Olika åsikter viktigt, men energin bör läggas...
Jag är inte uppväxt inom kyrkan, utan kommer sent in i livet in i denna tradition. Har kanske därför andra glasögon än ex. många av mina yngre teologiskt studerande kamrater.
Ibland undrar jag var många på allvar har sina hjärtan, i diskussionen eller hos sina nästa. I Bibeln förkunnas och förklaras att det är viktigt att tänka och ha med sitt hjärta, ett uttryck som inte är så modernt, men borde bli det. Idag är det intelligensen och vetenskapen som skall fylla alla inre hål och ge svar.
Är så förundrad. Diskussioner som når folk utanför kyrkan är främst omd diskussionerna om kvinnliga präster och samkönat äktenskap. När jag träffar och samtalar med många som inte finner det intressant att besöka kyrkornas verksamheter, så säger vädigt många att kyrkan verkar mest föra just dessa två debatter. Är det detta vi är kända för, undrar jag då oroligt? Lägger man energi på rätt sälle?
Som om dessa frågor var det viktigaste för vår planet just nu. Även om de kan vara viktiga för bägge dikena av åsikter, så håller jag med om att det nödvändigaste inte är att lägga så mycket energi på dessa, då man bara i Sverige ser att folk har stora inre hål, som de färsöker fylla med bl.a fylla, shopping, dåliga relationer, arbete utöver det nödvändiga och där ensamheten förlamar så många. Vi håller också på att förstöra vår miljö.
Istället för att lägga så mycket energi på kvinnliga prästfrågan, som dessutom är beslutat för över 50 år sedan i Svenska Kyrkan (vad tror man att man skall uppnå? Riva upp beslutet? Förstår inte. Vill man inte bejaka kvinnor som präster så finns det andra kyrkosamfund att verka till. What´s the problem?). Samkönat äktenskap är för en hel del i kyrkan, främst präster verkar det som, en problematisk teologisk fråga, men för de som inte finner teologi som det viktigaste i livet, kan denna fråga då upplevas som om man lägger energi mera på spetsfundigheter än för de som idag lider i vårt Sverige.
Hur skulle den församling jag vill jobba i se ut, är en tanke jag lekt med på senare tid.
Hade en diskussion med en kamrat som är präst och som inte tolkar Bibeln som jag, då han har en mycket friare tolkning än mig och mest verkar se Bibeln som en religiös urkund bland många, vilket är för mig lite märkligt.
Dock tror jag det skulle vara intressant med att det fanns präster med olika Bibeltolkningar inom en församling. Varför? Jo, därför det skulle berika både församling och en själv. Men det skulle krävas mycket mod och tålamod om man vågade befinna sig i ett sådant sammanhang. Man skulle ständigt bli tvungen att få ifrågasätta sin egen teologi och gudsbild. Jobbigt, men förmodligen utvecklande.
Förutsättningen skulle vara ett ständigt forum för samtal bland anställda, församling och lekmän.
Vad man skulle kunna uppnå är att var och ens skulle kanske våga föra fram sin gudsbild där man är nu och man skulle kunna växa som ett senapskorn i sin tro i ett sådant sammanhang kan jag tro.
I ett sådant sammanhang skulle man bli tvingad att ständigt utreda vad som är det viktigaste och vad som är syftet och målsättningen med ens egen energi och församlingens.
Var skall vi lägga fokus, vad är viktigast idag.
Många lider. Och en hel del diskuterar. Precis som på Jesu tid.
Kyrkans uppdrag samt teknikens under...
Är det inte så de säger, flickorna, detta med en mild överlägsen men förstående ton, när de kommenterar oss pojkar och män och vår glädje i undret. Talar nu om teknikens under.
Köpte en ny mobil igår. Helt sjukt. Det blev billigare än att ha kvar den gamla. Ur led är tiden. Tänker på hur mycket energi det kostar att göra en ny...
Men den är kul. Massor av finesser. Och det går att ringa med den. Är inte det bra.
Tänker på bensinstationerna, som en liknelse till detta.
Förr i tiden kunde man i stort sett bara köpa bensin där, nu är de restauranger och mataffärer. Ibland tar det allt för lång tid att köpa bensin där, så man väljer enklare varianter. Konstigt......
Är det inte så med mobiltelefoner.
