle gudstjänsten börja klockan 11? I vanliga fall och alla gånger jag besökt kyrkan så var det fullt, och kyrkan är stor... Vad hade hänt?
Sommar. Många är studenter i denna församling och alla de som bor i närheten brukar åka hem eller på semester på sommaren, därför är det inte så många under dessa varma månader, sades det till mig. Men strax innan allt startade var vi nog ca 40 personer. Ändå många fler än i de kyrkorna som är närmast där jag bor.
När man minst förväntar sig något, framförallt efter en vecka med duktiga predikanter från hela världen, bryter Gud genom mina sinnen in i hjärtat.
Prästen Ed Thomas predikade rakt in i mitt hjärta, som en boxboll fick jag en smäll, så mina tårar började rinna ner för mina kinder. Mycket talade till mig om mina brister och om hur jag bör gå vidare som kristen.En predikan som kom ur hans hjärta, ur sina erfarenheter, personlig och privat - tack och lov, då han också vågade visa upp sina brister för oss alla, sina svagheter, för att på detta sätt visa och gå före att vi alla behöver varandra, att vi behöver be för varandra, att vi bör försöka våga släppa in de som inte är som alla andra, de som inte andra vill eller vågar se.
Han hämtade inspiration från boken som jag citerade igår, märkligt, men jag misstror slumpen som skrivet tidigare. Han menade att man som kristen också bör lyssna in sin kallelse, som sedan faktiskt innebär ett aktivt handlande genom att man vill följa Jesus Kristus, alltså inte en gärningarnas teologi, utan att man med sina handlingar visar sin tro, vilket Bibeln också säger.
Många går inte vidare i sin kristna kallelse och prästerna går i många avseende inte längre än att förkunna att man är av nåden frälst och räddade. Punkt. Men det är inte punkt där, det står inte så i Bibeln, utan att man skall gå vidare, att kärleksfullt aktivt handla sedan. Ex. det är saligare att ge än att få.
Lötenförsamlingen har haft problem i våras med jobbiga ungdomar, så man har låst kyrkdörrarna pga. våld och förstörelse. Därför är det viktigt att vi alla korrigerar våra hjärtan, sade Ed, så att vi ber och vågar släppa in dem och så att man inte ser dem som enbart jobbiga, utan att det finns en anledning bakom varför de blivit utagerande (läs tidigare blogginlägg om de glömda barnen) och därför behöver bli sedda och bli nådda av budskapet om Jesus.
Fantastiska samtal efteråt och predikan som i många delar kom fritt från Eds hjärta berörde. Kändes annorlunda för att komma från en präst inom Svenska Kyrkan, men jag tror att frimodigheten är på gång, att Gud vill saker i vår tid.
Gud är kärlek. Kärlek behövs, sålunda behövs Gud. Och Gud grep tag i mig igår. Igen.
Finns evigheten för dig och mig utforskar jag...
Utanför glasverandan strilar regnet befriande, medan jag har läst bl.a. min nya Bibel, Stora Studiebibeln (Bibel 2000) som har rikligt med fotnötter och förklaringar, och regnet ger näring åt gräset liksom Bibeln verkligen ger näring åt mig och mitt inre. Den är behövande för förståelsen av de 66 olika bibelböckerna och fotnötterna ger mer kunskap. Den kostade en hel del, men är givetvis värd varenda krona. För ytterligare kommentarer bör en god teolog även gå till andra och mer djuplodande Bibelkommentarer. Fick rådet att börja samla på mig ett bibliotek när jag började mina studier, vilket jag gjort. En enorm tillgång för förståelsen, men denna Bibel är bra då man direkt får ett hum vad som kan menas.
Veckan har varit berikande. Har varit många kvällar på Europakonferensen med predikanter från olika samfund från hela världen, vilka har gett mig olika insikter och det känns som min inre eld brinner än tydligare för Gud och Jesus.
I Sverige har vi så svårt att tala rakt och klart om Jesus. I ex. USA avslutar presidenten sina tv-sända tal med, "God bless America". Tänk om vår statsminister avslutade sina tal med dessa ord (givetvis om Sverige)? Avkristningen har gått så långt i vårt land att många knappt inte vågar tala om de grundnormer och värderingar samt den kristna tron som byggt vårt samhälle.
