Mikael Bedrups Goda Tankar!

• I England har en man blivit förändrad, alla hans dåliga vanor är borta, även hans namn är förvandlat. Han är Jesus Kristus, till och med i passet.

• Den svenske biskopen Sven Thidevall utmande 500 konfirmander att var och en skulle få 1000:- om de bad varje dag under ett år och om det efter denna period inte blivit förändrade. KAXIGT att någon vågar påstå och tro att Gud kan förändra, och därigenom påstå att Gud talar till oss genom bön (och genom sin Heliga Skrift).

2.     Kalams kosmologiska gudsbevis: Här argumenteras Guds existens, eller kanske snarare universums ändamålsenliga uppkomst, på följande sätt:
*Allt som börjar existera har en orsak till sin existens
*Universum började existera
*Alltså har universum en orsak till sin existens

3.     Gud ger bästa förklaringen till varför universum existerar istället för ingenting: Har du någonsin frågat dig själv varifrån universum kommer, varför saker överhuvudtaget existerar, istället för ingenting? Ateister brukar säga att universum är oändligt, och det är allt. Men det är ohållbart. Tänk på det en minut. Om universum inte hade någon början, då betyder det att antalet förgångna händelser är omätliga. Men matematiker godtar att idén om oändligt 'antal' leder till självmotsägelse. Till exempel, vad är oändligt minus oändligt ? Matematiskt får du ett självmotsägande svar. Detta visar att oändlighet är bara en idé i sinnet, och inte något som existerar i verkligheten.

De astrofysiska bevisen indikerar att universum började existera i en kataklysmisk explosion kallad Big Bang för länge sen. Fysisk tid och rum skapades vid det tillfället, såväl som materia och energi i universum. Fred Hoyle, Cambridge-astronom, påpekar att 'Big Bang teorin' kräver att universum uppstod ur ingenting. Därför att, när du går tillbaks i tiden, nås en punkt där universum "skrumpnar ihop till ingenting" enligt Hoyle. Vad 'Big Bang modellen' kräver är att universum började existera och uppstod av ingenting.

Anthony Kenny, Oxford University sade "En anhängare av 'Big Bang teorin', om denne är ateist, måste då tro att universum uppstod på grund av ingenting från ingenting. Men det är svårt att svälja! För av ingenting kommer ingenting. Så varför existerar universum? Var kommer det ifrån? Det måste ha funnits en orsak som förde universum till existens. Från själva händelsernas ursprung, denna orsak måste vara en outgrundlig, oföränderlig, tidlös varelse som skapat universum. Är det inte märkligt att 'Big Bang teorin' bekräftar vad troende teister alltid trott att "I begynnelsen skapade Gud universum" ?

Enkelt förklarat, vad är mest troligt? Att den som tror på Gud har rätt, eller att universum plötsligt bara existerade, oplanerat, ut ur ingenting?

• TELEOLOGISKA ARGUMENT

1.     Det teleologiska argumentet efter "telos" som betyder mål. Denna teori kallas på engelska för "argument from design" och har att göra med universums tveklösa ändamålsenlighet. Att allt (inklusive människan) har kommit till av en slump verkar orimligt. Om man är ute och går i öknen och plötsligt finner ett stort slott, utgår man ju från att någon har skapat slottet och inte att det har uppstått "av sig själv". Ändå är det just så de som inte tror på Gud måste resonera.

2.     Det analoga teleologiska gudsbeviset: Man liknar här naturen med en klocka. Klockans komplexitet, uppbyggd av hjul och fjädrar osv. tyder på att klockan har haft en intelligent tillverkare som utformat den efter en ritning för ett ändamål. På samma sätt kan man se på naturens komplexitet och sluta sig till att också den fordrar en intelligent målmedveten skapare.