Har hört att i Japan är storsäljaren en lur som man bara kan ringa med och med stora knappar.
Gör det enkelt är en bra paroll.
- Var igår på en givande gudstjänst i Lötenkyrkan i Uppsala med Familjen. Fullt med folk och två biskopar var där. Predikan handlade om livet efter döden, vilket sällan berörs. Fikat efteråt var kanon och många, i alla åldrar stannade kvar. Hit vill jag och Familjen gå igen.
Återigen lite information om kyrkan, idag talar jag om:
Kyrkan som gåva och uppdrag?
Protestantisk syn
Uppdraget är förkunnelsen av evangelium samt förvaltning av sakramenten och genom detta blir det en gåva att nya människor, lockas och frälses och kommer in i kyrkan. Kärleken är en gåva som kallar var och en som har blivit döpt för helig, sade Luther. Genom den ämbetssyn, med det allmänna prästadömet, där alla kallas präster, efter dopet, möjliggör ju utbredningen av det kristna riket och budskapet.
Alla får tillgång till Gud genom bönen och har rätt att bära fram andliga offer, dvs. det att ställa sitt eget liv i Guds tjänst[1]. För att predika evangelium och förvalta sakramenten rätt, har Luther gjort en åtskillnad med den tjänst som han kallar det pastorala[2] ämbetet som meddelats av församlingen till de särskilda enskilda personer som är i tjänst åt församlingen, så de blir inte ?högre? än församlingen, då de tjänar dem.
En gåva är att Kristus lovat kyrkan att förlåta synder, bönhöra och ge den helige Ande, oavsett vilka människostadgar vi har. Detta ger en styrka så alla kan vända tillbaks till kyrkan, då vi alla är syndare enl. Luther. Det är också en markering gentemot alla som inte ingår i de heligas samfund som en gräns med den yttre.
Söndag - Vad-var är kyrkan.......
Började att läsa igenom det jag skrivit och lärt mig under dessa år. Kom fram till att jag skall försöka skriva om allt jag skrivit. Sedan slog mig tanken....
Om jag nu vill fräscha upp kunskaperna, så kanske någon annan också vill lära sig det jag fått kunskap om.
Därför tänkte jag lägga in små delar av detta i min blogg i framtiden. Alltid finns det någon som vill lära sig något.
På kyrkornas hemsidor får man ingen större kunskap pga olika anledningar.
Tänkte åka till Lötenkyrkan i Uppsala och fira gudstjänst kl. 1115.
Lev väl och ärligt.
Vad/var är kyrkan?
Protestantisk syn
Den är Kristi levande kropp, inte en organisation stiftad av människor, utan en fri skapelse av helige Ande, vars ursprung går tillbaks till Kristus som består av alla Kristus troende[1] i kyrkan.
De är inte avgränsade från världen, utan skall följa Jesus förmaning att vara - i världen, men icke av världen.[2].
Den är en trons och helige Andes gemenskap, en gemenskap av särskilt slag, i våra hjärtan, och består av ett andligt folk. I kyrkan ingår uppdraget att utbreda evangelium, ministerium docendi evangelii, dvs. att vara i evangelieförkunnelsens tjänst, vilket tydliggör kyrkans uppdrag med ämbetet, liksom den gamla beteckningen Verbi Divine Minister, som är prästens epitet. Prästens roll, det särskilda ämbetet, innebär inget annat än att predika evangelium och förvalta sakramenten rätt.
Här visar Luther på det allmänna prästadömet[3] för alla troende. Luther säger att Kristi kyrka är alla som tillhör honom och där Ordet förkunnas och sakramenten förvaltas, där är kyrkan.
Uppmanar du till människofiske?
Att försöka bära sig själv, framförallt i tider av motgång, säger ju sig självt är svårt, t.o.m. omöjligt. Så enl. mig (och Bibeln) är vi skapta att hjälpa och ta hand om varandra, att vi skall bära varandras bördor, som den Heliga Skrift förtäljer.
Vad skall vi då göra? Upplever att vi kristna inte tillräckligt klart vågar, kanske pga. rädsla att inte bli omtyckta att förklara Ordet rent och klart som Luther uppmanar, predika om att Jesus är "vägen, sanningen och livet". Vi borde enl. missions- och dopbefallningen såsom Jesus säger "gå ut och göra alla till människofiskare" (se nedan).