Många behöver mening. Gud ger Dig det genom sin kärlek.
Det finns idag alltför många quick-fix lösningar som stillar människans inre hål, dock kortsiktigt. Mat, socker, porr och våldstv bl.a.
Hörde iförrgår John Bevere tala om evigheten (se här vad han talade om...), att det spelar roll för hur vi lever våra liv idag, för vårt evighetsperspektiv, något som man inom kristendomen inte talar alltför tydligt om anser jag.
Blev därför nyfiken på hans bok, "Evigheten.nu" och har nu läst halva boken. Mycket intressant och har fått åtminstone mig att tänka på hur jag lever här idag på ett annat sätt. Bibeln talar klart om evigheten, att den finns och att det även finns en dom, något som man nog inte talar om för att det kan upplevas obehagligt och då inte drar till sig en publik i vår "snällhetskultur" (möjliggörarkultur).
Men om man tänker efter. Bibeln utlovar evigheten till den som tror på Jesus, så visst är det fantastiska nyheter, men det finns också en dom där, som många springer förbi. Därför vill jag ta reda på vad Bibeln säger om detta, därav denna bok.
Så här skrivs det om boken och predikanten och författaren på Adlibris hemsida.
"Vad är det med ordet "evigheten" som fångar vår uppmärksamhet? Hur kan det komma sig att detta ord har en sådan potential och dragningskraft? Bibeln säger att vi som människor är skapade med evigheten i våra hjärtan, och alla människor känner på något sätt att vår existens här på jorden sträcker sig bortom det här livet, ut i det okända. I den här boken skriver John Bevere om att leva sitt liv med ett hopp och en tillförsikt som bär ända in i evigheten.
De flesta människor skulle bli helt utblottade om de planerade sin framtid på jorden lika vårdslöst som de har förberett sig för evigheten. Till och med troende nonchalerar ofta denna livsviktiga aspekt av livet och ägnar inte en tanke åt vad som ska ske när de en dag lämnar denna jorden.
Utifrån principerna i Andra Korintierbrevet 5:9-11 påminner John Bevere om att alla troende kommer att stå inför Kristus och få det de har förtjänat i livet. Många kommer att bli chockade när de inser att de ägnade merparten av sin tid åt sådant som inte ger någon lön för evigheten.
När vi bygger våra liv för att vara redo för domens dag, och har evigheten som referensram, utvecklar vi också ett liv som har betydelse och mening. Om vi lär oss att ständigt ha målet i sikte, kan vi också börja arbeta för en lön som består - för evigheten.
Författarpresentation: John Bevere brinner för att se människor utveckla en nära, intim relation med Gud och börja leva med ett evighetsperspektiv. John har skrivit många storsäljande böcker och har fått utmärkelser för sina undervisningsmaterial, och han är en uppskattad talare vid konferenser och i lokala församlingar.
Han är också värd för tv-programmet The Messenger, som sänds i 216 länder. John har en doktorstitel som förkunnare. Han och hans fru Lisa, som också hon har skrivit böcker som sålts i stora upplagor, grundade år 1990 Messenger International. Organisationen har kontor i Colorado, Australien och Storbritannien. De bor i Colorado Springs med sina fyra söner."
Vilket tempo bör man ha. Egentligen?
Att vara efterfrågad, ibland till den graden att man tappar bort sig själv. I det andra diket är tempot så lågt att man parkerat sina gåvor i ett garage långt ifrån en själv.
Sommar med ledighet innebär tid för reflektion av just ens egen fart och fokus. En inventering där syfte och målanalys kan klarläggas som det skulle heta om ens liv var ett företag. Och så har många lagt upp sina liv, som ett företag. Man glömmer bort att ett företag kan bestå för lång tid, vida längre än en människas liv (ex. Stora som är långt över 700 år).
Det man gör är att man lånar ut en del av sin levnadstid till ett företag som i gengäld ger en pengar så man kan gå dit, äta när man är där och som också kan finansiera den tid man är ledig, vilken är av väsentlig mindre del än när man jobbar.
Något kan ta överhanden, antingen kan man jobba ihjäl sig eller att man inte investerar sin tid i det som är bra för en själv, genom att bara gå och drälla större delen av ens vakna tid.