3.     Det induktiva teleologiska gudsbeviset: Även här ser man en avsiktlig ordning i skapelsen. (Precis samma tanke om ordning finns i evolutionstankens naturliga urval fram till medvetet liv.) Det man tittar på här är hur man bäst ska kunna förklara alla de förutsättningar som har kunnat göra medvetet liv möjligt. Små detaljer om Big bangs expansionshastighet, om gravitationskraften, om elektronens elektriska laddning, om universums ålder för att kunna skapa livets mest grundläggande byggsten - kolet. 

Små detaljer som antagligen är överkurs för de flesta av oss, men som ändå är extremt begränsade fysiska villkor, nödvändiga för livets uppkomst. Även om man på naturlig väg kan beskriva en utveckling som gör livet möjligt, menar man här att den bästa förklaringen till alla dessa förutsättningar innebär mer än bara naturliga orsaker, dvs. en medveten skapare.

• Gud ger den bästa förklaringen till den komplexa ordningen i universum.

Under de senaste trettio åren, har vetenskapsmän upptäckt att existensen av intelligent liv beror på en komplex och finkänslig balans där förutsättningarna gavs i själva Big Bang.
Vi vet nu att livsförhindrande universum är vida mer troligt än livstillåtande universum som vårt. Det är bara att titta på planeterna i vårt solsystem, där får vi leta efter liv.
Här följer några astronomiska siffror. Antalet sekunder i universums historia är 10¹⁸ alltså 10 följt av 18 nollor. Antalet atom partiklar i hela universum är cirka 10⁸⁰, alltså 10 följt av 80 nollor. Med dessa siffror i minnet, betrakta följande. Donald Page, en av Amerikas framstående kosmologer, har kalkylerat fram oddsen för vårt universums existens på en chans av 10^10(123), alltså 10 följt av 1230 nollor, ett tal som är så ofattbart, och att kalla det astronomiskt vore en vild underskattning ! Robert Jastrow, ledaren för NASAs Goddard Institute for Space Studies, har kallat detta för det mest kraftfulla beviset för Guds existens "som någonsin kommit från vetenskapen."

Återigen, den kristna teisten har alltid menat att det finns en intelligent skapare av kosmos och det verkar mer troligt än ateistens tolkning av slump.

• MORALISKA ARGUMENT

1. Det moraliska argumentet: Alla diskussioner om rätt och fel, ont och gott, förutsätter att det finns en måttstock bortom människan. Människan kan inte vara upphov till moralen eftersom den i sådana fall skulle bli helt beroende av individen eller av samhället. Vi skulle då aldrig kunna rättfärdiga moraliska utsagor om andra människor ("Det var taskigt gjort!") eller om andra kulturer/samhällen ("Kvinnlig omskärelse är fel!"). Med vilken rätt försöker vi påtvinga andra människor/samhällen vår moraliska uppfattning om vi inte tror att moralen är universell? I detta ljus ter sig den kristna trons uppfattning rimlig i det att den säger att Gud utgör denna yttersta moraliska norm.

2.     Det moraliska gudsbeviset: Våra moraliska diskussioner och uppträdande förutsätter att det finns en objektiv moralisk lag. En mänsklig handling är antingen rätt eller fel. Detta är en nödvändighet för att vi ska kunna bedöma, bestraffa, och kritisera felaktiga handlingar. Moralisk relativism som ger människan rätt att bedöma själv vad som är rätt för honom. Om det inte finns någon objektiv moralisk sanning kan man alltså aldrig förkasta t ex en nazistisk handling. Detta resonemang bygger sedan vidare på att det därför krävs något övermänskligt för att konstruera en sådan lag, eftersom människans förmåga till detta är övermäktig. Detta resonemang tyder alltså på en gudomlig existens.

• Gud ger den bästa förklaringen till existensen av objektiva moraliska värden.