När han vandrade utmed Galileiska sjön fick han se två bröder, Simon som
kallas Petrus och hans bror Andreas. De stod vid sjön och fiskade med kastnät,
för de var fiskare. Han sade till dem: ?Kom och följ mig. Jag skall göra er till
människofiskare?, och de lämnade genast sina nät och följde honom. När
han gick vidare fick han se två andra bröder, Jakob, Sebedaios son, och hans
bror Johannes, sitta tillsammans med sin far Sebedaios i båten och göra i ordning
sina nät. Jesus kallade på dem, och genast lämnade de båten och sin far
och följde honom.
Katolska kyrkan har ändrat sig gällande ofödda barn som dött...
Kyrkan bör hitta mer forum för undervisning, så att man som kristen får möjlighet att växa i sin tro.
Tycker ex. att det erbjuds för lite bibelundervisning i våra församlingar. Man kallar sig kristen, men man varken läser eller kan sin bibel. Tror att det är viktigt för sin andliga påfyllning. Vad händer ex. med barn som dör innan de döpts? Vad tror och tycker du?
Katolska kyrkan har om jag förstått det rätt haft en åsikt att barn som dör innan dopet hamnar i en form av mellantillstånd, i limbo. Nu har påven deklarerat den nya ståndpunkten.
Jag har svårt att hitta något i Bibeln som pekar på att barnen inte skulle komma till Gud. Jesus pekar ju på barnen och säger att "låt barnen komma till mig". Däremot kan jag tycka att undervisningen om dopet för de som döper sig bör vara klarare. Tror många i Sverige inte vet vad den står för och innebär (se mitt tidigare blogginlägg om dopets innebörd). Bibeln behöver hela tiden tolkas, vilket detta är ett bevis på. Det är inte bara Svenska Kyrkan som omtolkar, således.
Dagen skriver idag: "Frågan om vad som händer med odöpta barn som dör har länge varit en omdiskuterad fråga inom katolska kyrkan. Länge hävdade kyrkan att de döda barnen hamnar i limbo, ett mellantillstånd mellan himmel och helvete. Den synen har dock på senare tid betraktats som en otillfredsställande tankekonstruktion".
Läs mer på Dagens hemsida.
Vi kan mer än vi tror..........
Här skriver jag egna funderingar om bibelord som berör mig. Idag om att vi kan mer än vi tror...
Spännande om kyrkan och äktenskapets historia!
Så här skriver Per bl.a. på sin blogg:
"Vad man ofta glömmer bort är att synen på äktenskapet har förändrats under historien.
Bibeln presenterar aldrig någon äktenskapsteologi som var erkänd i fornkyrkan.
Det var först på 1600-talet som äktenskapets ingående blev en kyrklig angelägenhet, och motiveringen var knappast skapelseteologisk. I dag hänvisar man ju ofta till att just skapelseordningen som grunden för att äktenskapet ska vara ett förbund mellan man och kvinna, men att vigseln blev en kyrklig angelägenhet berodde snarare på världsliga omständigheter.
Luther menade att äktenskapet var en civilrättslig institution som var till för samhällets fortbestånd. I ett samhälle där familjen var grunden inte bara för reproduktionen, sjukvården och åldringsvården utan även för produktionen och därmed beskattningen var det nödvändigt att värna familjen. Samhället hade rasat sönder annars. I kyrkoordningen
1571 stadgades att fästningen (avgivandet av löftena) skulle ske vid kyrkporten, och därefter gick man in i kyrkan för bön och välsignelse. Att prästen var med vid fästningen motiverades med att därmed garanterades att makarna frivilligt avgav sina löften.
Därefter gick utvecklingen mot att statskyrkan skaffade sig mer och mer kontroll över familjen, vilket kulminerade med 1811 års handbok där betoningen i vigselakten låg på att prästen stadfäste äktenskapet.
I handboken som kom 1942 fanns en tydlig vändning mot det allmänkyrkliga hållet och betoningen kom återigen att bli löftena samt bön och välsignelse. Att låta alla människor som lever i en trofast och kärleksfull relation omfattas av äktenskapet är nästa naturliga steg i en lång utveckling."
Gud är trofast, låt oss bli lika honom, även i våra relationer.