Jämvikt. Sommarens ledighet innebär tid för kontemplation och reflektion. Dels att bara vara och dels ges förhoppningsvis en möjlighet att pröva på saker som man inte brukar göra, besöka en plats som man varit nyfiken på, besöka människor som vanligtvis inte hinner möta, läsa böcker som man varit intresserad av, som exempel.
När det inre hålet inte fylls av vardagliga sysslor kan känslor komma upp som inte har en chans att bli synliga i vardagslunken under årets andra dagar så här under sommaren. Sortera och ifrågasätt dem. Har som hjälp nästan läst färdigt Paulo Coelhos "Pilgrimsresan" från 1987.
Författaren gav sig ut på en vandring, således både en yttre och inre resa med en vägledare som varierar tempot i färden mot Santigo de Compostela. Coelhos livsfilosofi mejlas ut under vägen och många övningar ges här som kan vara bra för nutidsmänniskan.
I det enkla finns sanningen om allt konstateras. Men farten kan hindra oss att upptäcka allt det vackra som finns i livet.
Livet är inte ett projekt utan skall upplevas i direktsändning, Här och nu. Och nu. Och nu....
Vår tid här på jorden är inte evig. Har du tänkt på det? På allvar. Gör det som är viktigt och nödvändigt, som Jesus uppmanar Marta när han talat till Maria. Ibland blir vi "human doing" istället för "human beeing".
Vem är du?
Varifrån och varhän...
Dagar av självald ensamhet. Ingen flykt, fast möjlighet gavs. Till botten. Det är där det händer, det är där det vänder. "I botten av oss själva", sjunger Uno Svenningson på Fredas cd, så sant för det är där Sanningen om oss själva finns. Om vi vågar, om vi vänder ner dit och om vi hittar vad vi söker.
Saker kom till oss när vi behöver det på något alldeles märkligt oförklarigt sätt. Som jag ser det är Gud inblandad, kan inte förklara det på något annat sätt.
Björn Ulveaus i dagens P1 och programmet "Sommar" fick i sitt sökande frågorna till sig efter ett besök hos en hypnositör: varifrån och varthän. Inte ovanligt, vi alla hamnar nog där. Lyssna på hans program, det var riktigt bra, finns på webben. Framåt hela tiden, vilket kan förklara hans svårighet i sin vandring i minnenas korridorer att där hitta något. Är man inte där fullt ut, med alla sinnen, utan på väg framåt hela tiden kan det förklara svårigheten att komma ihåg saker man varit med om.
Analysen var att dålig självkänsla kan medföra att man istället är på väg, man är inte trygg att vara i nuet fullt ut. Kanske rädd för vad som hända skall, kanske för att säkra kommande händelser så man redan här och nu kan kontrollera dem, vilket blir bekostnad på att man inte är i nuet fullt ut. Ulveaus dysfunktionella bakgrund med bråk i föräldrahemmet kan ha bidragit till ett livsval att försöka kontrollera framtida händelser.
Det lilla barnet är rädd och vill kontrollera vad som händer härnäst i föräldrabråket. Utsatt, livrädd och det enda som duger för att någon skall se en är att prestera, att duga, att vara duktig, så man blir sedd. Många har fått sådan uppväxt och skaffat verktyg som innebär att duga är lika med att "leverera". Häri svårigheten att våga bara vara i nuet. Framåt, styra samtalet, mötena, framtiden.
Oron sitter i känslan. Och känslor är tidsresenärer, men inte minnen, som jag skrev om igår. Oron innebär att man har svårt att släppa kontrollen, att lämna över, att allt som ses är det enda som finns, för det kan man kontrollera, inte det man inte ser, såsom andra, andras känslor. Ett sådant beteende isolerar indviden på sikt. När så ensamheten börja förlama, utanförskapet, så finns bara två vägar, flykt eller kapitulation och då låta ens högre makt hjälpa en, för själv orkar eller kan man inte längre, eftersom man i dessa ögonblick tappar kontrollen över sitt liv och då behöver man Gud, har många insett. Men till ett avgörande skede är det långt, för alla som är uppväxta i dysfunktionella miljöer. Jag vet.
