Hoppets medlemmar i Nynäshamn....
Sex stycken medlemmar som är kvar i Nynäshamns Missionsförening och kyrka satsar...
Lägga sig ner och dö? Nej, nu satsar vi, sade de unisont.
För ett år sedan var Ingela Agardh och en tid innan var Christina Doctare hos dem och föreläste. Medlemmarna satsar sin tid och sina pengar. Otroligt!!! Tala om att brinna för sin tro. Vilka hjältar!!!!
Nya grepp för att få nya besökare och kanske kan det innebära nya medlemmar så småningom. Detta har de äldre medlemmarna satsat på. Modigt. Och föredömligt. Tala om att tro på hoppet. För oss kan allt kännas svårt, men för Gud är inget omöjligt, vilket både du och jag är ett bevis på. Vi finns ju.
Det blev fullsatt när jag häromdagen föreläste där under temat, "Livet - det inre hålet och resan".
Det blev en hel del spännande frågor efteråt, framförallt öppnades det upp för svagheten och brustenheten, och flera ville ha samtal efteråt.
Många bär ju på ett inre hål som vill bli fyllt. Här har tron på Jesus Kristus botat många, många. Därför måste vi kristna våga tala om hur Gud hjälper oss.
Jag sjöng själv!
För första gången. Tala om läskigt.
Jag talade ju om att våga det omöjliga. Därav prövade jag. Och vet ni vad? Alla stämde upp i "Blott en dag". Vilken känsla. Väckelse kändes det som.
Vid fikat diskuterades mitt föredrag, sades det. Tolkar det som ett gott betyg. Många positiva röster efteråt.
Hoppas och ber att mina nya vänner i Missionskyrkan vågar gå ytterligare steg, kanske startar de upp samtalsgrupper. Många bär ju på frågor, vill ha svar och en hel del upplever att de är öde öar.
Tack för att jag fick förmånen att tala om mina steg mot sinnesro!
Lägga sig ner och dö? Nej, nu satsar vi, sade de unisont.
För ett år sedan var Ingela Agardh och en tid innan var Christina Doctare hos dem och föreläste. Medlemmarna satsar sin tid och sina pengar. Otroligt!!! Tala om att brinna för sin tro. Vilka hjältar!!!!
Nya grepp för att få nya besökare och kanske kan det innebära nya medlemmar så småningom. Detta har de äldre medlemmarna satsat på. Modigt. Och föredömligt. Tala om att tro på hoppet. För oss kan allt kännas svårt, men för Gud är inget omöjligt, vilket både du och jag är ett bevis på. Vi finns ju.
Det blev fullsatt när jag häromdagen föreläste där under temat, "Livet - det inre hålet och resan". Det blev en hel del spännande frågor efteråt, framförallt öppnades det upp för svagheten och brustenheten, och flera ville ha samtal efteråt.
Många bär ju på ett inre hål som vill bli fyllt. Här har tron på Jesus Kristus botat många, många. Därför måste vi kristna våga tala om hur Gud hjälper oss.
Jag sjöng själv!
För första gången. Tala om läskigt.
Jag talade ju om att våga det omöjliga. Därav prövade jag. Och vet ni vad? Alla stämde upp i "Blott en dag". Vilken känsla. Väckelse kändes det som.
Vid fikat diskuterades mitt föredrag, sades det. Tolkar det som ett gott betyg. Många positiva röster efteråt.
Hoppas och ber att mina nya vänner i Missionskyrkan vågar gå ytterligare steg, kanske startar de upp samtalsgrupper. Många bär ju på frågor, vill ha svar och en hel del upplever att de är öde öar.
Tack för att jag fick förmånen att tala om mina steg mot sinnesro!
Kommentarer
Postat av: Gun-Britt
Låter som om det var en underbar kväll. Kul att du sjöng också. Du har en viktig uppgift.
Postat av: rolf
Tack Mikael. Som jag tidigare jämfört Dig med Carlsson i Hemsöborna som stormade in, så fick jag ytterligare vatten på min kvarn om liknelsen efter Ditt besök i Nynäshamn. På återseende.
Rolf
Trackback