Oavsett vilken storlek på urinröret på man har, eller om man "råkar" älska någon som har lika långt urinrör som en själv.
Vad innebär dopet för dig - egentligen?
Därför tänker jag nedan försöka förklara vad Paulus i Romarbrevet i Nya testamentet skriver om detta. Kommentera gärna om du inte förstår eller har en annan uppfattning.
Romarbevet 6:1-11: Vad innebär dopet enl. Paulus?
Övergången från Adam till Kristus sker genom att man dör och uppstår med Kristus, vilket äger rum i dopet.
När Kristus dör i lydnad förlorar olydnadens död sin udd.
Ingen som dött med Kristus kan vara kvar i synden. Kristna och synden är lika långt ifrån varandra som liv och död. Flytten har ägt rum i dopet in i Kristus Jesus.
Genom dopet har de flyttat och är inte längre mantalsskrivna i Adam utan i Kristus. Det är sant om honom är också sant om dem som är i honom. Döpta in i hans död har de förts ut ur slaveriet under syndens välde. Han syftar förmodligen på symboliken med nedsänkning.
Dopet är ett medel för de troendes död och begravning med Kristus. Dopet gestaltamr inte människans egen död och begravning utan hennes förening med Kristus i hans död och begravning. Det som sker i dopet handlar alltså om Jesu död, begravning och uppståndelse.
Eftersom vi längre inte är i Adam där synden härskar förväntas vi sluta upp med att lyda synden
Uppmaningen du skall inte längre leva som en syndens slav vore meningslös, om det inte vore så att du inte längre är syndens slav.
Paulus säger inte att vi likt Kristus erfar en död, begravning eller uppståndelse, utan hävdar att vi dog med Kristus, vv 5, 6, 8, vi begravdes med Kristus, vi skall uppstå med Kristus, v 4.
Synd och död är utbytt mot lydnad och liv. Det handlar alltså om att leva det liv som blivit möjligt i och med Kristus, hans uppståndelse och Andens gåva. Den andliga kraften i Kristi uppståndelseliv når dem genom Andens gåva och gör ett nytt liv möjligt. Döpt in i Kristus hör man inte längre till dödens värld, och man väntar inte in den kroppsliga uppståndelsen innan man börjar leva i ett nytt liv.
Kristus har dött en gång för alla och uppväckts. Genom dopet är ni i Kristus, därför har också ni dött en gång för alla och uppväckts. Paulus vet att synden har en stark dragning också på beprövade troende och att döden väntar alla så länge Herrens ankomst dröjer. Som döpta är läsarna förda ut från syndens maktområde in under Kristi herravälde. De döpta lever i Kristus, därför finns ingen anledning att låta synden fortsätta att syra deras liv. Och nu är det deras ansvar att se till att det är så. Synden existerar inte längre som en tvingande makt över dem som är i Kristus, men den är likafullt närvarande i deras tillstånd som möjlighet. Nu efter dopet, regerar nåden och synden är endast en möjlighet.
Vad som är möjligt är att ställa sina lemmar till syndens förfogande. Lemmar ger uttryck för människan i hennes handlingar. Märk väl att kroppen i sig inte står till syndens förfogande.
Dopet är en invigning till tjänst och kamp
Det gamla livssättets impulser, reaktioner, vanor, beteendemönster hotar och bromsar praktiserandet av det nya livet. Först vid uppståndelsen, då de troendes existens förvandlas i grunden, kapas kontakten med det gamla adamistiska kraftfältet.
Trons lydnad stammar från ett val som engagerar hela personen, inifrån och ut. I dopet överlämnar de sig till Kristus, hans död och upptsåndelse och erkänner honom som Herre. I dopet har de förts in i en situation där den uppståndne Herren kan sätta mönstret från sin egen lydnad på deras liv. De får inte bara en uppsättning etiska riktlinjer som de skall försöka efterleva, utan en ny etisk kraft. Herrens lydnad väller fram inifrån genom Andens närvaro, 7:6. Samtidigt har det rättfärdiga livet vissa regler som grundats i den traderande kyrkliga undervisningen, dvs. den lära som ni blivit införda i.
Uppmaningen är att bruka initiativförmågan och energin för ett annat syfte, vilket ordagrant leder ?till helgelse?. Att bli gudsorienterad i det man gör, i kontrast till att vara laglös.