I en tidningsartikel sade Ulveaus för några år sedan att han stått framför en Jesusstaty i en kyrka och frågat sig själv varför han inte kunde komma till tro på Kristus. Nu efter programmet tror jag att jag förstår varför. Modigt av Björn att tala om sin dåliga självkänsla i radio. Ger hopp till andra. Att en dysfunktionell barndom möjliggör framgång förstår jag, blir man "duktig" lyckas man. Man kan försaka det allra värdefullaste, att tappa sig själv, allt för att bli sedd. "Vad hjälper det att vinna hela världen, om man mister sig själv", står det i Bibeln så vist. Det fanns säkert många duktiga vuxna frusna barn även när Bibeln skrevs.
Släpp taget, bara var. Jesus bär mig och dig och Ulveus. Men man är bara människa, ibland är det svårt. Framförallt om man är uppväxt i familjer som inte sett en, om man är ett "glömt barn", och där föräldrarna själva haft för dåliga "verktyg" att se sina barn.
Många är uppväxta i en dysfunktionell familj, som gett utanförskap, som ibland gör sig påmint och som förlamar och krymper människan. Ont, det gör ont i stunder när känslorna kommer på besök från barndomen...
Nästan krampaktigt håller man tag om löftet, har inget annat val, man måste försöka leva här och nu, våga öppna ögonen och alla sina sinnen så man kan möta sig själv och andra. På riktigt. Inte ett spelat yttre, utan det lilla "frusna barnet" måste man träffa och förlåta. Det lilla barnet gjorde så gott det kunde. Leva fullt ut är omöjligt för många, ett inre hålrum finns kvar och som ibland ekar. Hur skall man bli hel? För det krävs att man känner sig 100% älskad och ibland även mer, den vuxne måste bli bekräftad för att veta att hon duger. Svårt för omgivningen att förstå och jobbigt att kanske hela tiden skänka kärlek. Hoppet för dem är att om man ger kärlek får man kärlek tillbaks och på så sätt blir rundgången positiv, istället för tvärtom.
Till och med dina hårtstån är räknade, står det i Bibeln. Gud älskar och ser mig och dig i minsta detalj, till och med varje hårstrå, det är litet, så man får lita på Löftet. Gud är kärlek, har jag skrivet som skärmsläckarord på min data. Så när jag för en skull släpper taget och inte producerar, inte levererar, då dyker Orden upp. Mitt framför mig som en påminnelse om det största. Tro, hopp och kärlek och störst av allt är kärleken skriver Paulus. Man måste lita, man har inget annat val.
Duger som man är. Suger på orden och försöker föra ner dem från huvudet, ner till hjärtat. Världens längsta halvmeter.
Märkligt. Plötsligt sluts cirkeln som påbörjades igår. Om känslor som gett sig ut på en resa. Så har man avverkat en inre resa, fast man varit hemma. Känns som tusen mil.
Världens längsta resa är resan inåt, sägs det. Jag vet.
Att övervinna frestelser...
Har nu idag lagt in Rick Warrens bok under kategorin här bredvid: Leva med mål och mening.
Kommenterade denna förra sommaren, men nu har jag lagt in alla kapitel under denna kategori, så du kan läsa alla i följd).
Warrens tipssida: Purpose driven life. (Ovan bok inspirerar mig för dagens blogg)
Känns det som att en frestelse i ditt liv är för svår att klara av?
Det är en lögn.
I Bibeln står det att Satan bl.a. kallas för Åklagaren, då kanske du lättare känner igen denna kraft som vi idag inte ofta vågar tala om, däremot tvärtom om Kärleken.
Men vi måste inse att det finns en motsats kraft, som är förgörande för oss.
Prövas du. Här några snabba råd:
1) Försök att ägna uppmärksamhet åt något annat.
2) Vill du verkligen bli fri från denna frestelse? Förträng den inte, börja tala om den. Bekänn för andra, så dölj den inte - avslöja den. Orsaken till att vi döljer den är högmodet och rädslan.
3) Argumentera inte med Anklagaren. Lär dig Bibelns Ord och gör som Jesus när han frestades i öknen - han citerade Bibeln, på det sätter får det onda inte fäste.
Dagens fråga?