Om Gud inte finns kan inte objektiva moraliska värden existera. Många teister och ateister är eniga på denna punkt. Till exempel J.L. Mackie, Oxford University, en av de mest inflytelserika ateisterna i vår tid, erkände "Om...det finns...objektiva värden, gör de existensen av en gud mer sannolik än de skulle varit utan dem". Således har vi ett hållbart argument om moral som talar för Guds existens.
Men för att kunna förneka Guds existens, förnekade Mackie då att objektiva värden existerar. Han skrev "Det är enkelt att förklara det moraliska förnuftet som en naturlig produkt av biologisk och social evolution." Frågan är inte "Måste vi tro på Gud för att leva moraliska liv ?" Jag påstår inte att vi måste det. Frågan gäller inte heller "Kan vi känna objektiva moraliska värden utan att tro på Gud ?" Det kan nog människan känna. Utan frågan är snarare "Om Gud inte existerar, kan objektiva moraliska värderingar existera ?" Precis som Mackie antog, kan nog inte moralen som människan ger upphov till vara objektiv utan Gud. Hur som helst, om Gud inte finns, vad är människan då ? En tillfällig biprodukt från naturen som nyligen dök upp på en oändligt liten fläck av stoft kallad planeten Jorden, vilse i ett främmande och ogästvänligt universum, och som är dömd att förgås individuellt och kollektivt inom en kort tid.

Från ateistens synvinkel, som t.ex. handlingen våldtäkt, den verkar inte vara socialt fördelaktig när den blivit tabu under människans utvecklings förlopp. Men det bevisar inte att våldtäkt verkligen är fel.
Från ateistens synsätt, om det går att undkomma de sociala konsekvenserna, då är det väl inget fel med våldtäkt. Utan Gud finns inget som är absolut rätt och fel som kan påverka vårt samvete.

Men faktum är att objektiva moraliska värderingar verkligen existerar, och det vet vi. Det finns inte mer anledning att förneka objektiva moraliska värden än det är att förneka den objektiva reella fysiska världen. Handlingar som våldtäkt, tortyr och barnmisshandel är inte bara sociala oacceptabla vanor. Det är moraliskt avskyvärt. Även ateisten Michael Ruse själv erkänner "Den som säger att det är moraliskt acceptabelt att våldta små barn har lika fel som den som påstår att två plus två är fem."

Det bevisar att objektiva värden existerar, och om objektiva värden inte kan existera utan Gud, då blir en logisk oundviklig följd att Gud existerar.

• Det ontologiska gudsbeviset: Här ser man Gud som ett väsen som är långt större än vi ens kan tänka. Eftersom vårt medvetande skulle begränsa Gud, måste därför Gud finnas eftersom vi faktiskt kan tänka oss detta väsen. Gud är alltså större än vilket inget kan tänkas. Det är också ett faktum att en Gud som faktiskt existerar är större än en Gud som bara finns i medvetandet eller i teorin. Eftersom man menar att Gud är "större" innebär också det att existens är nödvändigt för att uppfylla detta kriterie.

• Det dualistiska gudsbeviset: Detta försök att "bevisa" Guds existens bygger egentligen på att man visar att det rakt motsatta, dvs. ondskans reella närvaro, existerar. Eftersom det finns så mycket ondska, så många söndertrasade levnadsöden, relationer osv. i världen, tyder detta på att det finns en ond makt som verkar. För många människor som kanske har svårt att tro på en övernaturlig Gud kan ändå se det övernaturliga i ondskan. Eftersom det finns en övernaturlig ondska borde det också finnas en övernaturlig godhet eller Gud för att balansera detta.