Det nya slaveriet däremot, leder till helighetens frukt, till den kommande tidsålderns liv, det som kallas evigt liv
Synden leder till döden. Skam kommer av att man sett sitt liv som det är i Guds ögon. Det gäller nu att inte låda syndens begär styra den dödliga kroppen. Genom dopet som har hänt har hänt en gång för alla.
Rättfärdiggörelse är av nåd allena, genom tro allena. Men nåden är transformerande. Gud tar emot oss som vi är, men lämnar oss inte som vi är.
Sann frihet finns i inte i ett slumpmässigt liv utan riktning, utan i ett liv som återspeglar Jesu Kristi lydnad för Faderns vilja.
Om Jesus och hans död och uppståndelse bara är ett fint ideal är vi illa ute
Vem tror sig på allvar kunna leva upp till det idealet i vår egen kraft? Men om Kristushändelsen integrerats med vårt liv genom dopet ? bönen och tron som hör samman med det, och framförallt genom Andens gåva ? så kan vi göra nådens seger till vår, ställa våra lemmar och hela vårt jag till förfogande för Guds avsikter.
Källa: Johansson, Hans, "Så räddar Gud världen" - Romarbrevet, Örebro: Libris, 2006
Idag görs många vuxendop inom Svenska Kyrkan. Är du döpt? Vad innebär dopet för dig? Hur der du på dopet? Behövs det mer info. om dess betydelse? Har du en annan tolkning?
Vad innebär dopet egentligen enl. Paulus för dig som kristen?
Har nedan hittat bra förklaringar i boken "Så räddar Gud världen" av Hans Johansson, en kommentar och förklaring om Romarbrevet skrivet av aposteln Paulus i Nya testamentet.
Varför talar Paulus om dopet och vad innebär det? Rom 6:1-11
Övergången från Adam till Kristus sker genom att man dör och uppstår med Kristus, vilket äger rum i dopet. När Kristus dör i lydnad förlorar olydnadens död sin udd.
Ingen som dött med Kristus kan vara kvar i synden. Kristna och synden är lika långt ifrån varandra som liv och död. Flytten har ägt rum i dopet in i Kristus Jesus. Genom dopet har de flyttat och är inte längre mantalsskrivna i Adam utan i Kristus. Det är sant om honom är också sant om dem som är i honom. Döpta in i hans död har de förts ut ur slaveriet under syndens välde. Han syftar förmodligen på symboliken med nedsänkning.
Dopet är ett medel ? genom dopet ? för de troendes död och begravning med Kristus. Dopet gestaltar inte människans egen död och begravning utan hennes förening med Kristus i hans död och begravning. Det som sker i dopet handlar alltså om Jesu död, begravning och uppståndelse.
Eftersom vi längre inte är i Adam där synden härskar förväntas vi sluta upp med att lyda synden. Uppmaningen du skall inte längre leva som en syndens slav vore meningslös om det inte vore så att du inte längre är syndens slav.
Paulus säger inte att vi likt Kristus erfar en död, begravning eller uppståndelse utan hävdar att vi dog med Kristus, vv 5, 6, 8, vi begravdes med Kristus, vi skall uppstå med Kristus, v 4.
Synd och död är utbytt mot lydnad och liv.
Det handlar alltså om att leva det liv som blivit möjligt i och med Kristus, hans uppståndelse och Andens gåva. Den andliga kraften i Kristi uppståndelseliv når dem genom Andens gåva och gör ett nytt liv möjligt. Döpt in i Kristus hör man inte längre till dödens värld, och man väntar inte in den kroppsliga uppståndelsen innan man börjar leva i ett nytt liv.
Kristus har dött en gång för alla och uppväckts. Genom dopet är ni i Kristus, därför har också ni dött en gång för alla och uppväckts. Paulus vet att synden har en stark dragning också på beprövade troende och att döden väntar alla så länge Herrens ankomst dröjer. Som döpta är läsarna förda ut från syndens maktområde in under Kristi herravälde. De döpta lever i Kristus, därför finns ingen anledning att låta synden fortsätta att syra deras liv. Och nu är det deras ansvar att se till att det är så. Synden existerar inte längre som en tvingande makt över dem som är i Kristus, men den är likafullt närvarande i deras tillstånd som möjlighet. Nu efter dopet, regerar nåden och synden är endast en möjlighet.