Vem skulle du kunna be vara din andliga rådgivare som hjälper dig att motstå en envis frestelse?
Att övervinna frestelser...
Har nu idag lagt in Rick Warrens bok under kategorin här bredvid: Leva med mål och mening.
Kommenterade denna förra sommaren, men nu har jag lagt in alla kapitel under denna kategori, så du kan läsa alla i följd).
Warrens tipssida: Purpose driven life. (Ovan bok inspirerar mig för dagens blogg)
Känns det som att en frestelse i ditt liv är för svår att klara av?
Det är en lögn.
I Bibeln står det att Satan bl.a. kallas för Åklagaren, då kanske du lättare känner igen denna kraft som vi idag inte ofta vågar tala om, däremot tvärtom om Kärleken.
Men vi måste inse att det finns en motsats kraft, som är förgörande för oss.
Prövas du. Här några snabba råd:
1) Försök att ägna uppmärksamhet åt något annat.
2) Vill du verkligen bli fri från denna frestelse? Förträng den inte, börja tala om den. Bekänn för andra, så dölj den inte - avslöja den. Orsaken till att vi döljer den är högmodet och rädslan.
3) Argumentera inte med Anklagaren. Lär dig Bibelns Ord och gör som Jesus när han frestades i öknen - han citerade Bibeln, på det sätter får det onda inte fäste.
Dagens fråga?
Vem skulle du kunna be vara din andliga rådgivare som hjälper dig att motstå en envis frestelse?
Att växa genom frestelser...
Frestelsen är det ondas vapen, vissa väljer att kalla det dåliga för Satan, medan det motsatta dvs. Gud vill använda det för att få dig att utvecklas.
Varje gång du väljer att göra det rätta, istället för att "synda" ( synd = missa målet), växer du och blir mer och mer lik Jesus (har du fortfarande svårt för att ta hans namn och han som förebild i din mun och i ditt inre, känns det för religiöst, och isåfall varför...???). Idoler är ju så vanliga, de "dödliga" faller ju för frestelser, se ex. Britney Spears, politiker m.fl. Välj en som håller, i med- och motgång, är ju ett vettigt tips, eller....
Snart skall jag skriva en uppsats om Andens frukter (Galaterbrevet i NT), dessa är utmärkande för Jesu sinne: kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, mildhet och självbehärskning.
Följer du i hans sätt och fotspår (bl.a. lär du dig detta genom att läsa och lära om hur han möter problem och människor i Bibeln) får du dessa ovan egenskaper. MEN SOM SKRIVET, det är dags att nu börja läsa Bibeln. Vad är det som avskräcker dig.... Vad har du att förlora? Vill du inte ha ovan egenskaper i ditt liv?
Frukt mognar långsamt... det tar tid. Ha tålamod.
När du frestas är det de direkta motsatserna till ovan egenskaper som visas upp, de som du inte vill ha, som du vill bli av med, de som du inte är stolta över.Karaktären mognar genom val, och detta genom att frestelsen just erbjuder ett val.
Vet du att Gud får friden i oss att växa genom att tillåta perioder av kaos och vilsenhet. Genom att lita på honom då, inte bara när allt är lugnt och vackert, så får vi verklig sinnesro.
Frestelsen finns inte utom oss, utom inom oss... Har du tänkt på detta? I våra tankar, inte i omständigheterna.
De kan se olika ut, som jag skrev om igår, allt från mat, droger, shopping eller att alltid vara till för andra, men inte ta hand om sig själv. Detta drar en bort från en själv, så man tappar bort sig själv, sitt sanna jag.
När du läser Bibeln, ser du att Jesus gått just din väg, han har varit i de svåraste situationer, han har lidit mer än dig. Och detta för din skull. Just för dig som läser detta just nu. Det ÄR SANT. FÖR DIG!!!!
Frestelser håller oss kvar i ett beroende av Gud. Har du tänkt att det fungerar så.....
- Fundera över: Varje frestelse är ett tillfälle att göra det goda.
- Bra vers i Bibeln: "Den människa är lycklig som inte ger efter och handlar fel, när hon frestas. Hon ska få livets krona som belöning" (Jakobsbrevet 1:12) Så du ser Bibeln är och speglar livet, har du börjat förstå? Eller dömer du ut den fortfarande som ointressant, även fast du inte läst den, eller inte särskilt noga.....
