Tackar Åsa där jag står långt ut i öknen...
Långt borta.
Så känns livet.
Fast mellan kommentarsverk och bläddrandes bland fotnötter (det heter faktiskt så), känns livet med frihet mycket långt borta.
Examensarbete är en enda lång mardröm med kommatecken och bokbläddrande, tycker faktiskt det enda jag lär mig är att jobba med mitt tålamod.
Inte lär jag mig så mycket kunskapsmässigt.
Det akademiska håller nog tillbaks en dels galenskap med sitt torra korrekta, ibland livlösa språk. Inga åthävor tåls, inom gränserna och i ärlighetens namn blir nog inte många klokare av det jag just nu skriver. Få kommer att läsa.
Men jag kommer att skriva. Puh....
Så känns livet.
Fast mellan kommentarsverk och bläddrandes bland fotnötter (det heter faktiskt så), känns livet med frihet mycket långt borta.
Examensarbete är en enda lång mardröm med kommatecken och bokbläddrande, tycker faktiskt det enda jag lär mig är att jobba med mitt tålamod.
Inte lär jag mig så mycket kunskapsmässigt.
Det akademiska håller nog tillbaks en dels galenskap med sitt torra korrekta, ibland livlösa språk. Inga åthävor tåls, inom gränserna och i ärlighetens namn blir nog inte många klokare av det jag just nu skriver. Få kommer att läsa.
Men jag kommer att skriva. Puh....
Kommentarer
Postat av: Åsa
Jag har läst och läser det du skriver.
Trackback