Vad som är möjligt är att ställa sina lemmar till syndens förfogande. Lemmar ger uttryck för människan i hennes handlingar. Märk väl att kroppen i sig inte står till syndens förfogande.
Dopet är en invigning till tjänst och kamp. Det gamla livssättets impulser, reaktioner, vanor, beteendemönster hotar och bromsar praktiserandet av det nya livet. Först vid uppståndelsen, då de troendes existens förvandlas i grunden, kapas kontakten med det gamla adamistiska kraftfältet.
Trons lydnad stammar från ett val som engagerar hela personen, inifrån och ut. I dopet överlämnar de sig till Kristus, hans död och uppståndelse och erkänner honom som Herre. I dopet har de förts in i en situation där den uppståndne Herren kan sätta mönstret från sin egen lydnad på deras liv. De får inte bara en uppsättning etiska riktlinjer som de skall försöka efterleva, utan en ny etisk kraft. Herrens lydnad väller fram inifrån genom Andens närvaro, 7:6. Samtidigt har det rättfärdiga livet vissa regler som grundats i den traderande kyrkliga undervisningen, dvs. den lära som ni blivit införda i.
Uppmaningen är att bruka initiativförmågan och energin för ett annat syfte, vilket ordagrant leder ?till helgelse?. Att bli gudsorienterad i det man gör, i kontrast till att vara laglös.
Det nya slaveriet däremot, leder till helighetens frukt, till den kommande tidsålderns liv, det som kallas evigt liv. Synden leder till döden. Skam kommer av att man sett sitt liv som det är i Guds ögon. Det gäller nu att inte låda syndens begär styra den dödliga kroppen. Genom dopet som har hänt har hänt en gång för alla.
Rättfärdiggörelse är av nåd allena, genom tro allena. Men nåden är transformerande. Gud tar emot oss som vi är, men lämnar oss inte som vi är.
Sann frihet finns i inte i ett slumpmässigt liv utan riktning, utan i ett liv som återspeglar Jesu Kristi lydnad för Faderns vilja.
Om Jesus och hans död och uppståndelse bara är ett fint ideal är vi illa ute. Vem tror sig på allvar kunna leva upp till det idealet i vår egen kraft?
Men om Kristushändelsen integrerats med vårt liv genom dopet ? bönen och tron som hör samman med det, och framförallt genom Andens gåva ? så kan vi göra nådens seger till vår, ställa våra lemmar och hela vårt jag till förfogande för Guds avsikter.
Fråga Lund? Inte om Nya testamentet i alla fall.....
Utbudet är gigantiskt. Jesus som varumärke ligger på topplistor enl. internationella undersökningar.
Vad händer då på Lunds Universitet? Man verkar inte intressera sig för NT-forskning. Från att ha haft 6 professurtjänster, finns nu bara en (?!). Läste detta idag.
Pressen behöver mer kunskap, likaså allmänhetet. Sverige räknas som ett av världens mest sekulariserade länder. Verkar t.o.m. vara så inom en teologisk utbildning. Märkligt, minst sagt.
Aldrig har det debatterats så flitigt om tron i media och bokutbudet gällande bl.a. Jesus är stort.
Som teologistuderande saknar jag svensk forskning, svenska röster i den internationella floran.
Kanske humanisterna kan få en professur där?
Vi människor själva har ju fixat till allt så bra, när vi bara litar på vår egen kapacitet. Aldrig har så få, ägt så mycket. Skapelsen har vi förstört, miljöförstöringen är global.
”Varför mår vi inte bättre, då vi har det så bra”
Detta genom budskapet om att allt vilar i enda Skapares makt med dennes ljus som befriar från rädslor, erbjuder hopp och kärlek samt ger oss ett kosmiskt perspektiv på oss själva och tillvaron. Därför upplyser dessa vismän oss,såsom Jermiaa och genom ex. Ordspråksboken, att det verkligen viktiga erbjuds oss som en gudomlig välsignelse, inte genom våra prestationer.
Bra att reflektera över där dagens människas värde borde vara att hon just är människa, inte en ”pengamaskin” och att hon duger ”trots” sina fel, brister och styrkor, men det är också viktigt att framhålla att det finns en Vägledare för oss genom och i allt, som leder oss mot det sanna livet som dessa visionärer pekar på. Läs GT och bli förbluffad. Den angår oss i allra högsta grad även idag!!!