- Har du tänkt över: Hur kan du mer lik Jesus genom att övervinna den vanligaste av dina frestelser?
Förvandlad genom motgångar....
Motgångar tvingar oss att vända oss till Gud och lita på honom istället för oss själva. Bibeln är fylld till bredden av personer och omständigheter som visar och beskriver detta.
Kom ihåg att Guds plan är god, så ha tillit till hans plan just för dig, skyll inte på honom, när du inte ens litar eller följer honom. Det är ett bekvämt sätt att skylla på andra, att bli offer.
- Gud vill att du skall växa, inte krympa dig själv. Det är därför vi föds som barn och har som mål att växa, bli äldre och mognare, visare för att sedan växa in i Guds rike - evigheten, det tar inte slut med döden.
Håll fokus på Guds plan och inte din egen smärta eller motgång. Lyft blicken, precis som när du gör garagesvängen med motorcykel, så lyckas du. Men sänker du ner blicken, så misslyckas du med din körning och faller platt till marken
Smärtan är kortvarig, men belöningen är evig för dig som har lyft blicken mot evigheten. Ge inte efter för kortsiktigheten: sluta "belöna" dig eller fly genom snabba lösningar, som ex. genom överkonsumtion av socker, mat, alkohol, porr, arbete, religion, träning etc.
Möter du problem med inställningen: "varför just jag?", istället för att fråga: "vad vill Du att jag skall lära mig just nu?".
Att bygga upp sin karaktär är en långsam process, så ha tålamod. Tänk efter på vilken eller vilka motgångar som du lärt dig något av mest.
"Ta rygg" på Jesus och se hur han tog motgångar, lär dig av dem. För du har väl börjat läsa Bibeln..... Inte. Sluta då läsa min blogg!!! Varför går du den enkla vägen, vill du egentligen lära dig något av mig, så är det dags att börja anstränga sig mer.
Sluta läs min blogg. Eller vill du växa.
Egentligen...........
Är du sanningsenlig mot dig själv och andra egentligen....
Andligt växande innebär för dig att lögner ersätts med sanningar.
Jo, jo säger du att du alltid är ärlig, just om du gör detta så tror jag inte på det. Vem försöker du isåfall lura, kan man undra....Bibeln är viktig om du inte ännu förstått det. Det är inte en gammal mossig bok, för att du låter den stå i bokhyllan. Visheten är inte ny. Så unika är vi inte.
Den förvandlar, befriar, skapar tro, gör faktiskt underverk (det vet jag) såsom helar, bygger upp och förmedlar glädje samt vishet.
- Acceptera den som auktoritet i ditt liv (sedan kan man tolka den på olika sätt, tack och lov, för den skal tolkas in i sin tid, dvs. in i nuet.)
- Ta till dig dess sanning: läs, memorera, ifrågasätt och meditera över det du läser.
- Tillämpa dess principer - det är först då som den får effekt.
"Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. Ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria" (Johannes 8:31-31) Hur kan just du växa som människa...
Warrens tipssida: Purpose driven life
Guds mål för just dig är att du skall växa!
För detta krävs det:
- att du vill det
- bestämt dig för det
- ansträngt dig för det
- och håller fast vid detta.
Bibeln säger vist: Låt er förvandlas genom förnyelse av era tankar (Rom. 12:2b)
Vem har du som "livs coach" - trender fr. TV eller Jesus - sann människa och sann Gud.
Här börjar det för dig, läs Bibeln och ta efter/härma Jesu sätt att vara och tänka.
Man måste förändra sitt sätt att tänka, då tankarna påverkar allt i ditt liv! I Nya testamentet kallas det för omvändelse, vilket på grekiska betyder "att ändra inställning",
Sluta med dina omogna tankar som är självcentrerade och egoistiska!
Vad tror du kristendom handlar om?
Det är inte en religion eller filosofi, utan är en relation och en livsstil!!!
Främsta tecknet på andlig mognad är att tänka på andra. Och du det är aldrig för sent att börja.
(Bra tips: Skriv ner detta i en bok)
Just du är skapad för att bli lik Jesus?..