• Argument utifrån designen: En katolik och en ateist arbetade tillsammans i en flygplansfabrik. Katoliken sade: "Är det inte något storslaget, att vårt nya flygplan kom till genom en tillfällighet?" Ateisten protesterade: "Vad menar du, tillfällighet? Det finns många års forskning, design, beräkningar och yrkesskicklighet nedlagda i det här flygplanet." Katoliken sade: "Genom vilken logik kan du då dra slutsatsen, att universum, som är mycket mer avancerad, är en tillfällighet?" Intelligensen hos designen pekar på intelligens hos den som gett designen - nämligen Gud. (Teologiskt argument)

• Argument utifrån beroendet: Allting som existerar måste antingen ha kommit till av sig självt eller av någonting annat. Eftersom alla de ting vi ser i naturen inte är ting som orsakat sig själva, måste det ytterst finnas ett varande, som endast är beroende av sig självt. (Kosmologiskt argument)

• Argument utifrån samvetet: Var och en som använder förnuftet erkänner, att det finns en universell moralisk lag. Det är bra att göra vissa ting, t ex att ge mat åt de fattiga, och dåligt att göra andra ting, t ex att döda den oskyldige. Denna moraliska lag erkänner vi, men den har inte skapat sig själv. Den pekar på en skapare till den moraliska lagen, känd som Laggivaren. Det fanns en man som var ateist, och hans huvudsakliga skäl emot Guds existens var, att världen var så ond och orättvis. Men senare insåg han, att hans känsla för rättvisa var baserad på en universell princip. Om han erkände ett fel, så måste det finnas något som var rätt. Om han argumenterade, att all verklighet saknade mottaglighet för känslointryck, måste han erkänna ett stycke, att hans moraliska ideal var mottagligt för känslointryck. Varför kunde detta stycke, hans känsla för rätt, vara mottaglig för sinnesintryck, medan den övriga världen inte var det? Om livet inte hade någon mening, då skulle han aldrig ha upptäckt det. Vi kan endast känna igen mörkret, eftersom vi känner till ljuset. (Moraliskt argument)

• Pascals vad: Detta är spelarens argument för Gud. Om det endast fanns två lottsedlar kvar i lotteriet, varav den ena säkert var en vinstlott, och du hade möjlighet att köpa en, skulle det då inte vara en klok investering att ge ut en dollar för att vinna en miljon med 50-50 % sannolikhet. Är det inte bättre att riskera att förlora en dollar? Vi är alla befallda att slå vad i fråga om Gud existerar eller inte. Om vi väljer att inte tro på Gud, måste vi slå vad utifrån mindre sannolikhet. Om Gud inte existerar, kommer vi aldrig att veta, att vi gjort ett misstag. Om Gud existerar, och vi handlar emot honom, kommer vi att gå miste om evig salighet. Vad vi än måste ge upp för vår tro på Gud, så vet vi i alla fall, att det är någon tillfällig sak. Vi kommer att förlora dessa ting för evigt på vilket sätt som helst. Men om vi sätter vårt liv på spel beträffande Guds icke existerande och han visar att han existerar, så har vi gett upp de eviga tingen och för evigt gått miste om himlen. Den säkrare vadhållningen är att hålla sig till Guds existens, sannolikheten talar till Guds fördel. Är det inte bättre att riskera att förlora en dollar (något av denna världens behag) för chansen att vinna en miljon (evigt paradis)? (Pragmatiskt argument)

• Avsikten med argument för livet: Livet har inte något tillfredsställande syfte, värt en människas värdighet, utan Gud. Endast med Guds existens får livet en mening. Utan Gud är livet absurt och har inte något tillfredsställande syfte eller mening. Det är därför självmord finns i överflöd bland dem som förkastar Gud. Det är endast i Guds djupa avsikt människan kan finna sant och adekvat skäl att leva. (Existentiellt argument)

Den svenska organisationen Humanisterna, definierar Humanistisk etik som att "utgå från mänskliga erfarenheter, önskemål, behov och värderingar”. De bedömer dem utifrån deras följder för mänsklig lycka, välfärd och social rättvisa.

Mikaels argumentation:

• Om vi människor själva skulle inse allt själva, såsom Humanisternas önsketänkande utgår ifrån så skulle vi ha en bra värld nu. Så varför har vi inte det om vi bara kan ha oss själva som måttstock om vad som är fel och rätt och bäst för alla?

