Ditt liv är ingen slump.....
LEVA MED MÅL OCH MENING. Författare: Rick Warren
Idag är överskriften i kap. 2, "Ditt liv är ingen slump".
Själv är just nu mitt favorit uttryck: "Jag misstror slumpen", som jag hämtat från den utmärkte Uppsala teologen Ove Wikström.
Ju mer man studerar komplexiteten hur allt verkar hänga så sinnrikt ihop i naturen och i skapelsen, så kan det omöjligt bara vara en himla tur att allt samverkar så bra.
Att det plötsligt blir vår igen och att naturen förstår detta, att big-bang hände och började röra sig, så det blev en explosion. För att något skall börja röra sig (såsom big-bang explosionen), så krävdes det ju en "rörare". Detta har jag valt att kalla Gud. Alltings yttersta orsak.
"Gud spelar inte tärning", sade Einstein.
Författaren av kommenterad bok hävdar att ditt liv är ingen naturens lyckträff, utan det finns en mening varför just du är du och varför du är placerad där du är, precis som du är. Håller med om detta.
Men om det inte finns en mening bakom allt, så skulle det vara åtminstone för mig vara svårt att leva vidare meningsfullt. Allting skulle annars bara vara för stunden upplevelser, inget skulle spela någon roll på längre sikt.
Vi lever i en värld där endast det som man kan studera och "ta på" godkänns, där tro och religion bland en del förkastas för att det är svårgreppbart. Ett barn. Är inte detta ett mirakel. Bara en nybliven förälder kan nog hålla med om att det är svårt att förstå hur det gått till. Att livet uppstår ur till synes ingenstans (ja, jag vet hur biologi fungerar, men kan ju inte "ta på" hur det fungerar, precis såsom tron).
Det är ingen tröst att bara tro på det som vi kan studera, vetenskapen. Den skänker endast kunskap med för stundens rådande teorier för att beskriva något.
Det finns något bakom bergen, skaldade väl Nils Ferlin... Vi har i många avseenden kommit till en återvändsgränd i historien, där vi satt oss själva i centrum. Och bevisligen är människan då inte lyckligare än förr, trots att vi har det materiellt bättre, åtminstone i Sverige.
Idag är överskriften i kap. 2, "Ditt liv är ingen slump".
Själv är just nu mitt favorit uttryck: "Jag misstror slumpen", som jag hämtat från den utmärkte Uppsala teologen Ove Wikström.
Ju mer man studerar komplexiteten hur allt verkar hänga så sinnrikt ihop i naturen och i skapelsen, så kan det omöjligt bara vara en himla tur att allt samverkar så bra.
Att det plötsligt blir vår igen och att naturen förstår detta, att big-bang hände och började röra sig, så det blev en explosion. För att något skall börja röra sig (såsom big-bang explosionen), så krävdes det ju en "rörare". Detta har jag valt att kalla Gud. Alltings yttersta orsak.
"Gud spelar inte tärning", sade Einstein.
Författaren av kommenterad bok hävdar att ditt liv är ingen naturens lyckträff, utan det finns en mening varför just du är du och varför du är placerad där du är, precis som du är. Håller med om detta.
Men om det inte finns en mening bakom allt, så skulle det vara åtminstone för mig vara svårt att leva vidare meningsfullt. Allting skulle annars bara vara för stunden upplevelser, inget skulle spela någon roll på längre sikt.
Vi lever i en värld där endast det som man kan studera och "ta på" godkänns, där tro och religion bland en del förkastas för att det är svårgreppbart. Ett barn. Är inte detta ett mirakel. Bara en nybliven förälder kan nog hålla med om att det är svårt att förstå hur det gått till. Att livet uppstår ur till synes ingenstans (ja, jag vet hur biologi fungerar, men kan ju inte "ta på" hur det fungerar, precis såsom tron).
Det är ingen tröst att bara tro på det som vi kan studera, vetenskapen. Den skänker endast kunskap med för stundens rådande teorier för att beskriva något.
Det finns något bakom bergen, skaldade väl Nils Ferlin... Vi har i många avseenden kommit till en återvändsgränd i historien, där vi satt oss själva i centrum. Och bevisligen är människan då inte lyckligare än förr, trots att vi har det materiellt bättre, åtminstone i Sverige.
Hur ser du på ditt liv? Är det en slump?
Kommentarer
Trackback