Idag är det kap. 22 "Skapad för att bli lik Kristus" (av 40) i boken"Leva med mål och mening" av Rick Warren. Warrens tipssida: Purpose driven life
Vår likhet med Gud:
- Vi är andliga varelser med en odödlig själ
- Vi har en hjärna som kan tänka logiskt och lösa problem
- Vi har förmåga till relationer, för att ge och ta emot kärlek
- Vi har ett moraliskt medvetande
MEN?
Vi blir aldrig Gud, eller ens en Gud (fast många nyandliga rörelser strävar mot detta, förföriskt och farligt nog.) Vi är skapade, inte Skaparen.
Blir man mesig, om man blir kristen?
Nej, men Gud vill att du skall utvecklas, inte chilla eller softa dvs. att du skall tänka på din egen bekvämlighet. Gud vill att du skall förvandlas, utveckla din karaktär, inte din personlighet.
Kan man göra detta på egen hand och med egen kraft, som de nyandliga rörelserna säger och menar, genom bl.a. att gå deras kurser, läsa just deras böcker (som de märkligt nog tjänar pengar till sig själva på..).
Man kan inte efterlikna Jesus på egen hand, det fina och unika i kråksången är att man får hjälp av den Helige Andes kraft. Även fast vi knappt märker det. Och inte förstår hur han verkar, men han gör det, när du ber om hans hjälp!
Skall vi sitta stilla och vänta, för att bli förvandlade. Nej, Gud har gett dig sinnen och en kropp för att du skall börja agera.
Det krävs tre sätt att bli lik Jesus (enl. Paulus i Bibeln).
- Ändra levnads sätt
- Ändra vårt sätt att tänka
- Forma nya heliga vanor
Man behöver andra människor för ovan, därav är det viktigt med en församlingsgemenskap. Det tar tid att förändras, så ge inte upp, nöj dig med sakta steg, men ta dem.
Omgivningen kommer förmodligen att upptäcka att något hänt dig, innan du gör det. (Förresten läs om när Petrus gick ur båten för att möta Jesus på Genesarets sjö, och kommentera gärna vad du kan lära detta!
Jag själv då?
Har nu levt i olika andliga program i en hel del år, och jag har förbättrats säger omgivningen, men jag är verkligen inte perfekt (säger de också, hi?).
Har jobbat i de 12-stegen, som är sprungna ur kristen tradition, till detta har jag lagt till daglig bön och bibel läsning, samt annan utvecklande och stimulerande litteratur och framförallt möten med människor som inte är lika mig. Tack och lov, säger jag idag.
Tack vare detta känner jag mig idag fri. Gör du?
- På vilket område behöver du be om Andens kraft för att bli mer lik Jesus?
Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Var rädd om din församling, och de skall vara....
Warren inleder med att det är ditt jobb att värna om enheten i din församling. Å andra sidan bör också församlingen, prästen - se dina behov, därav är det många som byter kyrkor eller hoppar ur, då de är missnöjda.
Detta är man nog dålig på i kyrkan idag, jämfört med marknaden och dess villkor. Tror man kan göra som förr.... men folk förändrar sina vanor och beteenden, vilket man måste inse och analysera inom kyrkans väggar.
Att man är rädd för konflikter är också farligt, lättare att sopa under mattan och tro att tiden läker alla sår. Så naivt.... har själv erfarenhet från olika kyrkor av detta.
Så våga vara kvar, så länge du orkar, men inte längre. Det finns en balans, bägge måste bry sig, både församling och du. Kom ihåg, ingen är fullkomlig, inte ens du. Församlingen är en bra växtplats, ge ditt bidrag dit. Du behövs!!!!!!
Warren skriver att i hans kyrka får man skriva under ett papper att man vill bevara enheten. Bra, så ser folk att detta är viktigt, även fast man kan ha olika idéer.
DAGENS BÖN!
Gud, låt mig få vara ett försoningens verktyg
och så samförstånd där det finns splittring.
Låt mig se det som finns att bygga på,
inte det som skiljer mig och de mina åt.
Låt mig så din kärlek och låt mig tala med en ängels mun.
I Uppsala och andra kommuner är det nu lag på att det skall finnas Medlare, mellan brottsoffer och gärningsmän. Bra! Så bör alla vara. Medlare.