Kommer man från olika kontexter med olika erfarenheter positiva som negativa, med olika gåvor, värderingar och attityder; både öppna och slutna så påverkar de oss om jag som individ skall komma fram till ställningstagande. Ingen har ideala premisser, som Humanisterna utgår ifrån – alla är ”färgade”. Människan har bevisligen inte gjort det goda för alla, då det finns en inre egoistisk drivkraft som förstör humanismens livsfunktion och mål.

• Vi är avskiljda från varandra, detta genom att vi missar målet, synden avskärmar oss ifrån att nå varandra och vårt mål, dvs. gudsrelation. Vi kan inte själva få förlåtelse för de vi gör vi mot andra och oss själva i alla fall, därför måste vi för att kunna våga utvecklas till vår fulla potential (vårt original, som Dr. Phil hade sagt) lita till att vi får det från en högre visare god makt som förlåter oss. Vi är begränsade. Denna enda som kan hjälpa oss till en bättre värld är Gud.

Jag har själv träffat tusentals olika beroendepersonligheter som tillfrisknat med hjälp av sin högre makt, dvs. Gud; såsom de uppfattar honom. Här har Humanismen svårt att hjälpa den som har egen erfarenhet av eget missbruk eller i släkt eller bland vänner vet vad jag talar om. De flesta håller med om humanisterna men den fungerar inte, hur gärna vi än vill…..

• Var bara lite hygglig mot honom eller att han vill så kan han lägga av…. Jo, den har vi alla hört……

 Tyvärr. Vi klarar inte allt på egen hand. Det blir så tomt, trots framgång och rikedom så måste det inre hålet fyllas med kärlek och fullständig mening som bär genom allt.

• Att människan är rädd för det religiösa är för att hon satt sig i högstolen själv, detta som en reaktion under och efter upplysningstiden då allt skulle kretsa kring henne själv. Man ville inte bli styrd. Vi klarar allt själva. Jo,jo……………. Den måttstocken höll till första världskriget bröt ut, vet vi ju alla.

Att ha sig själv som värdegrund innebär en svårighet. Vet vi själva vad som är fel och rätt och vilken etik utgår man då ifrån? Utilitarismen som ändå kommer att utestänga ett antal????

• Vad är man så rädd för????? Och vem botar rädslan?

Se bara hur världen fungerar? Är det vi människor som skapat allt så finurligt? Eller har vi kommit till det stadiet att vi nu kan ta över skapelsen. Är det det skapade som skall dyrkas (pengar och framgång) eller är det Skaparen som gett oss en uppgift att förvalta allt och genom sin kärlek att komma ner till oss ta på sig alla våra skulder, så vi kan gå vidare och växa i vår kärlek till varandra och till skapelsen som vi då tar hand om. ”Du skall älska din nästa, som dig själv” men….. om du inte gillar dig själv… om du blivit kränkt… Man kan inte bara älska andra, då blir man själv tom. Vem ser den osedde?

Idén med humanism är bra, men…..

