En dag i taget, ett kilo i taget...

Ok. Kamp igen. Fast nu på ett nytt sätt.

Är man beroendepersonlighet och inte lever i tillfrisknande så är risken att allt är aningen på eller av. Antingen tränar man eller inte osv.


Tänker blogga i sommar om min kamp, mitt nya liv gällande mat och bättre hälsa. "Sanningen skall göra oss fria", står det i den Heliga Skrift. Så man bör leva som man skall lära... För fram allt till ljuset, därför passar bloggens avslöjande ansikte mitt nya självvalda levnadssätt.

Målet! En dag i taget, ett hekto i taget. Förändringen skall ske långsamt, inte allt på en gång. Började springa och gå idag och det 25 minuter till att börja med. Lyssnade inåt när jag blev för trött och tog det lugnt. Mitt andliga liv som jag lärt mig sedan över 5 år hjälper mig att se och tänka långsiktigt.

Just nu på "Oprah" sägs det att den vanligaste dödsorsakningen är rökning, nästa är fetma i Amerika. Bara i USA finns det 72 miljoner feta amerikaner...

Man äter och dricker på känslan. För att döva det inre hålet. Fylla det. Men det är en negativ lösning som kräver dels ett nytt aktivt och hälsosamt sätt, men eftersom det är på känslorna jag tagit mina nattmackor, så är det först och främst ett andligt problem och inte ett fysiskt.

Således behöver man en "högre makt" som kan gripa in och hjälpa mig när jag själv inte orkar eller kan. Min högre makt definierar jag numera som Jesus Kristus och som bevisligen hjälpt mig att klara av att vara nykter sedan mer än 5,5 år. Kampen går vidare nu. Denna gång gäller det att förändra maten och min inställning och relation till den.

Jag väger 81.5 kg nu, min idealvikt är 70 kg.

Äter förhållandevis lite godis, men tar gärna lite för mycket mat. Och så nattmackorna, som dels är onödiga och dels inte är nyttiga. Kommer att redovisa vad jag äter i fortsättningen. Börjar idag.

Frukost: Gröt och en fullkorns macka med sallad och lite smör.
Lunch: Linser och böner med olivolja och citron.

Vikten är egentligen bara ett symptom på något annat. Drogen är till för att dölja smärtan.


- Ber om kommentarer här för jag behöver andras hjälp för att lyckas. Vi är inte födda för att klara allt själva!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback