Raketost, vissa saker kan man inte glömma...
Glädje.
Känner att det behövs.
Har skrivit mycket om alkohol och nattvardsexkluderande ett tag, där kommentarer kommer som ur en ketchupflaska, och nästan ingen vill inkludera den Andre.
Bara tala om sin egen teologi, ingen verkar på allvar vikja försöka här att hjälpa de som är utanför. Märkligt. Mycket märkligt. Enormt märkligt...
Kommer därför att tänka på andra saker som poppade upp?
Ibland återvänder man i sitt minne till företeelser som gjorde en glad. Därför kan man undra varför kommer vissa saker inte tillbaks?
Som Raketost. Å, vad jag skulle vilja att det fanns igen.
Minns att det var gott. Och skivorna blev stora...
Ibland är förpackningen viktig. För ögat.
Gud skapade skönhet. Vi skapade Raketost. Och lade ner tillverkningen.
Ibland är det bra att kunna få göra en resa. I minnet. Åtminstone för en fattig student.
Raketost. Mmmm...
Raketost är en klassisk mjukost som var förpackad i ett vaxat papprör.
Osten sköts upp ur röret och skivor av osten gjordes med vidhängande snöre.
Raketost upphörde tillverkas 1979, till stor del beroende på de många manuella momenten i tillverkningen.
Under tidigt 1990-tal kom Raketosten att bli en nostalgisymbol (en förpackning syntes exempelvis som rekvisita i TV-programmet Nattsudd).
Semper som var varumärkets ägare undersökte då om man åter kunde tillverka osten på ett mer automatiserat vis, och samtidigt gärna göra snöret mer hygieniskt.
Detta lyckades dock aldrig.
Kommentarer
Trackback