Misstror du slumpen???
Håller vi på att förstöra skapelsen? Otvivelaktigt. Larm rapporterna duggar nu tätt, samtidigt som regnet öser ned utanför mitt fönster...
Vi måste vara rädda om naturen och oss själva. Det är ju inte vi som skapat allt. Allt är ju så märkligt smart ordnat, tänker ex. på våren och alla blommor m.m. som plötsligt vet att de skall blomma.
Denna tanke får ju en att inse att allt verkar hänga ihop och det inte av tillfällighet, eller slumpen som vetenskapen kan säga.
Kommer att tänka på en bra historia. Vad tycker du om den?:
En katolik och en ateist arbetade tillsammans i en flygplansfabrik. Katoliken sade: "Är det inte något storslaget, att vårt nya flygplan kom till genom en tillfällighet?" Ateisten protesterade: "Vad menar du, tillfällighet? Det finns många års forskning, design, beräkningar och yrkesskicklighet nedlagda i det här flygplanet." Katoliken sade: "Genom vilken logik kan du då dra slutsatsen, att universum, som är mycket mer avancerad, är en tillfällighet?" Intelligensen hos designen pekar på intelligens hos den som gett designen - nämligen Gud.
Vad kan profeten Jesaja säga dig idag?
Hade inte en så stor erfarenhet vad deras budskap var innan jag började min teologiska utbildning. I kyrkan lästes deras budskap upp i gudstjänsten, men ingen förklarade närmare deras roll vidare. Då det inte fanns någon bibelgrupp i min närhet, så sökte jag vid den tiden mer kunskap om Nya testamentet, men nu....
För dig som vill läsa mer, så låna eller köp boken om profeterna av Greger Andersson m.fl. Utmärkt läsning.
Läs hela Gamla testamentet i ljuset av Jesus, så får du en ny insikt om Gt. Detta berättade ingen för mig i kyrkan. LarsOlov Eriksson på Johannelunds teologiska högskola öppnade upp intresset för hela Gt. för mig. Tack!
Avslutningsvis så inflikar jag här text från Jesaja 52:13 - 53:12, läs den i ljuset av Jesus Kristus!
Herrens lidande tjänare!
Min tjänare skall ha framgång, han skall bli upphöjd, mäktig och ärad. Många förfärades över honom, så vanställt var hans yttre, så föga mänskligt hans utseende. Men nu får han många folk att häpna, och kungar förstummas inför honom, ty de ser något de aldrig hört talas om, bevittnar något de aldrig anat. Vem av oss trodde på det vi hörde, för vem var Herrens makt uppenbar? Som en späd planta växte han upp inför oss, som ett rotskott ur torr mark. Han hade inget ståtligt yttre som drog våra blickar till sig, inget utseende som tilltalade oss. Han var föraktad och övergiven av alla, en plågad man, van vid sjukdom, en som man vänder sig bort ifrån. Han var föraktad, utan värde i våra ögon.
Men det var våra sjukdomar han bar, våra plågor han led, när vi trodde att han blev straffad, slagen av Gud, förnedrad. Han blev pinad för våra brott, sargad för våra synder, han tuktades för att vi skulle helas, hans sår gav oss bot. Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg, men Herren lät vår skuld drabba honom.
Han fann sig i lidandet, han öppnade inte sin mun. Han var som lammet som leds till slakt eller tackan som är tyst när hon klipps, han öppnade inte sin mun. Han blev fängslad och dömd och fördes bort, men vem ägnade hans öde en tanke? Han blev utestängd från de levandes land, straffad för sitt folks brott. Han fick sin grav bland de gudlösa, fick vila bland ogärningsmän, fastän han aldrig hade gjort något orätt, aldrig tagit en lögn i sin mun.
Men Herren tog sig an den han sargat, botade den som gjort sig till ett skuldoffer. Han skall få ättlingar och ett långt liv, och Herrens vilja skall förverkligas genom honom. När hans elände är över skall han se ljuset och bli mättad av insikt. Min tjänare, den rättfärdige,ger rättfärdighet åt många och bär deras skuld. Jag skall ge honom hans andel bland de stora, låta honom dela byte med de mäktiga, för att han var beredd att dö och blev räknad som syndare, när han bar de mångas skuld och bad för syndarna.
Vad är din Gudsbild?
Vad är din Gudsbild?
- Vi måste våga tala Gud, detta då vi inte klarar av att sköta vår jord och relationer på kärleksfullt sätt på lång sikt. Evighetsperspektivet är förlorat i det egoistiska sekulariserade samhället. Indianerna ansåg att när man tar ett beslut så skall det sträcka sig mot sju kommande generationer. Därför behövs långsiktighet och då vi inte klarar detta på egen hand, tydligen, måste vi först def. Gud.
Gud kan inte bara vara en privat Gud, fast politiker anser att ha skall förpassas till den privata delen av livet. Hur detta skall vara möjligt är för mig obegripligt, fast inte om man är politiker, då några av dem verkar ha två olika sorters moral, en privat och en för väljarna. Kyrkan, dvs. vi alla kristna måste börja våga tala om Jesus. Bilden av en troende är en från Knutby eller knäpp tungomålstalande som flertalet inte kan identifiera sig med. Men trots detta så står Jesus högt i kurs, som moralisk människa, men om man påtalar att han utgav sig för att vara Guds son, dvs. Gud själv, så håller en del inte med. Detta innebär att han då ljuger, och inte är moralisk eller så är han den han utger sig för att vara. Den riktige Jesus kan hjälpa sålunda och bör lyftas fram.
- Media och marknaden ställer individen i centrum, i motbild mot det kristna, därav en krock som man med maktspråk inte kan vinna över. Däremot med att visa svaghet som övervinner det starka, är det enda som kan sticka hål på bilden.
Folk vet sina svagheter, men vet inte vem som kan hjälpa dem på långs sikt, förutom Dr. Phil, böcker som ”Självkänsla nu” m.fl. efterlämnar ofta en tomhet, då individen fortfarande är kvar i sin brustenhet.
- Korsets teologi borde annonseras ut, att den handlar om vad faktiskt Gud har gjort där upphängd, för att folk skall få förlåtelse och sedan kraft att det finns någon som bär dem, ser dem och förstår dem. I och genom allt.
Dessutom ger Gud oss kraft via Bibeln. Ordet du läser, läser även och formar Dig. Återinför den som ett livs redskap, berätta om den, annonsera att Gud vill säga något. Inför bibel diskussions grupper. Starta fler sådana idag i församlingarna. Info. om Anden, hur han verkar.
- Det vi inte har språk för, blir heller inte verklighet. Stororden är obegripliga för många utanför kyrkan med sina heliga ord.
Mystiken är det som lockar, vilket man ser att många besöker kyrkan, för att sitta tysta. Behovet av en Gud har aldrig varit större, det finns så många ensamma som upplever tomhet. Många har blivit human doing, istället för human beeing. Vi definierar oss med vad vi gör och vår framgång, inleder diskussioner med att fråga ”vad gör du”, inte ”vem är du”?
- Språket om Gud, begränsar Gud och blir lätt en avgud om det inte får vara öppet. Ett eget språkbruk om Gud, gör dig mer trovärdig mot andra och innebär att du själv måste reflektera över din egen gudsbild och hela tiden ifrågasätta om dina ord fortfarande bär, vilket gör att gudsbilden förändras och utvecklas över tid. Gud tåls att granska. Blanda och informera om Stororden och deras innehåll med ett nytt intressant språk.
Erövra din egen gudsbild, vi kan ändå inte kontrollera Gud och avgränsa honom med våra Ord, bara hans betydelse för mig själv och andra genom att avgränsa honom. Låt hans Ord befria.
Läs Bibeln (ex. 2 Kor. 5:17). Gör det!
Befrielse
Hej!
-Min avsikt är att på denna blogg, publicera mina tankar, åsikter och reflektioner gällande bl.a. teologi, som jag studerar sedan år 2003!
Vad säger kristendomen oss idag, vad innebär den rent konkret samt har den en roll att fylla i detta sekulära samhälle, där ledordet mest tycks vara: "Ske min vilja...".
Vill gärna ha åsikter, så kommentera, avsikten är att vi alla skall lära oss - av varandra. Genom att se, lyssna och ta del av varandras tankar: Goda Tankar.
Gud välsigne Dig.
Mikael