• vi har inte lika villkor
• människor är egoistiska
• det finns saker som folk håller för heligt. Vad kommer det ifrån?
• Är människan sin egen måttstock och lyckas smed (och smider hon perfekt)
• Har vi skapat allt (se DNA hur smart det är, vem satte igång Big-Bang?). För att komma igång krävdes en rörelse, men vetenskapen genom kvantfysiken kan inte bevisa att det finns orsakslösa rörelser, så vem var Röraren?
• Kopernikus, Galilei och Darwins teser håller ju inte idag, utan har varit bara tillfälliga vetenskapliga just då förklaringar, säger vetenskapen
• Varför går folk till kyrkan som inte brukar gå dit under katastrofer? Finns det en inre helighet
• Vem förlåter allt
• Vem säger att han är vägen, sanningen och livet och säger att himmelriket är här redan idag. Om vi bara följer honom… så varför skall vi skapa en egen religion/livssyn.
• Det har aldrig funnits så lite gemenskap som i västvärlden efter denna egoistiska influens genom upplysningen, där man skall lita till människan och som ger ett kortsiktigt perspektiv
• Skulle du välja ett evigt liv om du fick?
• Har folk tilltro till vetenskapen? Har den räddat alla och kan den förklara de stora frågorna. Vetenskapsmän börjar bli kristna. FAKTUM.
• Vem skall man tro på sjön Di Leva? Statsmän faller och goda medborgare avslöjas. Ingen är felfri, men som måttstock att människan själv är sin egen måttstock är ju en bevislig utopi.
• Kyrkan tappar i västvärlden pga. humanismen där ensamheten ökat, men inte i övriga kristna världen, tvärtom.
• Sverige är världen mest sekulariserad land (fast det är fler som går i kyrkan än på bio) i USA går 42 % i kyrkan regelbundet.
• Humanismen kan inte ge svar på de existentiella frågorna tydligen, läs Bibeln (även fast den är gammal så talar vi om gedigen kunskap där allt i livet är beskrivet. Sedan finns det tack och lov olika tolkningar, men fokus är att Gud kom till oss, han vet hur vi har det, han dog för oss och han har gett oss kärlek om vi tror på honom.
• Att lita på vetenskaplig forskning har varit humanisternas drivkraft. De har kommit till en återvändsgränd. Vetenskap kan inte ge folk mening, bara förklaring!!!!!!!!!!!!
• Religionen har gjort mycket dåligt, då det är människor som tolkat fel och som drivs av egna begär. Gud gör inte fel. Hur kan det goda göra fel?
• Varifrån kommer musiken?
• Jag litar inte på slumpen, den som vetenskapen förklarar det med det den inte kan förklara.
• Vetenskapen är ALDRIG ofärgad, liksom varje religiös tolkning, därför kan den inte ge allmänna svar, därför ger den inte personliga objektiva sanningar och kan det inte heller.
• Humanismen ger individen auktoritet för att gruppen skall må bra, så gör Jesus också. De har hämtat alla goda förpliktelser från Bibeln och den Gyllene Regeln sammanfattar allt bäst.
• Jag vill ha en tro, sjunger Marie Fredriksson… som sedan fick en.
• Be och du skall få, sök så skall du finna, bulta så skall dörrar öppnas
• Jo, det här var några snabba egna reflektioner. Är de intressanta…………???????????

Är Gud allsmäktig?

• Detta beror på vad vi menar med allsmäktig, den är inte en fråga som t.ex. kan Gud skapa en sten som är så tung att hon inte kan lyfta den själv, detta är motsägelsefullt, den viktiga frågan är hur Guds allmakt går ihop med Guds kärlek
• Guds har visserligen all makt, men har bestämt att inte använda den för att underminera människans frihet. Gud kan visserligen vara människans motståndare, men Gud avstår från att vara en despot eller tyrann
• Gud avstår från att besegra det onda med rå styrka och underminera människans frihet, för att välja kärlekens väg. Gud vakar inte över sitt eget utan begränsar sig själv genom att svara på det skapades uppror med kärlek. Samtidigt låter sig inte Gud besegras, inte ens på korset, utan accepterar korset som ett kärleksoffer och segrar därigenom över det onda

Källa: Sigurdson, Ola m.fl, Ljus av ljus, Verbum, Sollentuna 2003

Gud och människa samverkar i Kristus

• Om inte Gudsonen blev människa skulle frälsningen vara omöjlig, samt så skulle striden inte ha vunnits inifrån
• Det var viktigt att det var Gud som stod för denna frälsning
• På detta sätt så återupprättar Gud de brustna relationerna och fullbordar skapelsen

Källa: Sigurdson, Ola m.fl, Ljus av ljus, Verbum, Sollentuna 2003

• Gud kan inte fångas av människans ord.
• ”Negativ teologi”, det vill säga en teologi som vill undvika att låsa Gud vid våra beskrivningar. Dvs. att inte ens treenighetsläran kan ses som en beskrivning av Gud, snarare som en vägskylt som pekar vartåt vi skall gå.
• Det är inte de som inte känner Gud som finner det svårt att tala om Gud, utan de som känner Gud väl

Källa: Sigurdson, Ola m.fl, Ljus av ljus, Verbum, Sollentuna 2003

Liv i gemenskap

• Kyrkan är alla dem som vill följa Jesus.
• Det gemensamma för alla olika inriktningar att de alla har någon form av struktur
• Hur kyrkan än gestaltas så är det teologins uppgift att kritiskt bedöma hur ändamålsenligt dess faktiska struktur är för kyrkans uppdrag, att i ord och handling vittna om Kristus
• Vi behöver kanske inte en bestämd kyrkobyggnad eller något bestämt samfund, men en påtaglig samhörighet att utvecklas i är viktig. Och kyrkan behöver oss: i den mån den är en gemenskap av människor som söker Guds rike är den precis så bra som dess medlemmar vill göra den.
• Kyrkan finns där kristna befinner sig: på arbetsplatser, skolor, sjukhus, fängelser och spårvagnar. Det primära är inte själva institutionen utan den kristna gemenskapen
• Med sitt vittnesbörd i ord och handling skall kyrkan stå i en kritisk solidaritet med det samhälle den lever i
• Kyrkans mål är inte att sluta sig inom sig själv utan att vittna om Gud och vara en kyrka som är öppen för andra. Kyrkan kan vara ett sakrament för världen som vittnar om Guds närvaro i världen

Källa: Sigurdson, Ola m.fl, Ljus av ljus, Verbum, Sollentuna 2003

Skam och skuld

• Syndens omedelbara konsekvens hos Adam och Eva är känslan av skam, de upptäcker att de är nakna, skyler sig med fikonlöv och gömmer sig för Guds ansikte
• Gud bryr sig och ger Adam och Eva kläder av skinn
• Skammen vill inte komma fram i ljuset och drar sig inte för att ljuga för sig själv
• Skammens mekanismer verkar inte bara individuellt utan även i samhällen och kulturer
• Skammen skäms över skammen, vilket bidrar till att den tystas ner och får därigenom ”fäste”
• Skammen bryter relationer till andra människor och Gud. Konsekvensen blir relationslöshet och inre och yttre isolering
• Skulden är mer objektiv och konkret, att vara skyldig betyder att ha handlat orätt mot någon eller några. Konsekvensen blir ett brott mot tilliten mellan människor.
• Skulden innebär en obalans i relationen och måste därför förlåtas för att relationen skall läkas
• I kristna termer så är förlåtelsen en process som börjar med att skulden bekänns, fortsätter med en bön om förlåtelse och fullbordas i mottagandet av förlåtelsen och gottgörelsen – med andra ord: bikt, bön, förlåtelse och bot
• Med skuld gentemot Gud menas ett misslyckande att leva upp till den ansvarighet som Gud givit människan
• Det finns också falsk skuld, med skuldkänslor för något som det inte är rimligt att vi är ansvariga för
• I kristen själavård är det viktigt att kunna skilja mellan sann skuld som måste förlåtas och falsk skuld som ett psykologiskt problem. Det finns en risk att man vecklar in sig i skulden så att fokus blir den egna skulden, istället för handlingen
• Synden är inget öde som vederfars människan, utan något som hon själv har möjlighet att till genom sin frihet och som hon därför också själv är ansvarig för
• Synden får konsekvenser även för andra än sig själv

Källa: Sigurdson, Ola m.fl, Ljus av ljus, Verbum, Sollentuna 2003